
Källa: Lärarförbundet
Arbetsbelastning Fler än 8 av 10 förskollärare arbetar i småbarnsgrupper där antalet barn kraftigt överskrider Skolverkets riktmärken. Barngruppernas storlek ökar kraftigt under vårterminerna. Det visar en undersökning av Lärarförbundet.
Skolverkets senaste mätning den 15 oktober 2019 visade att förskolans barngrupper hade minskat från 15,4 barn i genomsnitt till 15 barn sedan året innan. Regeringen konstaterade att barngrupperna inte varit så små sedan 1992.
Lärarförbundet menar att statistiken ger en skev bild av verkligheten på många förskolor eftersom förutsättningarna varierar kraftigt hos olika förskolor och huvudmän. Deras undersökning visar också att barngrupperna ökar kraftigt under vårterminerna.
Lärarförbundets webbundersökning, som besvarades av 1525 förskollärare, mätte barnstorlekarna den 15 oktober i fjol och 3 februari i år. Lärarförbundets undersökning samlades in mellan 6 februari och 1 mars 2020 innan Coronapandemin slog till med full kraft mot det svenska samhället.
Mätningarna på våren visar att:
Källa: Lärarförbundet
Källa: Lärarförbundet
Veronica Persson, utredaren som gjort Lärarförbundets rapport, konstaterar att många äldre barn lämnar förskolan för att börja i förskoleklass i augusti. Hon menar att det är en orsak till att Skolverkets genomsnittssiffror på hösten inte ger en fullständig bild av förskollärarnas tuffa arbetssituation.
Veronica Persson, utredare på Lärarförbundet.
Barngrupperna fylls succesivt på under våren och arbetssituationen påverkas ytterligare av faktorer som hur många barn man har per anställd och hur många förskollärare som finns på varje förskola med mera.
Skolverket gör dock inga officiella mätningar under våren. Enligt Skolverket har riktmärkena bidragit till att barngrupperna på förskolorna minskat i kombination med statsbidraget för mindre barngrupper som skolhuvudmännen kunnat söka. Men Skolverkets utvärdering visar också att de flesta barngrupper bara har minskat under en del av dagen – och inte för hela dagen.
Verksamheterna har, enligt Lärarförbundet, inte heller anpassats utifrån att det är ett ökat antal barn med längre vistelsetid samtidigt som andelen behöriga förskollärare minskar och personaltätheten inte ökat.
Enligt Skolverkets statistik 2019 har personaltätheten legat på samma nivå sedan 2016 med 5,2 barn per årsarbetare i förskolan. Där finns det inga riktmärken. En annan faktor, som enligt forskning är viktig för kvalitén, är personalens utbildning.
Den officiella statistiken för 2019 visar att andelen som helt saknar utbildning för att arbeta med barn på förskolorna har ökat. År 2014, då Skolverket började mäta detta, var siffran 24 procent och 2019 hade andelen ökat till 31 procent. Statistiken visar att 39,5 procent av personalen hade förskollärarexamen och 18 procent gymnasial utbildning för arbete med barn (barnskötare). Siffrorna visar ett genomsnitt men skillnaderna på utbildningsnivån bland personalen i förskolorna varierar också kraftigt i Sveriges kommuner. Andel med förskollärarexamen ligger mellan 15-76 procent. Och spridningen bland de outbildade ligger mellan 7 och 55 procent.
Lärarförbundets undersökning visar att 5 av 10 förskollärare inte hinner med stora delar av sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid, vilket de anser påverkar kvalitén på förskolorna och skapar en samvetsstress.
Undersökningen visar också att många förskollärare har hand om det pedagogiska utbildningsuppdraget för ett stort antal barn.
– Det finns extremfall med förskollärare som har undervisningsansvaret för 155 barn, men bland alla förskolor idag är det 12 procent som endast har en förskollärare eller ingen alls. I dessa förskolor har 4 av 10 förskollärare i snitt ett undervisningsansvar för mer än 26 barn, säger Veronica Persson utredare på Lärarförbundet.
Rapporten visar att personal kan vara tvungna att arbeta ensam med en större barngrupp exempelvis innan stängning eller tidiga mornar eller under andra tider på dagen i samband med att kollegor är sjuka.
I den kommunala förskolan svarar 7 av 10 förskollärare i undersökningen att de inte har möjlighet att påverka hur många barn som finns i den barngrupp där de arbetar, fler än 2 av 10 vet inte om de har möjlighet att påverka och endast 6 procent svarar, knappt en av 10, att de tillsammans med sin rektor kan påverka hur många barn de har i barngruppen. På fristående förskolor är andel högre och 25 procent anser att de kan påverka barngruppernas storlek.
Förbundet drev på i frågan innan Skolverket införde riktmärkena men vill nu också se att de på allvar efterföljs av skolhuvudmännen. Riktmärkena som finns i Skolverkets allmänna råd anger att en barngrupp med yngre barn 1-3 år bör vara mellan 6 och 12 barn och för äldre barn 4-5 år bör de vara mellan 9 och 15 barn. Anledningen till att Skolverket har satt ett spann och inte ett fast antal barn per barngrupp beror på att förutsättningarna kan se väldigt olika ut för att bedriva förskola. Enskilda förskolor kan ha mer eller mindre lämpliga lokaler, problem med buller, ventilation, svårt att rekrytera utbildade förskollärare, ha stor andel helt outbildad personal, ha barn med särskilda behov, liten tid för planering på grund av för många barn per anställd.
Så här har insamlingen av svar till rapporten om barngrupperna gått till:
Lärarförbundet har skickat ut en webbenkät till 4385 förskollärare under perioden 6 februari till 1 mars 2020. Enkäten är besvarad av 1525 förskollärare varav 13 procent arbetar i fristående förskolor och resterande i kommunala förskolor. Svarsfrekvensen är ca 35 procent. Det är endast behöriga förskollärare som har kunnat delta i enkätstudien. I urvalet ingår därför enbart förskollärare som har angivit att de har en förskollärarexamen och/eller en förskollärarlegitimation. Urvalet har tagit hänsyn till geografisk spridning för att ha så många kommuntyper som möjligt representerade och att det finns förskollärare som arbetar i både fristående och kommunala förskolor.
Lärarförbundet skriver i rapporten att de inte försöker jämföra sig med Skolverkets officiella statistik, utan vill spegla hur arbetssituationen ser ut för en del av Lärarförbundets medlemmar. Undersökningens statistik bygger på att förskollärare svarat hur många barn och antal personal som fanns i den huvudsakliga barngruppen de arbetade i under den dag som mättes. I den officiella statistiken anges istället ett snitt för varje förskola och det är då rektor/huvudman som skickar in uppgifterna.
I undersökningen har ett antal förskollärare beskrivit sin arbetssituation. Läs om det här!
”Frustrerande att inte kunna ge barnen vad de har rätt till”
Stora barngrupper: så gör ni för att påverka på er förskola
Röster från förskolan om för stora barngrupper
Johanna Jaara Åstrand: "Statistiken ger inte hela sanningen"
Förskollärarna larmar: Barngrupperna är för stora i förskolan
Debatt ”I 79 kommuner har antalet elever i anpassad grundskola ökat med 100 procent”.
Debatt Betygsforskaren: ”Normrelaterade uppgifter och digital rättning ska avvisas”.
Debatt ”Elevernas utbildning till entreprenörer beroende av regionerna.”
Debatt ”Påståendet att vi står för att 'handskrift och stavning ska prioriteras' vittnar om okunskap.”
Debatt Uppropet: Därför ska du engagera dig.
Debatt ”Bristen på stöd, åratal av nedskärningar och politisk tafatthet har gått för långt”.
Hök25 Avtalsstriden – manifesterar för regleringar: ”Politiker måste ta ansvar.”
Debatt ”Brist på respekt gäller inte bara elever, utan även vårdnadshavare”, skriver läraren Per Stiller.
Debatt ”Om vi vill främja barns skrivande behöver vi broar mellan forskningsperspektiv – inte murar”
Läs och skriv Agneta Gulz skarpa ord om digital skrivträning.
Debatt Lärarstudenten till SKR: ”Lärare det är det jag vill arbeta med resten av mitt liv”.
Jag är lärare Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap, om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Behörighet ”Behörigheten ska vara en faktor när det avgörs hur stort bidrag en huvudman kan få”.
Krönika ”Om jag fick välja skulle sådana där åsiktspaneler ryka dit pepparn växer.”
Debatt Lärarstudenten Josefine Svärd skriver om en skola som blir mer auktoritär: ”En tyst klass inte nödvändigtvis en trygg klass”.
Debatt Sökes: Bibliotekarie med ansvar för 2 000 elever – ”Sluta se skolbibliotekarier som glada bokälskare”.
Krönika ”Terminen har varit en golgatavandring – men nu skola vi hava lov”.
Hök25 Nytt steg i avtalsrörelsen – men: ”Vi står fortfarande långt ifrån varandra”.
Arbetsmiljö Slöjdläraren Eva Söderberg om vad hon skulle göra som skolminister för en dag.
Ledare "På framtida generationers utbildning kan det sparas och snålas – det gör liksom inget.”
Porträtt Anna Sterlinger Ahrling och Philip Hjalmarsson om lärarlivet efter poddsuccén.
Debatt ”Ingen algoritm eller nationella prov kan ersätta lärarens förmåga”.
Arbetsbelastning ”Hoppas Skolinspektionen biter dem i ändan”.
Våld i skolan Läraren Paul Carlbark har sökt 150 jobb – misstänker att han blivit svartlistad.
Budgetpropositionen Regeringen satsar nära fyra gånger mer på ROT som på utbildning.
Behörighet Listan visar: Brist på behöriga lärare – trots stora överskott. Så ser behörigheten ut i din kommun.
Behörighet En av tre grundskollärare inom friskolejätten är obehöriga.
Behörighet Sveriges Lärare: Skärpta krav på lärarlegitimation och avskaffa undantag.
Behörighet Lediga förskollärartjänster utannonseras inte: ”Personlighet går före behörighet.”
Debatt Läraren: ”När vi larmar om en ohälsosam arbetsmiljö ses det som gnäll.”
Arbetsmiljö Uttryckte frustration över sin skola på Facebook – då tillrättavisades hon av sin rektor.
Replik Liberalerna svarar: ”Socialdemokraterna sätter aldrig skolan först – varken i Stockholm, SKR eller när de sitter i regering”.
Digitala nationella prov Arrangerade två krisövningar kring den nationella digitala provplattformen.
Debatt ”Mycket pekar på att det blir fyra förlorade år på utbildningsdepartementet.”
Elevhälsa Lärarens oro: ”Rädd att mycket trots allt kommer att landa på oss lärare.”
Krönika Eleven hade skrivit en och samma mening hundratals gånger i följd: ”Jag kan inte”, stod det. Jag kan inte. Jag kan inte. Jag kan inte.
Debatt ”Du som är politiker – ta chansen att investera i skolans framtid”, skriver Sveriges Lärare i Täby.
Debatt Kräver lagändring för att möjliggöra anonyma orosanmälningar för personal i förskola och skola.
Sett 2025 Fem lärare om AI – som hela tiden ligger steget före.
Debatt Sju lärare vill se en skola med skärm, skönlitteratur och pärm.
Arbetsbelastning ”Ren självbevarelsedrift gör att legitimerade och behöriga lärare väljer andra arbetsställen”
Sett 25 Facket kräver en nationell strategi där lärarna är med i utvecklingen.
Hoten mot lärarna Erkände i rätten: ”Ett skämt.” Hotade mentorn: ”Jag trodde jag skulle dödas.”
Hoten mot lärarna ”Ingen ska behöva bli sjuk eller skadas på grund av sitt jobb”.
Friskolor ”Valfrihet är värt att värna – men inte på bekostnad av kvalitet.”
Friskolor Minskad konkurrens och fortsatta vinstutdelningar bland farhågorna.
Friskolor Utredaren: ”Vinst eller statsbidrag ett val för aktören”.
Hök25 ”Ett hyckleri av sällan skådat slag”, skriver gymnasieläraren och förhandlingsombudet John Nilsson.
Krönika Men orka bry sig om statistik – SKR och Sobona ser uppenbarligen lite annorlunda på saken.
Hök25 ”Svarade inte upp på de grundläggande behoven”.