Forskare vill se hårdare covid-åtgärder på fritidshemmen

Smittspridningen i grundskolan har inte tagits på allvar, anser Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin vid Karolinska institutet i Stockholm och en skarp kritiker till den svenska skolstrategin under pandemin. Hon pekar på att grundskolan stod för 45 procent av utbrotten i allmänna miljöer vecka 50 förra året.

– Det är dubbelt så högt som i länder där alla har munskydd i skolan. Om vi hade munskydd i skolan i Sverige så skulle det dra ner smittspridningen till hälften, säger Åsa Wheelock.

Råden har inte följts

I november skickade Åsa Wheelock tillsammans med Vetenskapsforum covid-19 och Föreningen covid-19 skola och barn ett antal råd för att minska smittspridningen till alla kommuner. Det var rekommendationer om munskydd, bubbeltänk, ökad distans mellan elever, vädring mellan lektioner, handhygien, utomhusundervisning i idrott och att undvika sånglektioner. Men rekommendationerna fick inte det genomslag som de hoppats på.

– Munskydd och bubbeltänk, att man isolerar varje klass för sig, har exempelvis inte anammats särskilt väl. Vi hade haft en helt annan bild i dag om råden följts, säger hon.

Stängning kan bli nödvändig

Åsa Wheelock anser att en tillfällig stängning av grundskolan kan vara nödvändig, och vill se skarpare åtgärder i skolan om den hålls öppen.

– Egentligen förespråkar jag öppna skolor, det är bättre för barn, föräldrar och lärare. Distansundervisning är en sista utväg, men där är vi nu eftersom man har ignorerat skolan i den svenska pandemistrategin. Man sitter i trånga lokaler med dålig ventilation.

Hårdare åtgärder i fritidshemmet

På Kungsholmens grundskola i Stockholm har rutinerna justerats i takt med den ökade smittspridningen. Enligt biträdande rektorn Ingrid Gestblom har skolan sedan pandemin bröt ut legat steget före de allmänna rekommendationerna. Skolan har en coronagrupp, där skolledning, elevhälsa och lärare i fritidshem ingår, som träffas varje vecka och uppdaterar rutiner och idéer för att minska smittorisken. Inför vårterminen beslöt man att glesa ut elever och personal i lokalerna ytterligare. Lågstadiet har mellan fyra och sex parallellklasser och från att ha haft stora fritidshemsavdelningar för varje årskurs är fritids nu organiserat i ”dubbelbubblor” där två klasser har gemensamt fritids.

– I våra dubbelbubblor har vi på varje avdelning två klasser inomhus och två klasser utomhus, som turas om att vara inne och ute på fasta dagar. Pedagogerna arbetar bara med sin avdelning. Man vikarierar inom bubblorna i möjligaste mån, säger biträdande rektorn Ingrid Gestblom.

Minskad oro hos personalen

Att isolera varje klass på fritids bedömdes bli mer sårbart ur personal- och elevperspektiv och även försämra kvaliteten. Klasslärarna på lågstadiet undervisar däremot bara i sin egen klass numera.

– Dubbelbubblorna har slagit väl ut hos eleverna och framför allt personalen. Det finns alltid pedagoger och elever som är oroliga, så det har känts väldigt bra att sprida ut oss. Vi är färre personal och barn inomhus samtidigt, och har stora ytor att fördela oss på. Det har blivit större lugn, säger Hampus Blomquist, lärare i fritidshem och fritidshemsamordnare.

Det har gått över förväntan att ställa om verksamheten, tycker han.

– Vi följer vår planering utifrån våra fyra fokusområden och nu några veckor  fortsätter vi med språk- och kommunikation, även i utomhuspedagogiken. Pedagogerna hade redan planerat grundaktiviteterna, så det har bara varit finjusteringar för att anpassa språk- och kommunikationsaktiviteterna till utomhusverksamhet, säger Hampus Blomquist.

Eleverna äter i klassrummen

Sedan i våras används separata entréer för klasserna och olika tider för lämning och hämtning i de olika årskurserna. Matsalen har spridits ut till fler lokaler, så att eleverna äter i ljusgården och i klassrum, och justerat lunch- och mellanmålstider för att minska köerna.

Alla personalmöten hålls digitalt, och max åtta personer när man träffas på skolan. På mötena är corona en stående punkt.

– Vi har minskat ner konferenstiderna så att personalen ska hinna hem och koppla upp sig. Vi har frågat fritidspersonalen om det finns intresse för att jobba kanske sju timmar någon dag och nio timmar en annan dag för att slippa rusningstrafiken. Om man glömt sitt munskydd så tillhandahåller vi munskydd till personalen, säger Ingrid Gestblom.

"Inga frivilliga åtgärder"

Åsa Wheelock betonar att skolorna är skyldiga att ha en smittsäker miljö.

– Det här är inga frivilliga åtgärder, det är lagen. Vi har en samhällsfarlig smitta och en smittskyddslag, skollag och arbetsmiljölag som ska följas. Om man inte kan hålla skolan öppen på ett smittsäkert sätt behöver man göra skyddstopp.

Folkhälsomyndighetens linje är att grundskolorna inte är drivande i smittspridningen och studier har visat att barn under tio år inte heller smittar lika mycket som äldre barn och vuxna. Men Åsa Wheelock säger att det vetenskapliga underlaget är otydligt.

– Det är stor skillnad i hur låg och mellanstadiet bedrivs jämfört med högstadiet, så det är svårt att få bra data på det. Om man går från klassrum till klassrum, har olika lärare och blandas med andra elever, så är risken högre. Eventuellt är det så yngre barn smittar mindre, men det är väldigt oklart. Även motsvarigheterna till låg- och mellanstadiet har varit viktiga faktorer för smittspridning i Storbritannien, där man smittspårat mer än i Sverige. Men man vet att barn smittar.

"Ofarligt att använda munskydd"

Även när det gäller munskydd har hon en annan uppfattning än Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell, som sagt att felaktiga använda munskydd tvärtom kan innebära en risk.

– Jag känner inte till en enda studie som visar att felaktigt använda munskydd skulle öka smittorisken, däremot finns det mer än 160 studier som visar att de minskar smittorisken. Det är viktigt att komma ihåg att Folkhälsomyndigheten inte ger specifika rekommendationer till skolan, utan varje skola måste göra sin egen riskbedömning, säger Åsa Wheelock.

LÄS ÄVEN

Fritidslärare avdramatiserar akuta corona-kit

4 fritidslärare – så har vi påverkats av pandemin

Efter Lärarförbundets krav – kommunen pudlar