Skolan där eleverna får sovmorgon

Solen har redan varit uppe länge denna torsdag i slutet av september när elever i årskurs 6-9 flockas vid skolans entré i de södra utkanterna av Örebro. Där inne i skolan har deras lärare arbetat i nästan en och halv timme, men själva har de några minuter kvar innan klockan slår 09.30 och första lektionen ska börja. 

Wilhelm Sollie i sjuan har haft sen skolstart i drygt ett år och gillar det:

– Jag hade träning till sent igår kväll, då är det så himla skönt att kunna sova lite längre nu på morgonen. 

Klasskompisen Hjalmar Halldén är inte lika översvallande:

– Jag tycker att sista timmen mellan halv tre och halv fyra är tung. Jag hade hellre börjat halv nio.

Hjalmar tillhör dock minoriteten av skolans 420 elever, enkäter visar att en överväldigande majoritet är positiva. Det intygar elevrådets ordförande, niondeklassaren Sofie Lindqvist, som vi träffar innanför entrén:

– Jag minns fortfarande hur det var i femman när jag var så stressad på morgnarna att mina föräldrar fick skjutsa mig trots att vi bodde nära skolan. Nu kan jag göra mig i ordning i lugn och ro.

Vad säger dina kompisar på andra skolor?

– De är avundsjuka!

Hon ser också en stor fördel för eleverna som reser in från andra kommuner. Tack vare den sena skolstarten behöver de inte gå upp i ottan. Ja, förutom på -fredagar, då alla börjar 08.15 för att kunna sluta 14.15.

Med åren har den internationella sömnforskningen alltmer kommit att betona de biologiska förklaringarna bakom ungdomars sömnproblem. Tidpunkten för när en tonåring blir tillräckligt trött för att somna infaller helt enkelt senare än för vuxna, och tonåringen har svårare att piggna till på morgonen.

Därför har en rad forskare betonat det positiva med att låta ungdomarna få sovmorgon oftare, men ytterst få svenska skolor har hörsammat budskapet.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt, säger rektorn och tidigare idrottsläraren Mats Barlow när lugnet har lagt sig och eleverna tagit sig till sina respektive klass- och grupprum utifrån scheman som är individuella för varje elev.

– Varför läggs scheman utifrån de vuxnas önskemål? Vi ska självfallet lägga scheman utifrån barnens behov.

Han genomförde systemet med senare skolstart redan 2016, som en av de första skolledarna i landet. 

– Jag blev inspirerad av en studie från USA som visade att collegestudenter i 18-19-årsåldern som började senare på dagen presterade bättre. Jag tänkte att samma sak borde gälla för yngre tonåringar.

Har ni också förbättrat era resultat på senare år? 

– Ja! Men det är omöjligt att veta om det beror på den senare skolstarten. Det vore ju spännande om någon forskare skulle vilja ta sig an våra erfarenheter.

Att det inte gjorts någon oberoende utvärdering har en naturlig förklaring: en överväldigande majoritet av alla inblandade är positivt inställda. Att låta eleverna börja sent har blivit något helt naturligt, något de knappt pratar om längre.

SO-läraren Morgan Pettersson är skyddsombud och fackligt ombud för Lärarförbundet:

– Ärligt talat har jag svårt att greppa tanken att elever skulle börja 08.15 varje dag.

Ingen lärare som uttryckt missnöje med modellen?

– Nej, inte som jag kan minnas. Det är ingen stor sak för oss, vi lärare jobbar ändå från klockan åtta.

Vi ska lägga schemat efter barnens behov

I korridoren haffar jag Helene Bergmark, lärare i engelska och svenska:

– I min tidigare skola hade jag planeringstid på eftermiddagen, nu har jag planeringstid på morgonen. Det är ingen större skillnad.

Vad tycker du själv om den sena skolstarten?

– Jag är positiv, och tänker i synnerhet på måndagsmorgnar då eleverna måste ställa om dygnsrytmen efter helgen. Jag har betydligt piggare elever här än jag hade i min förra skola.

Om detta är så positivt, varför har inte fler skolor tagit efter?

– Tradition antar jag. Man gör som man alltid har gjort.

Rektor Mats Barlow berättar att de haft en del studiebesök genom åren.  

– Jag får ett par samtal per termin, i synnerhet från andra rektorer som tycker att vår modell låter spännande. 

De som hör av sig blir också intresserade av skolans beslut att sedan länge ge varje elev ett personligt handledningssamtal en kvart i veckan. Innan den senare skolstarten infördes hade lärarna dessa elevsamtal på eftermiddagen, men numera äger de rum före 09.30.

– Det är bättre, eleverna hade svårt att samla sig inför sådana samtal efter hel skoldag.

Så ibland får eleverna komma tidigt för sina handledningssamtal?

– Precis, men det är inget dramatiskt. Vi har många elever som av olika anledningar kommer hit före 09.30, vissa äter frukost här till självkostnadspris.

Vad har du själv sett för nackdelar med den sena skolstarten?

– Det är svårare att lägga schema, att se till att alla ämnen får det antal timmar som de ska ha, utan att någon elev behöver sluta senare än 15.30.

När jag frågade min egen snart 13-åriga dotter vad hon skulle tycka om att sluta halv fyra större delen av veckan menade hon att hon skulle bli alldeles för trött. 

Hör du många såna reaktioner?

– Nej, inte många. Det jag hört oftare är att elever har svårt att hinna med eftermiddagens aktiviteter, att de inte hinner hem emellan för att vila och äta mellanmål.

Och hur har föräldrarna reagerat?

– Vissa är lite undrande inledningsvis, ibland oroliga för hur barnet ska klara att ta sig till skolan i tid när de själva redan gått till jobbet. Men många håller med mig om det positiva i att barnen lär sig ta eget ansvar att komma iväg i tid.

I januari varje år bjuder han in de elever som gått ut nian våren dessförinnan. Många uttrycker då sin uppskattning över tiden på Kunskapsskolan – och att de saknar den sena skolstarten.

– Många upprepar samma budskap: den lugna starten på morgonen gjorde att de kände sig mindre stressade när de gick här.

LÄSTIPS Sömnforskaren: Låt unga börja skoldagen en timme senare