Fler nior behöriga till gymnasiet efter covid-termin

Sedan 2019 har andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ökat med 1,3 procentenheter – och hamnar på 85,6 procent.

– Det är glädjande att resultaten förbättras, trots pandemin och vårens utmaningar, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, i ett pressmeddelande.

Risk för coronarabatt

– Det finns en risk för coronarabatt i bedömningen, även om jag tycker att det är att misskreditera lärarna, säger Christian Lundahl, betygsforskare vid universitetet i Örebro.

Han vill att ökningen ska läsas kryddad med en nypa salt.

– Betyg stiger ofta från år till år, och det är svårt att entydigt tolka detta. Den här ökningen är inte oväntat hög, säger han.

Det kan finnas många olika förklaringar.

– Betygsinflation, eller att eleverna blir bättre på att se vad som gäller för vilket betyg. Kunskapskraven är detaljerade, och eleverna kan ha lärt sig mer av det som bedöms, men kanske mindre av annat, säger Christian Lundahl.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) passar på att tacka lärarna.

– Det är oerhört positivt att behörigheten till gymnasiet ökar, inte minst efter denna ovanliga vårtermin. Elever, lärare och annan skolpersonal har gjort ett fantastiskt arbete under coronapandemin, och jag är glad att vi höll förskolan och grundskolan öppen. Det är roligt att den positiva trenden för elevernas kunskapsresultat fortsätter, som vi sett i flera internationella undersökningar, säger Anna Ekström.

Av de totalt 114 000 elever som gick ut årskurs 9 i våras är det en större andel behöriga flickor, 87 procent. Vilket innebär en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med föregående år. Pojkarnas behörighet ökade med 1,5 procentenheter till 84,3 procent

 – Att flickor generellt presterar något bättre än pojkar har varit konstant under en lång tid och mönstret ser likadant ut i andra länder. I Sverige har skillnaderna minskat och pojkarna har förbättrat sina resultat flera år i rad, säger Peter Fredriksson.

Elevernas behörighet skiljer sig även beroende på deras bakgrund. Statistiken visar att antal år i svensk skola påverkar behörigheten. Lägst behörighet har den grupp av elever som invandrat till Sverige under årskurs 6-9, andelen behöriga i denna grupp är endast 32 procent, skriver TT. 

Fler välutbildade föräldrar

Christian Lundahl säger att eleverna som gick ut 2020 också hade mer välutbildade föräldrar än tidigare, och att detta kan påverka resultatet. En av de absolut viktigaste faktorerna bakom elevers skolresultat, är vårdnadshavarnas utbildningsnivå.

Av de elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning är 93 procent behöriga till ett nationellt program, medan siffran är 77 procent för elever vars föräldrar har gymnasium som högsta utbildning.

– Vi kan i alla fall vara glada att resultaten inte gått ner radikalt, med tanke på pandemin, säger Christian Lundahl.

WIMAN: Gjorde vi det verkligen bättre än vanligt i våras?

Kvarsittning: Ska vi ge eleverna en liten ”corona-rabatt” på betygen i år?