
”Vissa föräldrar har varit lite oroliga.” säger rektor Mats Barlow .
Reportage
Börja halv tio? Fyra dagar i veckan? Kunskapsskolans högstadieelever i Örebro har gjort det – i över fem år. Både de själva och lärarna är påfallande nöjda.
– Vi har fått piggare och mer studiemotiverade elever, säger rektorn Mats Barlow.
Solen har redan varit uppe länge denna torsdag i slutet av september när elever i årskurs 6-9 flockas vid skolans entré i de södra utkanterna av Örebro. Där inne i skolan har deras lärare arbetat i nästan en och halv timme, men själva har de några minuter kvar innan klockan slår 09.30 och första lektionen ska börja.
Wilhelm Sollie i sjuan har haft sen skolstart i drygt ett år och gillar det:
– Jag hade träning till sent igår kväll, då är det så himla skönt att kunna sova lite längre nu på morgonen.
Klasskompisen Hjalmar Halldén är inte lika översvallande:
– Jag tycker att sista timmen mellan halv tre och halv fyra är tung. Jag hade hellre börjat halv nio.
Sofie Lindqvist kände sig mer stressad på morgonen tidigare.
Hjalmar tillhör dock minoriteten av skolans 420 elever, enkäter visar att en överväldigande majoritet är positiva. Det intygar elevrådets ordförande, niondeklassaren Sofie Lindqvist, som vi träffar innanför entrén:
– Jag minns fortfarande hur det var i femman när jag var så stressad på morgnarna att mina föräldrar fick skjutsa mig trots att vi bodde nära skolan. Nu kan jag göra mig i ordning i lugn och ro.
Vad säger dina kompisar på andra skolor?
– De är avundsjuka!
Hon ser också en stor fördel för eleverna som reser in från andra kommuner. Tack vare den sena skolstarten behöver de inte gå upp i ottan. Ja, förutom på -fredagar, då alla börjar 08.15 för att kunna sluta 14.15.
Med åren har den internationella sömnforskningen alltmer kommit att betona de biologiska förklaringarna bakom ungdomars sömnproblem. Tidpunkten för när en tonåring blir tillräckligt trött för att somna infaller helt enkelt senare än för vuxna, och tonåringen har svårare att piggna till på morgonen.
Därför har en rad forskare betonat det positiva med att låta ungdomarna få sovmorgon oftare, men ytterst få svenska skolor har hörsammat budskapet.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt, säger rektorn och tidigare idrottsläraren Mats Barlow när lugnet har lagt sig och eleverna tagit sig till sina respektive klass- och grupprum utifrån scheman som är individuella för varje elev.
– Varför läggs scheman utifrån de vuxnas önskemål? Vi ska självfallet lägga scheman utifrån barnens behov.
Han genomförde systemet med senare skolstart redan 2016, som en av de första skolledarna i landet.
– Jag blev inspirerad av en studie från USA som visade att collegestudenter i 18-19-årsåldern som började senare på dagen presterade bättre. Jag tänkte att samma sak borde gälla för yngre tonåringar.
Har ni också förbättrat era resultat på senare år?
– Ja! Men det är omöjligt att veta om det beror på den senare skolstarten. Det vore ju spännande om någon forskare skulle vilja ta sig an våra erfarenheter.
Att det inte gjorts någon oberoende utvärdering har en naturlig förklaring: en överväldigande majoritet av alla inblandade är positivt inställda. Att låta eleverna börja sent har blivit något helt naturligt, något de knappt pratar om längre.
SO-läraren Morgan Pettersson är skyddsombud och fackligt ombud för Lärarförbundet:
– Ärligt talat har jag svårt att greppa tanken att elever skulle börja 08.15 varje dag.
Ingen lärare som uttryckt missnöje med modellen?
– Nej, inte som jag kan minnas. Det är ingen stor sak för oss, vi lärare jobbar ändå från klockan åtta.
Vi ska lägga schemat efter barnens behov
I korridoren haffar jag Helene Bergmark, lärare i engelska och svenska:
– I min tidigare skola hade jag planeringstid på eftermiddagen, nu har jag planeringstid på morgonen. Det är ingen större skillnad.
Vad tycker du själv om den sena skolstarten?
– Jag är positiv, och tänker i synnerhet på måndagsmorgnar då eleverna måste ställa om dygnsrytmen efter helgen. Jag har betydligt piggare elever här än jag hade i min förra skola.
Om detta är så positivt, varför har inte fler skolor tagit efter?
– Tradition antar jag. Man gör som man alltid har gjort.
Rektor Mats Barlow berättar att de haft en del studiebesök genom åren.
– Jag får ett par samtal per termin, i synnerhet från andra rektorer som tycker att vår modell låter spännande.
De som hör av sig blir också intresserade av skolans beslut att sedan länge ge varje elev ett personligt handledningssamtal en kvart i veckan. Innan den senare skolstarten infördes hade lärarna dessa elevsamtal på eftermiddagen, men numera äger de rum före 09.30.
– Det är bättre, eleverna hade svårt att samla sig inför sådana samtal efter hel skoldag.
Så ibland får eleverna komma tidigt för sina handledningssamtal?
– Precis, men det är inget dramatiskt. Vi har många elever som av olika anledningar kommer hit före 09.30, vissa äter frukost här till självkostnadspris.
Vad har du själv sett för nackdelar med den sena skolstarten?
– Det är svårare att lägga schema, att se till att alla ämnen får det antal timmar som de ska ha, utan att någon elev behöver sluta senare än 15.30.
När jag frågade min egen snart 13-åriga dotter vad hon skulle tycka om att sluta halv fyra större delen av veckan menade hon att hon skulle bli alldeles för trött.
Hör du många såna reaktioner?
– Nej, inte många. Det jag hört oftare är att elever har svårt att hinna med eftermiddagens aktiviteter, att de inte hinner hem emellan för att vila och äta mellanmål.
Och hur har föräldrarna reagerat?
– Vissa är lite undrande inledningsvis, ibland oroliga för hur barnet ska klara att ta sig till skolan i tid när de själva redan gått till jobbet. Men många håller med mig om det positiva i att barnen lär sig ta eget ansvar att komma iväg i tid.
”Vissa föräldrar har varit lite oroliga.” säger rektor Mats Barlow .
Morgan Pettersson är skyddsombud på skolan. Han märker ingen skillnad för lärarnas arbetsbörda med de nya tiderna.
I januari varje år bjuder han in de elever som gått ut nian våren dessförinnan. Många uttrycker då sin uppskattning över tiden på Kunskapsskolan – och att de saknar den sena skolstarten.
– Många upprepar samma budskap: den lugna starten på morgonen gjorde att de kände sig mindre stressade när de gick här.
Marlene Jörhag (KD), kommunalråd och ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Örebro, tycker att försöket på Kunskapsskolan är ”intressant”.
– Att förskjuta skolstarten åtminstone till klockan 9 tror jag skulle kunna få stor positiv effekt på skolresultaten, säger hon.
Hon tycker att det vore ”värt att testa på fler skolor” om det visar sig att ungdomarna själva är intresserade av det. I den andra vågskålen, betonar hon, finns svårigheten för eleverna att hinna med sina eftermiddagsaktiviteter.
– Skolan är ju också en förberedelsetid inför vuxenlivet, och det är inte alla jobb där man har möjligheten att börja senare på dagen.
Hon bollade frågan till sina förvaltningschefer som svarar att det inte varit aktuellt.
– Kanske behöver tonåringarna lära sig att gå upp, ställa klockan och gå till jobbet, så som det ser ut för många av oss, säger Mia Aversjö på förvaltningen som hanterar grundskolan.
Chefen med ansvar för gymnasiet i Örebro, Mokhtar Bennis, tror att det skulle kunna vara gynnsamt för vissa program, men ser ”utmaningar med schemaläggning”.
LÄSTIPS Sömnforskaren: Låt unga börja skoldagen en timme senare
Jag är lärare Maria Lindqvist om varför hon är lärare – och vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Slutreplik ”Används för att skapa två läger – de goda och de onda”
Debatt Biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson ser ingen brist på bibliotekarier till skolorna.
Friskolor Trots ökat elevunderlag – här tappar friskolorna elever.
Debatt Inför mötet med skolministrarna Lotta Edholm och Simona Mohamsson: ”Räcker inte med dialog”.
Debatt ”Det krävs lärarexamen för att antas till specialpedagogprogrammet” skriver Vivianne Arnell
Debatt ”Lyssna på oss som arbetar i skolan varje dag” skriver specialpedagogen Tina Trollefur
Debatt Alla elever ska få hjälp innan frånvaron blir omfattande, skriver Andrea Hedin (M).
Debatt De listar skolans problem: ”Makabert skylla på specialpedagogerna”
Arbetsbelastning Inför hotet: ”Kommunen borde passa på att få ner barngrupperna.”
Friskolor Kommunen varnar för negativa konsekvenser.
Debatt Debattören Kari Parman vill se ett slut för vinstdrivande skolor.
Slutreplik Oscar Björk: ”Ett barn lär sig inte att förstå en text bara genom att ljuda orden”.
Debatt Liberalerna ”far ut mot en hårt arbetande lärargrupp”, skriver debattören.
Debatt Läraren Ulrica Björkblom Agah håller med Liberalerna om specialpedagogisk undervisning
Krönika ”Nu kavlar vi upp ärmarna, biter ihop käkarna och ber en stilla bön att vi ska räcka ett år till.”
Arbetsmiljö På måndag kommer eleverna – och förhoppningsvis även lärarnas scheman.
Debatt Specialläraren Disa Karlsson Malik vill se fortsatt specialpedagogisk utbildning.
Krönika ”Vad folk kanske inte fattar är att planera en lektion är ett hantverk.”
Skolbudget Donation på 20 miljoner till skola – kommun ber om fallfrukt till eleverna.
Skolpolitik Elever med problematisk skolfrånvaro kan omfattas av nya närvarokraven.
Replik Större problem bakom sviktande läsning än brist på särskilt stöd, menar Oscar Björk
Debatt Anders Hill ser hur pendeln har svängt – men vad händer med AI:s framväxt?
Musik Kliver upp på de stora festivalscenerna som DJ Özzi.
Debatt Grundskolläraren Cecilia Wemgård efterlyser eftertanke i samtalet om AI i skolan.
Debatt Erfarne läraren listar tre faktorer som bromsar skolutveckling
Debatt Han översätter Lagerlöf till TikTok i sin uppmaning till skolministern: ”Våga investera”
Krönika ”Jag vet minsann vad som händer på de så kallade uppstartsdagarna därute i landet”.
Debatt ”Vi ser något helt annat är det vissa lärare upplever. Det är logiskt”
Kursplaner Stora förändringar för profilskolorna om utredningens förslag blir verklighet.
Debatt ”Pedagoger ska agera ´skolsköterska light´– en uppgift de saknar utbildning för”.
Debatt Förskollärarna har rättigheter – och det är dags att använda dem, skriver Anki Jansson.
Debatt Forskaren Mikael Bruér ser inga tecken på att digitala verktyg minskar klyftorna.
Jämställdhet Sveriges Lärare skruvar upp engagemanget för HBTQI-personers rättigheter.
Debatt Nya utbildningsministerns löften till Sveriges lärare.
Debatt ”Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer och huvudmän är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll” skriver en lärare.
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Skolpolitik Olskog: ”Lärare i hela landet väntar på resultat”
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Fackligt Går emot Saco – gör offentligt uttalande
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Lovskola Youssef Dhraief ger eleverna en halv termins mattelektioner – på två veckor.
Betyg Läraren pressades att sätta högre betyg – nu griper Sveriges Lärare in.
Almedalen Ideologiska skillnader – så tycker partierna om marknadsskolan.
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”