Avgående rektorn: Ekonomin är inte anpassad efter verkligheten
Nedskärningar
Utbildningsnämndens fördelningssystem funkar inte. Det menar Christina Ingblad, rektor på Styrsöskolan i Göteborg.
– Man får inte kritisera deras ekonomiska modell, men den är inte anpassad till verkligheten.
Det är inte bara terminsslut för Christina Ingblad, rektor på F-9 skolan Styrsöskolan i Göteborg. Hon lämnar även skolan där hon arbetat i tre år i protest mot kommunens nedskärningskrav.
Skolan är medlem i den inte så smickrande 32-gruppen – de skolor som går över två miljoner back.
– Tidigare hade vi stadsdelar, där det var en annan närhet till förvaltningen. Man hade en områdeschef och hon hade några i sin stab som vi hade hjälp och stöd av och vi fick hjälp av ekonomi och HR. Man visste vilka man skulle prata med och jag kände tillit från min områdeschef att jag gjorde det bästa jag kunde, utifrån förutsättningarna, säger Christina Ingblad.
För små klasser för att gå runt
Hon har varit rektor i åtta år, och jobbat i Göteborgs stad i 30. Som Göteborgsposten redan skrivit lämnar hon nu sin tjänst.
Christina Ingblad.
– För två år sedan skulle verksamheten effektiviseras. Det skulle inte vara så mycket administrativ överbyggnad utan pengarna skulle ut i skolorna. Så trodde vi att det skulle bli, men det har inte blivit verklighet på den skola där jag är, förklarar hon.
Skolan har sitt upptagningsområde på öarna utanför Göteborg, området räknas som landsbygd. Elevunderlaget är begränsat och klasserna är små, kring 22 elever i varje.
– Det kostar mer att driva småskalig verksamhet. Eftersom elevpengen grundar sig på varje individ, för att få ekonomi och ha råd med en lärare per klass, stöd och elevhälsa, så behöver man ha minst 25, gärna 27 elever. Och det är inte många i stan som väljer att åka ut och gå på skolan på öarna, säger Christina Ingblad.
– Det finns inget i villkoren som säger något om klasstorlek, det handlar bara om peng per elev säger hon.
På skolan finns också ett stort behov av specialpedagoger. Idag finns två på skolan, och intensivt arbete med kärnämnena har höjt elevernas behörighet till gymnasiet, från På skolan finns också ett stort behov av specialpedagoger. Idag finns två på skolan, och intensivt arbete med kärnämnena har höjt elevernas betygsresultat, från 72 procent som nådde målen i alla ämnen vårterminen 2017 till 86 procent förra året
Nu ska två pedagoger bli en, samtidigt som en femtedel av skolans 320 elever står i behov av särskilt stöd.
– Om alla elever fungerade optimalt och man kunde ha en lärare per klass skulle det vara jättebilligt att driva skola. Men så är inte verkligheten. Det finns väldigt många som har olika diagnoser inom NPF, dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter. Skolan har inte varit viktig här, så har det varit i generationer. Det var viktigare att vara kreativ, en entreprenör. Så är det fortfarande till viss del. Sedan är det några som bott i stan och det har inte funkat i stora skolor, och som flyttar till öarna med sina svårigheter. Sedan är det många som tar emot familjehemsplacerade barn, vilket är fantastiskt. Men de barnen behöver ofta mer stöd, förklarar Christina Ingblad.
”Skuldbeläggande”
Tillsammans med två andra rektorer i området har hon resonerat med förvaltningen. Responsen från kommunen är att det är budgeten som gäller:
– Vi fick höra att vi skulle organisera det bättre, att lärarna skulle jobba bättre, och att om inte jag håller budgeten så drabbar det alla andra skolor. Det är skuldbeläggande, säger hon.
Förutom satsningen på kärnämnena, riskerar även det kollegiala arbetet och det systematiska frånvaroarbetet att få stryka på foten.
– Resursfördelningsmodellen, den är som deras baby, den får man inte kritisera. Den ska garantera likvärdigheten. Men det finns ingen regel utan undantag. Man måste anpassa modellen till verkligheten – men de vill inte se hur verkligheten ser ut.
