Debatt: Fritidshemmet – en glömd guldgruva för språkutveckling
Fritidshemmen har en enorm potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull.
Debatt Om vi menar allvar med tidiga språkinsatser måste vi samverka inom hela skolans skikt och miljöer. Fritidshemmet ska ha en självklar plats i det språkfrämjande arbetet med sin unika fritidspedagogiska spetskompetens, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan, IES.
”Vad heter hoppstylta på ditt språk?” frågar en lärare med inriktning fritidshem på en IES-skolgård under uteleken. Barnen börjar genast dela med sig av ord på olika hemspråk, några översätter till engelska, andra hittar på nya ord, flera jämför med det svenska ordet och samtidigt växer ordförrådet, anknytningen mellan olika språk och inte minst barnens självkänsla. Det här är bara ett av de många exempel på språkutvecklande arbete jag ser under mina skolbesök bland Internationella Engelska Skolans (IES) fritidshem.
Många gånger centreras debatten om ”tidiga språkinsatser” kring vad vi kan göra inom ramen för en klassrumsmiljö. Här behöver vi vidga blickfånget och se fritidshemmens enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor. Språk och kommunikation växer i lek, samtal, skapande, gemenskap och relationer. För barn som inte talar svenska hemma är fritidshemmet ofta den mest språkrika arenan de har tillgång till. Det är här våra fritidshem kan vara avgörande som en kritisk kompensatorisk faktor.
Fritidshemmet kan minska språkklyftor
Forskning kring barns ordförråd är alarmerande och visar på en enorm ojämlikhet redan i tidig ålder. Vid fem års ålder kan skillnaden vara häpnadsväckande. Barn i språkrika miljöer kan ha ett dubbelt så stort ordförråd som andra barn. Denna tidiga klyfta får dessvärre inte sällan livslånga konsekvenser för barns läsförståelse, skolframgång och vuxenliv.
Att investera i fritidshemmet är att investera i framtida jämlikhet. Ett medvetet och systematiskt språkutvecklande arbete i fritidshemmet handlar inte om ”mer skola”, utan om att skapa språkliga möten och språkrika miljöer enligt våra elevers behov, intressen och erfarenheter – relationellt, situationsstyrt och fyllt av mening. I fritidshemmets vardag finns språket överallt: i hinderbanan, under skogsutflykten, i skapandet, vid mellanmålet, i veckans besök till skolbiblioteket och under högläsningen. När vi som personal ställer öppna frågor, sätter ord på handlingar och låter barnen vara delaktiga till fullo med sina språk och berättelser, då växer både ordförråd och självkänsla.
Fritidshemmet måste ingå i språkarbetet
Om vi menar allvar med tidiga språkinsatser måste vi samverka inom hela skolans skikt och miljöer. Fritidshemmet ska ha en självklar plats i det språkfrämjande arbetet med sin unika fritidspedagogiska spetskompetens. För framtidens jämlikhet börjar med språket. Och språket växer så det knakar – på fritids.
Magdalena Bull, chef lågstadiet och fritidshem, IES.
LÄS OCKSÅ:
Engelska skolan: Fritidshemmet måste lyftas
Språkutveckling genom ögonblickets pedagogik
