Fackets uppmaning likställs med reklam för padelhall

Andrea Meiling, ordförande för Sverige Lärare i Göteborg, är upprörd över att Göteborgs stad vill rensa bort facklig information från personalutrymmen: ”Arbetsgivaren uttrycker sig som att vi hittat på anmälningar.” Foto: Bildbyrån

Göteborgs stad likställer facklig information om arbetsmiljön med reklam för padelhallar.
– Tilliten till arbetsgivaren är obefintlig, säger Andrea Meiling, ordförande för Sverige Lärare i Göteborg.

I samband med att Göteborgs utbildningsförvaltning drog åt tumskruvarna för att få sin budget i balans uppmanade Sverige Lärare sina medlemmar att anmäla ökad arbetsbelastning, stress och allt annat som påverkade arbetsmiljön negativt.

Under två veckor informerade förbundet om arbetsmiljö och uppmanade sina medlemmar att använda anmälningssystemet för brister så som det var tänkt.

Då överbelastades systemet.

Anstormningen fick grundskolans HR-chef Kristin Perem att skicka ut ett brev till cheferna om orsaken till anmälningarna och hur de skulle hanteras.

Orsaken var inte brister i arbetsmiljön utan ett resultat av en facklig kampanj, enligt HR-chefen.

Kallar det säljkampanj

Under rubriken ”Hantering av facklig affischering” uppmanar HR-avdelningen att rensa bort fackets arbetsmiljöinformation från personalutrymmen och kallar det säljkampanj.

Utdrag ur Göteborgs stads brev som uppmanar skolor att inte tillåta facklig information i personalutrymmen.

Säljkampanj? 

– Ja, vi hade fått signaler om att medarbetarna inte ville ha all möjlig affischering i lärarrummet. Det hade till exempel förekommit önskemål om reklam för padelhallar och sånt.

Så ni tänkte på padelhallar ”…och sånt” när ni formulerade er till cheferna under rubriken ”Hantering av facklig affischering”?

– Inte enbart padelhallar utan hänvisa till de anslagstavlor som finns på skolorna utanför personalrummet.

”Puckel av anmälningar”

Borde inte arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret uppskatta att få en korrekt bild av situationen i verksamheten?

– Helst vill vi ju förstås att det inte ska finnas några avvikelser över huvud taget. Sen är ju frågan vad som är normalt antal anmälningar. Det blev en ordentlig puckel under de där veckorna. Men sen återgick det till ungefär samma antal som innan. Vi vill så klart ha en så bra bild som möjligt av situationen i verksamheten och vi vill att anmälningssystemet används. Vi får också information via vår medarbetarenkät.

Kan inte det tyda på att det finns ett stort mörkertal, att många låter bli att anmäla eftersom det tar tid och för att det i många fall inte leder till något?

– Det finns säkert ett mörkertal, det ser vi i vår medarbetarenkät, men det är svårt att säga hur stort mörkertalet är.

Stort mörkertal

Enligt Sveriges Lärares undersökning är mörkertalet stort i Göteborg. 49 procent av medlemmarna i grundskolorna och 60 procent i ett enskilt område väljer att låta bli att anmäla och antalet ökar. Skälen är flera.

– Mörkertalet har flera anledningar. Det finns inte tid, det sker värre saker som inte anmäls, en oro att en anmälan kan skada karriären, lojalitet mot rektorn... Det har blivit något av ett Stockholmssyndrom där man ställer sig på skurkens sida, säger Andrea Meiling.

Att hanteringen av anmälningarna brister bekräftas av HR-chefen Kristin Perem. I brevet till cheferna uppmanar hon dem att bunta ihop anmälningar som liknar varandra och markera dem som hanterade.

Generella analyser

Tar ni verkligen anmälningarna på allvar om ni uppmanar cheferna att använda en och samma formulering i sin respons?

– Alltså, under de där veckorna skedde en anpassning för att få budgeten i balans. Det var ett stålbad och väldigt ansträngt under hösten. Det är svårt att tolka puckeln som den sanna bilden av situationen i verksamheten. Många av anmälningarna handlade om samma sak, ökad stress. Och för det har vi gjort riskbedömningar och konsekvensanalyser på ett generellt plan och på varje arbetsplats.

– Det var det som formuleringen var avsedd att användas för, att gå tillbaka och titta på sin riskbedömning som gjorts ihop med skyddsombud. Detta för att få inspiration i vilka åtgärder som kan genomföras. Sen måste varje chef göra en egen analys av varje individuell anmälan.

”Lagen bryr sig inte om budget”

Men att hänvisa till budgeten imponerar inte på Andrea Meiling.

– Skollagen och arbetsmiljölagen bryr sig inte om budgeten. Arbetsgivaren uttrycker sig som att vi hittat på anmälningar. Den organisatoriska tilliten är svag. Flera tusen anmälningar har blivit liggande vilket innebär att väldigt många medarbetare inte kunnat få ersättning från AFA-försäkring.