
Svarträvens skola är en av tre grundskolor som finns kvar i en kommun som haft över 20. Foto: Johan Strindberg
Bästa skolkommun En avfolkningskommun som delar gräns med Finland intar årets förstaposition i Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun” – trots att forskning visar att det är landsbygden som drar det korta strået när klyftorna ökar i svensk skola.
Från Svarträvens skolgård syns bergen, och Finland. Namnet är hämtat från Övertorneås kommunvapen, en svart räv mot ljus botten. Enligt Svenska jägareförbundet misstas den ofta för varg.
Johan Heikkilä, ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning, har arbetat här sedan 1985 och är själv gammal elev på skolan. Han har ett tydligt mål med sitt fackliga arbete.
Vi har många lärare per elev.
– Även om det har varit besparingstider så länge jag har jobbat, så satsar vi väldigt mycket på skolan. Nu är det viktigt att vi fortsätter att försvara satsningarna, säger han.
Svarträven har 250 elever, och ligger i ett slags utbildningscentrum vid foten av den kulle som hyser själva samhället. Här finns även en sim- och idrottshall, samt Gränsälvsgymnasiet med sina 128 elever och stora bibliotek.
Gymnasieskolan erbjuder 12 nationella program och introduktionsprogram. Det blir möjligt genom samarbete med Utbildning Nord, en privat vuxenyrkesutbildning.
Kommunstyrkorna enligt ”Bästa skolkommun” är lärartätheten. Här går nio elever på varje lärare jämfört med rikssnittets 12,2. Behörigheten ligger på rikssnittet 70 procent, samtidigt är lärarna i kommunen friska. Det är andra gången kommunen placerar sig högst i ”Bästa skolkommun”. Förra gången var 2006.
– Jag tror att småskaligheten är en framgångsfaktor. Ingen elev tillåts falla mellan stolarna, säger Johan Heikkilä.
Men förutsättningarna ändras. Regionen har en av landets äldsta lärarkårer.
Rektor Maria Carlsson behöver rekrytera. Och hon saknar lockbete.
– Ibland känns det hopplöst. Jag kan aldrig lönematcha storstäderna, säger hon.
Läs mer om Lärarförbundets rankning av de bästa skolkommunerna här.
Lönefrågor är också den vanligaste kontaktorsaken med medlemmarna i Lärarförbundet i Övertorneå, säger Johan Heikilää.
Skolans intäkter beror på barnkullarna. Och Övertorneå är en kommun med negativ befolkningsutveckling.
– Nästa höst har vi 22 barn som börjar förskoleklass, fördelat på två skolor. Blir det fler sådana år, då blir det inte enkelt, säger Maria Carlsson.
På Gränsälvsgymnasiet stänger snart portarna för dagen. Några elever har draperat sig över varsin soffa i uppehållsrummet. Rektorn Katarina Lindberg lyser upp när hon hör om placeringen.
– Det är fantastiskt, säger hon.
Svarträvens skola är en av tre grundskolor som finns kvar i en kommun som haft över 20. Foto: Johan Strindberg
Men sedan 2019 har kommunen fallit från plats 4 till plats 76, när det gäller andelen elever som går ut gymnasiet inom tre år.
– Vi har så få elever, så om ett litet antal inte fullföljer utbildningen blir det ändå stor skillnad statistiskt, säger hon.
I Övertorneå saknar de allra flesta elever studievana föräldrar, och forskning visar att klyftorna mellan stads- och landsortsskolor vidgas.
– Där ligger vi lågt socioekonomiskt, säger Johan Heikkilä.
– Men vi vet ju inget annat säger Maria Carlsson.
Hon har en uppmaning till politikerna. Att fortsätta prioritera skolan.
Läraren ringer upp barn- och utbildningsnämndens ordförande, Börje Rytiniemi (c).
Sveriges bästa skolkommun minskar budgeten för skolan med 4 miljoner mellan 2019 och 2020. Det innebär bland annat en slopad tjänst för skolutvecklare.
Förhoppningen är ändå att behålla alla de tre F-9-skolorna; Svanstein i norr, Svarträven i centrala Övertorneå, Hietaniemi i söder. I alla fall ett par år framöver.
– De är viktiga för hela samhällsutvecklingen. Om vi drar ner på skolan minskar vi intresset för Övertorneå, säger Börje Rytiniemi.
Befolkningsmängd: 4 299 personer.
Minoritetsspråk: Finska och meänkieli.
Skolor: Svarträvens skola (F-9), Svanstein skola (F-9), Hietaniemi friskola (F-9), Gränsälvsgymnasiet.
Styrande partier: En allians som består av Centerpartiet, Övertorneå Fria Alternativ, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Norrbottens Sjukvårdsparti.
Andel högutbildade: 15,5 procent (riksgenomsnitt 28,2 procent).
Känt för: Att ligga på polcirkeln, Torne älv.
Källa: Ekonomifakta, Overtornea.se, SCB.
LÄS ÄVEN
Här hamnar din kommun i Lärarförbundets rankning – hela listan län för län
Vi lärare debatt Lärarnas dom över Skolverkets provplattform: "Ologisk och föråldrad”.
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Våld i skolan Klockan 12 i dag tystnar Sverige för att hedra offren för skolattacken i Örebro.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Våld i skolan Låsta dörrar och tvingande krav på PDV-utbildning ska skydda skolorna mot attacker.
Våld i skolan Modern arkitektur med stora öppna ytor och glasväggar är en mardröm för säkerheten.
Krönika ”När jag var barn hade skolan en vaktmästare som bodde intill och vakade över skolan. Sen försvann han.”
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Våld i skolan Tiotal döda – läraren inne på skolan under attacken: ”Tänker på dem som inte kommer tillbaka till jobbet”.
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna