Källa: Lärarförbundet
Barngrupperna är för stora i förskolan
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se
Arbetsbelastning Fler än 8 av 10 förskollärare arbetar i småbarnsgrupper där antalet barn kraftigt överskrider Skolverkets riktmärken. Barngruppernas storlek ökar kraftigt under vårterminerna. Det visar en undersökning av Lärarförbundet.
Skolverkets senaste mätning den 15 oktober 2019 visade att förskolans barngrupper hade minskat från 15,4 barn i genomsnitt till 15 barn sedan året innan. Regeringen konstaterade att barngrupperna inte varit så små sedan 1992.
Lärarförbundet menar att statistiken ger en skev bild av verkligheten på många förskolor eftersom förutsättningarna varierar kraftigt hos olika förskolor och huvudmän. Deras undersökning visar också att barngrupperna ökar kraftigt under vårterminerna.
Lärarförbundets webbundersökning, som besvarades av 1525 förskollärare, mätte barnstorlekarna den 15 oktober i fjol och 3 februari i år. Lärarförbundets undersökning samlades in mellan 6 februari och 1 mars 2020 innan Coronapandemin slog till med full kraft mot det svenska samhället.
Mätningarna på våren visar att:
- Endast 17 procent, dvs knappt två av tio förskollärare, arbetade i barngrupper med yngre barn 1-3 år, där riktmärket på max 12 barn följdes. Fler än 4 av 10 hade 16 barn eller fler.
- Nästan 9 av 10 förskollärare (86 procent), som arbetade i barngrupper med 4-5 åringar, hade barngrupper som översteg riktmärket på max 15 barn. Och av dem hade 7 av 10 förskollärare 19 barn eller fler.
- I barngrupper med blandade åldrar från 1-5 år var det bara 11 procent som arbetade i barngrupper med max 15 barn. Skolverket har inte angivit något riktmärke för arbete med barngrupper i blandade åldrar.
Källa: Lärarförbundet
Veronica Persson, utredaren som gjort Lärarförbundets rapport, konstaterar att många äldre barn lämnar förskolan för att börja i förskoleklass i augusti. Hon menar att det är en orsak till att Skolverkets genomsnittssiffror på hösten inte ger en fullständig bild av förskollärarnas tuffa arbetssituation.
Veronica Persson, utredare på Lärarförbundet.
Barngrupperna fylls succesivt på under våren och arbetssituationen påverkas ytterligare av faktorer som hur många barn man har per anställd och hur många förskollärare som finns på varje förskola med mera.
Skolverket gör dock inga officiella mätningar under våren. Enligt Skolverket har riktmärkena bidragit till att barngrupperna på förskolorna minskat i kombination med statsbidraget för mindre barngrupper som skolhuvudmännen kunnat söka. Men Skolverkets utvärdering visar också att de flesta barngrupper bara har minskat under en del av dagen – och inte för hela dagen.
Verksamheterna har, enligt Lärarförbundet, inte heller anpassats utifrån att det är ett ökat antal barn med längre vistelsetid samtidigt som andelen behöriga förskollärare minskar och personaltätheten inte ökat.
Enligt Skolverkets statistik 2019 har personaltätheten legat på samma nivå sedan 2016 med 5,2 barn per årsarbetare i förskolan. Där finns det inga riktmärken. En annan faktor, som enligt forskning är viktig för kvalitén, är personalens utbildning.
Färre har utbildning att arbeta med barn
Den officiella statistiken för 2019 visar att andelen som helt saknar utbildning för att arbeta med barn på förskolorna har ökat. År 2014, då Skolverket började mäta detta, var siffran 24 procent och 2019 hade andelen ökat till 31 procent. Statistiken visar att 39,5 procent av personalen hade förskollärarexamen och 18 procent gymnasial utbildning för arbete med barn (barnskötare). Siffrorna visar ett genomsnitt men skillnaderna på utbildningsnivån bland personalen i förskolorna varierar också kraftigt i Sveriges kommuner. Andel med förskollärarexamen ligger mellan 15-76 procent. Och spridningen bland de outbildade ligger mellan 7 och 55 procent.
Lärarförbundets undersökning visar att 5 av 10 förskollärare inte hinner med stora delar av sitt förskolläraruppdrag under ordinarie arbetstid, vilket de anser påverkar kvalitén på förskolorna och skapar en samvetsstress.
”Extremfall med 155 barn”
Undersökningen visar också att många förskollärare har hand om det pedagogiska utbildningsuppdraget för ett stort antal barn.
– Det finns extremfall med förskollärare som har undervisningsansvaret för 155 barn, men bland alla förskolor idag är det 12 procent som endast har en förskollärare eller ingen alls. I dessa förskolor har 4 av 10 förskollärare i snitt ett undervisningsansvar för mer än 26 barn, säger Veronica Persson utredare på Lärarförbundet.
Rapporten visar att personal kan vara tvungna att arbeta ensam med en större barngrupp exempelvis innan stängning eller tidiga mornar eller under andra tider på dagen i samband med att kollegor är sjuka.
I den kommunala förskolan svarar 7 av 10 förskollärare i undersökningen att de inte har möjlighet att påverka hur många barn som finns i den barngrupp där de arbetar, fler än 2 av 10 vet inte om de har möjlighet att påverka och endast 6 procent svarar, knappt en av 10, att de tillsammans med sin rektor kan påverka hur många barn de har i barngruppen. På fristående förskolor är andel högre och 25 procent anser att de kan påverka barngruppernas storlek.
Riktmärkena i barngrupperna och andra faktorer som påverkar
Förbundet drev på i frågan innan Skolverket införde riktmärkena men vill nu också se att de på allvar efterföljs av skolhuvudmännen. Riktmärkena som finns i Skolverkets allmänna råd anger att en barngrupp med yngre barn 1-3 år bör vara mellan 6 och 12 barn och för äldre barn 4-5 år bör de vara mellan 9 och 15 barn. Anledningen till att Skolverket har satt ett spann och inte ett fast antal barn per barngrupp beror på att förutsättningarna kan se väldigt olika ut för att bedriva förskola. Enskilda förskolor kan ha mer eller mindre lämpliga lokaler, problem med buller, ventilation, svårt att rekrytera utbildade förskollärare, ha stor andel helt outbildad personal, ha barn med särskilda behov, liten tid för planering på grund av för många barn per anställd.
Fakta: Om undersökningen
Så här har insamlingen av svar till rapporten om barngrupperna gått till:
Lärarförbundet har skickat ut en webbenkät till 4385 förskollärare under perioden 6 februari till 1 mars 2020. Enkäten är besvarad av 1525 förskollärare varav 13 procent arbetar i fristående förskolor och resterande i kommunala förskolor. Svarsfrekvensen är ca 35 procent. Det är endast behöriga förskollärare som har kunnat delta i enkätstudien. I urvalet ingår därför enbart förskollärare som har angivit att de har en förskollärarexamen och/eller en förskollärarlegitimation. Urvalet har tagit hänsyn till geografisk spridning för att ha så många kommuntyper som möjligt representerade och att det finns förskollärare som arbetar i både fristående och kommunala förskolor.
Lärarförbundet skriver i rapporten att de inte försöker jämföra sig med Skolverkets officiella statistik, utan vill spegla hur arbetssituationen ser ut för en del av Lärarförbundets medlemmar. Undersökningens statistik bygger på att förskollärare svarat hur många barn och antal personal som fanns i den huvudsakliga barngruppen de arbetade i under den dag som mättes. I den officiella statistiken anges istället ett snitt för varje förskola och det är då rektor/huvudman som skickar in uppgifterna.
I undersökningen har ett antal förskollärare beskrivit sin arbetssituation. Läs om det här!
LÄS MER:
”Frustrerande att inte kunna ge barnen vad de har rätt till”
Stora barngrupper: så gör ni för att påverka på er förskola
Röster från förskolan om för stora barngrupper
Johanna Jaara Åstrand: "Statistiken ger inte hela sanningen"
Förskollärarna larmar: Barngrupperna är för stora i förskolan
