
”Vissa föräldrar har varit lite oroliga.” säger rektor Mats Barlow .
Reportage
Börja halv tio? Fyra dagar i veckan? Kunskapsskolans högstadieelever i Örebro har gjort det – i över fem år. Både de själva och lärarna är påfallande nöjda.
– Vi har fått piggare och mer studiemotiverade elever, säger rektorn Mats Barlow.
Solen har redan varit uppe länge denna torsdag i slutet av september när elever i årskurs 6-9 flockas vid skolans entré i de södra utkanterna av Örebro. Där inne i skolan har deras lärare arbetat i nästan en och halv timme, men själva har de några minuter kvar innan klockan slår 09.30 och första lektionen ska börja.
Wilhelm Sollie i sjuan har haft sen skolstart i drygt ett år och gillar det:
– Jag hade träning till sent igår kväll, då är det så himla skönt att kunna sova lite längre nu på morgonen.
Klasskompisen Hjalmar Halldén är inte lika översvallande:
– Jag tycker att sista timmen mellan halv tre och halv fyra är tung. Jag hade hellre börjat halv nio.
Sofie Lindqvist kände sig mer stressad på morgonen tidigare.
Hjalmar tillhör dock minoriteten av skolans 420 elever, enkäter visar att en överväldigande majoritet är positiva. Det intygar elevrådets ordförande, niondeklassaren Sofie Lindqvist, som vi träffar innanför entrén:
– Jag minns fortfarande hur det var i femman när jag var så stressad på morgnarna att mina föräldrar fick skjutsa mig trots att vi bodde nära skolan. Nu kan jag göra mig i ordning i lugn och ro.
Vad säger dina kompisar på andra skolor?
– De är avundsjuka!
Hon ser också en stor fördel för eleverna som reser in från andra kommuner. Tack vare den sena skolstarten behöver de inte gå upp i ottan. Ja, förutom på -fredagar, då alla börjar 08.15 för att kunna sluta 14.15.
Med åren har den internationella sömnforskningen alltmer kommit att betona de biologiska förklaringarna bakom ungdomars sömnproblem. Tidpunkten för när en tonåring blir tillräckligt trött för att somna infaller helt enkelt senare än för vuxna, och tonåringen har svårare att piggna till på morgonen.
Därför har en rad forskare betonat det positiva med att låta ungdomarna få sovmorgon oftare, men ytterst få svenska skolor har hörsammat budskapet.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt, säger rektorn och tidigare idrottsläraren Mats Barlow när lugnet har lagt sig och eleverna tagit sig till sina respektive klass- och grupprum utifrån scheman som är individuella för varje elev.
– Varför läggs scheman utifrån de vuxnas önskemål? Vi ska självfallet lägga scheman utifrån barnens behov.
Han genomförde systemet med senare skolstart redan 2016, som en av de första skolledarna i landet.
– Jag blev inspirerad av en studie från USA som visade att collegestudenter i 18-19-årsåldern som började senare på dagen presterade bättre. Jag tänkte att samma sak borde gälla för yngre tonåringar.
Har ni också förbättrat era resultat på senare år?
– Ja! Men det är omöjligt att veta om det beror på den senare skolstarten. Det vore ju spännande om någon forskare skulle vilja ta sig an våra erfarenheter.
Att det inte gjorts någon oberoende utvärdering har en naturlig förklaring: en överväldigande majoritet av alla inblandade är positivt inställda. Att låta eleverna börja sent har blivit något helt naturligt, något de knappt pratar om längre.
SO-läraren Morgan Pettersson är skyddsombud och fackligt ombud för Lärarförbundet:
– Ärligt talat har jag svårt att greppa tanken att elever skulle börja 08.15 varje dag.
Ingen lärare som uttryckt missnöje med modellen?
– Nej, inte som jag kan minnas. Det är ingen stor sak för oss, vi lärare jobbar ändå från klockan åtta.
Vi ska lägga schemat efter barnens behov
I korridoren haffar jag Helene Bergmark, lärare i engelska och svenska:
– I min tidigare skola hade jag planeringstid på eftermiddagen, nu har jag planeringstid på morgonen. Det är ingen större skillnad.
Vad tycker du själv om den sena skolstarten?
– Jag är positiv, och tänker i synnerhet på måndagsmorgnar då eleverna måste ställa om dygnsrytmen efter helgen. Jag har betydligt piggare elever här än jag hade i min förra skola.
