”Fritidshemmets pedagogik har en självklar plats i utvecklingssamtalet”

Nyligen genomförde vi utvecklingssamtal på vår skola på ett sätt som fick mig att stanna upp och fundera över skolans helhetsuppdrag. Upplägget var enkelt: lärarna satt i ett rum och fritidshemslärarna i rummet bredvid. Elever och vårdnadshavare började med en kvart hos läraren där fokus låg på kunskapsutvecklingen i skolans ämnen. Därefter gick de vidare till fritidshemmet för ett samtal om elevens sociala utveckling, relationer, kreativitet och delaktighet i gemenskapen.

Två rum. Två perspektiv. Men i grunden ett och samma uppdrag.

När jag satt där och mötte elever och vårdnadshavare blev det tydligt hur väl detta arbetssätt speglar läroplanen. I Lgr22 är skolans uppdrag större än att bara förmedla ämneskunskaper. I kapitel 1 betonas att utbildningen ska vila på demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Skolan ska inte bara ge kunskaper utan också bidra till att elever utvecklas till ansvarstagande människor och samhällsmedborgare. Kapitel 2 lyfter elevernas allsidiga personliga utveckling – deras förmåga att samarbeta, ta ansvar, visa respekt och delta i demokratiska processer.

Det sociala lärandet i fokus

Här har fritidshemmet en självklar plats. I kapitel 4 beskrivs hur fritidshemmet ska komplettera skolans undervisning och stimulera elevernas utveckling genom social gemenskap, skapande aktiviteter och en meningsfull fritid.

När utvecklingssamtalen organiserades på detta sätt blev läroplanens intentioner plötsligt mycket konkreta. Hos läraren handlade samtalet om matematik, läsning och skrivutveckling. Fokus låg på progression, måluppfyllelse och hur undervisningen kan stödja elevens fortsatta lärande.

Hos fritidshemmet skiftade perspektivet. Där pratade vi om hur barnet fungerar i gruppen, hur hen deltar i lek och aktiviteter, hur konflikter hanteras och hur barnet utvecklar sin förmåga att samarbeta, visa empati och ta ansvar i gemenskapen.

Det blev tydligt att vi talade om två olika men sammanflätade, dimensioner av lärande: kunskapsutveckling och socialt lärande.

Föräldrarna uppskattade att få helhetsbild

Flera vårdnadshavare uppskattade helhetsbilden. De fick inte bara höra hur det går i matematik och svenska, utan också hur deras barn fungerar i gruppen och bidrar till gemenskapen. En förälder uttryckte det enkelt:

“Det är skönt att höra om hela barnet – inte bara eleven.”

Det är också i fritidshemmets vardag som många av skolans demokratiska värden omsätts i praktiken. När barn planerar aktiviteter tillsammans, löser konflikter i leken eller kommer överens om regler i ett spel tränar de förmågor som är avgörande i ett demokratiskt samhälle.

Det är lärande som sällan syns i provresultat – men som är avgörande för barnens långsiktiga utveckling.

Fritidshemmets uppdrag blev tydligare

Samtalen gjorde också fritidshemmets pedagogiska uppdrag tydligare för både elever och vårdnadshavare. Alltför ofta hamnar fritidshemmets arbete i skymundan av skolans mer traditionella undervisning. Men när fritidshemmets perspektiv får en egen plats i utvecklingssamtalet synliggörs att även detta är en central del av skolans utbildningsuppdrag.

När jag efteråt reflekterade över dagen slog det mig att organisationen egentligen speglar något större: skolans helhetssyn på lärande. Lärande sker inte bara i klassrummets ämneslektioner. Det sker i relationer, i samarbete, i lek och i gemenskap.

Och kanske är det just i mötet mellan skola och fritidshem som denna helhet blir som tydligast. Om vi menar allvar med läroplanens demokratiska uppdrag behöver fritidshemmets pedagogik också få en självklar plats i samtalet om elevernas utveckling.

Ibland räcker det faktiskt med två rum bredvid varandra för att påminna oss om det.

Purna Thapa är lärare i fritidshem i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: 

Så fördjupar sig lärare i fritidshem i yrket

Debatt: Oacceptabelt att fritidshemmen blir sämre på sommarlovet

”Lägg inte hela ansvaret för rasten på fritidspersonalen”

Debatt: Så lyfter vi fritidshemmet med långsiktiga mål