Forskaren: Här har svenskan låg status bland fritidseleverna

Hon har tvärvetenskaplig bakgrund och är knuten till Linköpings universitet. Studien som hon genomförde är närmast unik.

– Fritidshemmet är ju generellt dåligt utforskat och det gäller i synnerhet fritidshem med stor etnisk mångfald. Jag kunde inte hitta några andra studier om kompisrelationer i såna miljöer.

Linda Häll tillbringade 30 eftermiddagar på ett fritidshem i en skola där den överväldigande majoriteten hade andra modersmål än svenska. De vanliga språken var arabiska och bosniska. Utöver att observera barnens kommunikation under lekar och lärarledda aktiviteter intervjuade hon ett tiotal barn.

– Jag slogs av hur bra barnen var på att kommunicera med varandra trots att de egentligen saknade ett gemensamt språk. Flera var dåliga på svenska, trots att de i många fall var födda och uppvuxna i Sverige.

Hamnade utanför gemenskapen

Men det var tydligt att den knappa handfull barn med helsvensk bakgrund ofta hade svårt att komma in i gemenskapen.

– Jag såg hur de satt för sig själva under mellanmålet. Och att de hamnade utanför gemensamma aktiviteter när det var fri lek.

Linda Häll.

I den artikel hon skrivit om erfarenheterna, tillsammans med Tünde Puskas, berättar hon om en etniskt svensk pojke som hade börjat i skolan nyligen.

– Pojken hade uppenbarligen låg status i elevgruppen. Han berättade för mig att ingen ville komma till hans födelsedagskalas, hans klasskamrater tog inte ens hem inbjudningskorten.

Utanförskapet skapar samhörighet

Artikeln i tidskriften Children & Society har titeln ”Doing Being Orten” och anspelar på förortskulturen där det kan vara en fördel att ha annan etnisk bakgrund än svensk. I en miljö där den övervägande majoriteten av barnen har utländsk bakgrund skapas en samhörighet dem emellan.

– Här blir utanförskapet en grund för gemenskap, en gemenskap som inte delas av de få helsvenska barnen.

Linda Häll menar att det är en skillnad mellan elevernas status under själva skoldagen jämfört med hur det ser ut på fritidshemmet.

– En vecka hade de Astrid Lindgren-tema och då märktes det att eleverna med svensk bakgrund kunde hävda sig, många av de andra barnen hade inte ens hört talas om författaren.

Olika normer i skola och fritidshem

Men den status som helsvenska barn har i en undervisningssituation kvarstår inte i kompisgrupperna i fritidshemmet på eftermiddagen. Där är det andra normer som gäller.

– De tuffaste har kanske rätt keps eller slänger sig med rätt uttryck och har rätt jargong. Flytande svenska är inget plus där.

Även bland personalen på fritidshemmet var det många som hade bristande kunskaper i svenska. Hon tycker att studiens resultat kan vara värdefulla för personal på fritidshem med stor etnisk mångfald.

– Om vi vänder på perspektivet: När tio procent av barnen på ett fritidshem har utländsk bakgrund, då månar man ju om att de ska komma in i gemenskapen. Man måste tänka likadant när bara tio procent av barnen har svensk bakgrund, de behöver också få hjälp med kompisrelationerna.

Vad tycker du om att barn med helsvensk bakgrund hamnar utanför?

– Det är lika illa som när barn med annan etnisk bakgrund inte kommer in i en helsvensk gemenskap. Därför måste vi lyfta frågan. Och inte fastna i tron att det svenska språket automatiskt ger status.

LÄS OCKSÅ:

Debatt: Fritidshemmens potential utnyttjas inte

”Alla barn bör få rätt till en plats på fritidshemmet”

Så upptäcker du de ensamma ”vandrarna”