Forskaren om fördelar med strejk – och nackdelar

Foto: Anneli Nygårds/Vi Lärare

German Bender, forskare och utredningschef för Arena Idé om vad som krävs för strejk.

Hök25 Den svenska arbetsmarknaden är konfliktfri, jämfört med grannländernas.
Det är övervägande en bra sak, säger German Bender, utredningschef på Arena Idé och forskare vid Handelshögskolan och Harvard.

Emma Olsson

21 mar 2025

Sverige ligger långt efter Danmark, Norge och Finland i förlorade arbetsdagar, som är det vedertagna måttet på strejk.

– Man strejkar när det är nödvändigt, eftersom strejker är negativa både för arbetsgivare och de anställda, säger German Bender, utredningschef på Arena Idé, forskare vid Handelshögskolan och Harvard.

45 717 förlorade dagar

2024 gick 45 717 arbetsdagar förlorade – det vedertagna måttet på strejk.

32 579 dagar berodde på Vårdförbundets strejk för arbetstidsförkortningar.

12 760 arbetsdagar gick förlorade genom IF Metalls strejk mot Tesla.

Samtidigt finns det risker med för få strejker menar German Bender:

Fackförbunden glömmer hur man gör.
Och arbetsgivarna slutar kalkylera med strejk som en risk.

– Strejker kan också fungera mobiliserande. Människor som står utanför fackförbunden kan bli motiverade att gå med, säger German Bender.

Han tycker att det är upp till dem som förespråkar fler strejker att förklara varför det vore bra.

”Bevisbördan är deras”

– Bevisbördan ligger på förespråkarna. De måste motivera varför fördelarna överväger nackdelarna. Man får inte allt man vill ha bara för att man strejkar, och man får dessutom saker man inte vill ha. Nettoeffekten måste vara positiv, säger German Bender.

Det finns också avgörande skillnader mellan strejker inom offentlig och privat sektor.

– Förenklat så sparar arbetsgivarna pengar på strejker inom offentlig sektor, eftersom de inte har lönekostnader. Och tredje man drabbas hårdare. Det är inte en mänsklig rättighet att handla på Ica eller köpa en Tesla. Men det är svårt att byta skola bara för att lärarna strejkar, säger German Bender.

Strejk – detta är fördelarna och nackdelarna

Strejker kräver ekonomiska resurser, allmänhetens förtroende och genomtänkta mål. Det är inte säkert att det strejkande fackförbundet får alla sina krav tillgodosedda. Men stridsåtgärder kan också leda till att facket får vad de vill ha – och kan rekrytera fler medlemmar på köpet.

Detta krävs för en strejk

Realistiska mål:

– Det krävs att man satt realistiska mål, så att medlemmarna blir nöjda efter strejken. Sätter man skyhöga mål kan medlemmarna bli besvikna, säger German Bender.

Medlemsstöd:

– Man är inte lagtvungen att strejka, men man riskerar att bli utesluten ur facket om man vägrar. Fackförbundet måste förankra att medlemmarna går med, säger German Bender.

Organisation:

– Det går aldrig att veta vad som ska hända, man måste tänka flera steg framåt. Vad händer om vi inte når krav med varsel? Har man en plan för att stegra konflikten? Har man sympatiåtgärder från andra fackförbund? Vad gör man om motståndaren genomför en lockout eller försöker väcka opinion mot en? Hur stor ska konfliktersättningen vara? Ska medlemmarna få annan typ av stöd, säger German Bender.

Stöd från allmänheten:

– Ju längre strejken pågår desto lägre brukar stödet från allmänheten bli. Motparten brukar använda sig av det, kallar strejker för allmänfarliga, eller hitta personer som drabbats av strejken att intervjua, säger German Bender.

Fördelarna med strejk

Att varsla om strejk eller blockad kan öka trycket på motparten att gå med på de krav ett fackförbund ställer.

En strejk eller blockad påverkar verksamheten negativt, ökar i vissa fall arbetsgivarens kostnader och kan påverka arbetsgivarens anseende negativt. Därmed ökar trycket på arbetsgivaren att ge med sig ytterligare.

– Att kunna hota med konflikt är jättebra för att få ett bra förhandlingsresultat, men det bästa avtalet sluts när hotet finns men man inte verkställer det, säger Irene Wennemo.

Strejker kan också rekrytera nya medlemmar till fackförbund.

Nackdelarna med strejk

Små vinster:

– Det är extremt ovanligt att man vinner mycket på att strejka. Det brukar vara väldigt liten skillnad i det man erbjuds innan strejken man bryter ut, och det man får efter, säger Irene Wennemo.

Negativ opinion bland medlemmarna:

– Även om man sätter realistiska mål kan det ändå sluta med att medlemmarna inte är nöjda, och blir missnöjda med fackförbundets ledning i stället för med motparten, säger German Bender.

Stora kostnader för medlemmar och förbund:

Enligt Sveriges Lärares förhandlingsordningsavtal går medlemmar miste om den retroaktiva lönehöjningen, som annars sätts från det datum som det föregående avtalet löper ut.

Det är dyrt för fackförbundet.

– Det kostar väldigt mycket pengar i konfliktersättning, organisation, personalkostnader, kostnader för kampanjer, säger German Bender.

Framtida svårigheter att förhandla:

– Blir det ett högt tonläge och man inte når i mål kan relationen till motparten skadas. Man måste välja sina strider och inte bränna sitt krut. Dessutom går det inte att strejka ofta, säger German Bender.

Andra drabbas:

– Strejk kan få stora oönskade effekter för tredje man, och risken är att allmänhet och politiker tappar förtroendet. Det kan leda till att det går fortare att bedöma kommande strejker som samhällsfarliga eller att politiker lagstiftar för att minska strejkrätten, säger German Bender.

Källor: German Bender, utredningschef Arena Idé, forskare vid Handelshögskolan och Harvard (citerad), Elisabet Mossberg, tf förhandlingschef Sveriges Lärare, Irene Wennemo, Medlingsinstitutet.

LÄS MER:

SKR: ”Skjut regleringarna om arbetstid på framtiden”

Medlingsinstitutet: ”Strejk ger sällan det facket kräver"

Beredd på strejk: ”Har samhället med oss”