Om detta är så positivt, varför har inte fler skolor tagit efter?
– Tradition antar jag. Man gör som man alltid har gjort.
Rektor Mats Barlow berättar att de haft en del studiebesök genom åren.
– Jag får ett par samtal per termin, i synnerhet från andra rektorer som tycker att vår modell låter spännande.
De som hör av sig blir också intresserade av skolans beslut att sedan länge ge varje elev ett personligt handledningssamtal en kvart i veckan. Innan den senare skolstarten infördes hade lärarna dessa elevsamtal på eftermiddagen, men numera äger de rum före 09.30.
– Det är bättre, eleverna hade svårt att samla sig inför sådana samtal efter hel skoldag.
Så ibland får eleverna komma tidigt för sina handledningssamtal?
– Precis, men det är inget dramatiskt. Vi har många elever som av olika anledningar kommer hit före 09.30, vissa äter frukost här till självkostnadspris.
Vad har du själv sett för nackdelar med den sena skolstarten?
– Det är svårare att lägga schema, att se till att alla ämnen får det antal timmar som de ska ha, utan att någon elev behöver sluta senare än 15.30.
När jag frågade min egen snart 13-åriga dotter vad hon skulle tycka om att sluta halv fyra större delen av veckan menade hon att hon skulle bli alldeles för trött.
Hör du många såna reaktioner?
– Nej, inte många. Det jag hört oftare är att elever har svårt att hinna med eftermiddagens aktiviteter, att de inte hinner hem emellan för att vila och äta mellanmål.
Och hur har föräldrarna reagerat?
– Vissa är lite undrande inledningsvis, ibland oroliga för hur barnet ska klara att ta sig till skolan i tid när de själva redan gått till jobbet. Men många håller med mig om det positiva i att barnen lär sig ta eget ansvar att komma iväg i tid.
”Vissa föräldrar har varit lite oroliga.” säger rektor Mats Barlow .
Morgan Pettersson är skyddsombud på skolan. Han märker ingen skillnad för lärarnas arbetsbörda med de nya tiderna.
I januari varje år bjuder han in de elever som gått ut nian våren dessförinnan. Många uttrycker då sin uppskattning över tiden på Kunskapsskolan – och att de saknar den sena skolstarten.
– Många upprepar samma budskap: den lugna starten på morgonen gjorde att de kände sig mindre stressade när de gick här.
Marlene Jörhag (KD), kommunalråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Örebro, tycker att försöket på Kunskapsskolan är ”intressant”.
– Att förskjuta skolstarten åtminstone till klockan 9 tror jag skulle kunna få stor positiv effekt på skolresultaten, säger hon.
Hon tycker att det vore ”värt att testa på fler skolor” om det visar sig att ungdomarna själva är intresserade av det. I den andra vågskålen, betonar hon, finns svårigheten för eleverna att hinna med sina eftermiddagsaktiviteter.
– Skolan är ju också en förberedelsetid inför vuxenlivet, och det är inte alla jobb där man har möjligheten att börja senare på dagen.
Hon bollade frågan till sina förvaltningschefer som svarar att det inte varit aktuellt.
– Kanske behöver tonåringarna lära sig att gå upp, ställa klockan och gå till jobbet, så som det ser ut för många av oss, säger Mia Aversjö på förvaltningen som hanterar grundskolan.
Chefen med ansvar för gymnasiet i Örebro, Mokhtar Bennis, tror att det skulle kunna vara gynnsamt för vissa program, men ser ”utmaningar med schemaläggning”.
LÄSTIPS Sömnforskaren: Låt unga börja skoldagen en timme senare
Vi lärare debatt Lärarnas dom över Skolverkets provplattform: "Ologisk och föråldrad”.
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Våld i skolan Klockan 12 i dag tystnar Sverige för att hedra offren för skolattacken i Örebro.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Våld i skolan Låsta dörrar och tvingande krav på PDV-utbildning ska skydda skolorna mot attacker.
Våld i skolan Modern arkitektur med stora öppna ytor och glasväggar är en mardröm för säkerheten.
Krönika ”När jag var barn hade skolan en vaktmästare som bodde intill och vakade över skolan. Sen försvann han.”
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Våld i skolan Tiotal döda – läraren inne på skolan under attacken: ”Tänker på dem som inte kommer tillbaka till jobbet”.
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna