Övertorneå – därför är vi bäst

Från Svarträvens skolgård syns bergen, och Finland. Namnet är hämtat från Övertorneås kommunvapen, en svart räv mot ljus botten. Enligt Svenska jägareförbundet misstas den ofta för varg.

Johan Heikkilä, ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning, har arbetat här sedan 1985 och är själv gammal elev på skolan. Han har ett tydligt mål med sitt fackliga arbete.

Vi har många lärare per elev.

– Även om det har varit besparingstider så länge jag har jobbat, så satsar vi väldigt mycket på skolan. Nu är det viktigt att vi fortsätter att försvara satsningarna, säger han.

Svarträven har 250 elever, och ligger i ett slags utbildningscentrum vid foten av den kulle som hyser själva samhället. Här finns även en sim- och idrottshall, samt Gränsälvsgymnasiet med sina 128 elever och stora bibliotek.

Gymnasieskolan erbjuder 12 nationella program och introduktionsprogram. Det blir möjligt genom samarbete med Utbildning Nord, en privat vuxenyrkesutbildning.

Kommunstyrkorna enligt ”Bästa skolkommun” är lärartätheten. Här går nio elever på varje lärare jämfört med rikssnittets 12,2. Behörigheten ligger på rikssnittet 70 procent, samtidigt är ­lärarna i kommunen friska. Det är andra gången kommunen placerar sig högst i ”Bästa skolkommun”. Förra gången var 2006.

– Jag tror att småskaligheten är en framgångsfaktor. Ingen elev tillåts falla mellan stolarna, säger Johan Heikkilä.

Men förutsättningarna ändras. Regionen har en av landets äldsta lärarkårer.

Rektor Maria Carlsson behöver ­rekrytera. Och hon saknar lockbete.

– Ibland känns det hopplöst. Jag kan aldrig lönematcha storstäderna, säger hon.

Lönefrågor är också den vanligaste kontaktorsaken med medlemmarna i Lärarförbundet i Övertorneå, säger Johan Heikilää.

Skolans intäkter beror på barnkullarna. Och Övertorneå är en kommun med negativ befolkningsutveckling.

– Nästa höst har vi 22 barn som börjar förskoleklass, fördelat på två skolor. Blir det fler sådana år, då blir det inte enkelt, säger Maria Carlsson.

På Gränsälvsgymnasiet stänger snart portarna för dagen. Några elever har draperat sig över varsin soffa i uppe­hållsrummet. Rektorn Katarina Lindberg lyser upp när hon hör om placeringen.

– Det är fantastiskt, säger hon.

Men sedan 2019 har kommunen fallit från plats 4 till plats 76, när det gäller andelen elever som går ut gymnasiet inom tre år.

– Vi har så få elever, så om ett litet antal inte fullföljer utbildningen blir det ändå stor skillnad statistiskt, säger hon.

I Övertorneå saknar de allra flesta elever studievana föräldrar, och forskning­ visar att klyftorna mellan stads- och landsortsskolor vidgas.

– Där ligger vi lågt socioekonomiskt, säger Johan Heikkilä.

– Men vi vet ju inget annat säger Maria Carlsson.

Hon har en uppmaning till politikerna­. Att fortsätta prioritera skolan.

Läraren ringer upp barn- och ­utbildningsnämndens ordförande, Börje Rytiniemi (c).

Sveriges bästa skolkommun minskar budgeten för skolan med­­­ 4 miljoner mellan 2019 och 2020. Det innebär bland annat en slopad tjänst för skolutvecklare.

Förhoppningen är ändå att behålla alla de tre F-9-skolorna; Svanstein i norr, Svarträven i centrala Övertorneå, Hietaniemi i söder. I alla fall ett par år framöver.

– De är viktiga för hela samhällsutvecklingen. Om vi drar ner på skolan minskar vi intresset för Övertorneå, säger Börje Rytiniemi.

LÄS ÄVEN

Här hamnar din kommun i Lärarförbundets rankning – hela listan län för län

Sämst i Sverige: Låga löner och få behöriga lärare