Sedan drygt ett år arbetar jag som biträdande rektor för bland annat fritidshemmet. Jag har nog aldrig frivilligt utvecklats och vuxit så snabbt. Och jag har en växtvärk som heter duga. Det är en så spännande och rolig resa jag har fått påbörja.

Det absolut roligaste är när vi kommer in på samtalen om lärmiljö och struktur kring eleverna. Hur får vi eleverna att lyckas? Den frågan bär jag med mig hela tiden. Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten. Vi kommer alltid att ha begränsningar inom skolan, som lokaler, automatdörrarnas vara eller icke vara, att det aldrig är nog med personal. Vi kommer alltid att ha utmanande elever som behöver mycket mer stöd. Men det vi kan påverka är hur vi arbetar med övergångar, hur vi möblerar rum i rum, hur vi gör med utlåning av spel och hur vi förflyttar oss till mellanmålet. Att få samtala med mitt arbetslag kring pedagogisk verksamhet ger mig energi och meningsfullhet. Det är så roligt att få vara en del i att arbetslaget landar i nya tankar och vägar att ta sig fram som ger glädje och engagemang i personalgruppen, som sedan faller ut bland eleverna.

Ge tid till förberedelse och planering

Något som jag känner stort ansvar för är möjligheten att skapa goda förutsättningar för fritidshemmets personal. För mig finns det inte ett ”vi och dom”, där grundskola och fritidshem ställs mot varandra. Barnen behöver en meningsfull och lyckosam dag från att de kliver in i byggnaden till att de går hem. Under lektioner, raster, övergångar och fritidshem. Jag har många gånger sett hur elevernas deltagande och engagemang på lektioner påverkas av både raster och fritidshem, och vice versa, därför är det viktigt med god kvalitet hela dagen. Mötestid, planeringstid, ställtid och möjlighet till inköp av material är avgörande för att skapa en hållbar verksamhet. Om en skola inte prioriterar det är det ju ingen raketforskning varför fritidshemmet inte erbjuder en kvalitativ verksamhet. Dessa förutsättningar är grunden – sedan behöver det pedagogiska ledarskapet vara tydligt för fritidshemmet.

När jag föreläste i våras i ett sammanhang pratade jag om vikten av riktning och målbild för arbetslaget. Jag fick då frågan: Vilka målbilder arbetar du med? Har du några exempel?

Det som inte fungerar är en bra start

Jag har sedan dess reflekterat över just det. Det har varit allt ifrån struktur och rutiner till implementering av läroplanen, eller fördjupade pedagogiska reflektioner kring verksamheten. Jag tänker att riktningen formas utifrån personalens och elevernas behov. I alla utvecklingsarbeten finns det utmaningar och skav. I det som inte fungerar finns det ofta ett bra underlag för riktning och målbild. Genom elevforum kan vi få in barnens tankar och engagemang. Här får vi ett brett underlag.

Men kanske kan första målet vara att eleverna ska lyckas. I de få orden finns ett enormt arbete att ta sig an kring struktur, vi-känsla, pedagogiska samtal, meningsfullhet för pedagoger och elever, lärmiljöer, barnsyn, lek, skolgårdar som arena, specialpedagogiska anpassningar, mellanmål, hallar och övergångar. Sedan kan vi skapa nya underlag med ett nytt nuläge och forma en ny målbild.

Och om några år, när växtvärken kommit och gått i omgångar, hoppas jag att kunna se tillbaka och konstatera att vi nådde målen vi skapade.

Sofia Grimm är biträdande rektor med bakgrund som lärare i fritidshem i Österåker. 

LÄS OCKSÅ:

Grimm: Planeringstiden måste backas upp av ledningen

Grimm: Vad är vi egentligen värda i skolans värld?

Grimm: Vi måste kräva en pedagogisk ledare