
Andelen elever som nådde 12 000 steg om dagen, år 2000 och år 2017.
Rörelseraset Bara en av tre skolelever når upp till rekommendationen om minst en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Det ökande stillasittandet hotar inte bara elevernas fysiska hälsa utan även hur de hanterar stress och klarar sig i skolan.
Svenska barn sitter stilla tre fjärdedelar av sin vakna tid, visar Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten ungdom”. I studien, som genomfördes 2016–2017, bar 3 000 barn och ungdomar i årskurs fem, åtta och två på gymnasiet en rörelsemätare i sju dagar under all vaken tid. De oroväckande resultaten bidrog till att antalet idrottstimmar utökades på högstadiet.
Studien visar att flickor rör sig mindre än pojkar och att barn till lågutbildade föräldrar är mindre fysiskt aktiva än andra. Och stillasittandet ökar med åldern. I årskurs åtta är det bara 17 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna som når Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen i snitt.
Det finns ingen undersökning som är jämförbar med ”Riksmaten ungdom”, men flera studier tyder på att barn i dag är mindre fysiskt aktiva än förr.
– Man får titta på lite andra mått. Stillasittandet sett över tid har ökat. Ungas skärmtid har ökat och deras aktiva skoltransporter minskat, säger Gisela Nyberg, som forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet och GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.
På 1970-talet gick eller cyklade exempelvis 90 procent av barnen till skolan, medan bara hälften av skoleleverna gör det i dag, enligt Trafikverket.
WHO:s rekommendation om 60 minuters daglig fysisk aktivitet är en miniminivå. Utöver det rekommenderar organisationen träning med hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett tre gånger i veckan. Så här stor andel av de svenska eleverna klarar miniminivån:
Årskurs 5
Killar: 54 %
Tjejer: 32 %
Årskurs 8
Killar: 39 %
Tjejer: 17 %
Årskurs 2 gymnasiet
Killar: 31 %
Tjejer: 20 %
Totalt:
Killar: 43 %
Tjejer: 23 %
Källa: Riksmaten ungdom
Men det finns också forskning som visar hur det utvecklats över tid. Anders Raustorp, professor i hälsopromotion vid Göteborgs universitet, står bakom en stegmätarstudie bland skolbarn mellan 2000 och 2017. I studien deltog 332 elever 2000 och 562 barn 2017 på sex skolor i sydöstra Sverige. Den visade att åttaåringarna rörde på sig något mer 2017, medan 11-åringarnas steg minskade tolv procent och 14-åringarnas dagliga steg rasade med 24 procent bland flickorna och 30 procent bland pojkarna.
– I den första mätningen år 2000 nådde 80 procent av tonårskillarna rekommendationen. 2017 var det bara 28 procent som gjorde det. Minskningen ses både bland de minst och de mest aktiva, det är en sufflé som sjunker ihop. Och hela nedgången har skett sedan 2008, säger Anders Raustorp.
Andelen elever som nådde 12 000 steg om dagen, år 2000 och år 2017.
Minst en timmes fysisk aktivitet om dagen är viktigt för att barn och unga ska utveckla skelett och motorik och förebygga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma, diabetes och psykisk ohälsa. Och inte minst för att hantera stress, enligt Gisela Nyberg.
– Den psykiska ohälsan har ökat mycket de senaste åren, speciellt bland tonårstjejer, som rör sig minst. Fysisk aktivitet har även betydelse för skolprestationerna, säger Gisela Nyberg.
En färsk studie hon gjort bland elever i årskurs sju visar på stora könsskillnader i fysisk aktivitet under skoltid. Tonåringarna i undersökningen rörde sig lika mycket på fritiden, men under skoltid rörde sig tjejerna i snitt 23 minuter per dag, medan pojkarna rörde på sig i snitt 30 minuter per dag, med måttlig till hög intensitet.
– Skillnaden under skoltid var slående. Här tror jag att det finns mycket som lärarna kan göra, säger Gisela Nyberg.
Boktips Ny bok av två specialpedagoger.
Reportage Biblioteket blir ett escape room som inspirerar till läsning.
Pedagogiska tips Fritidsläraren om övningarna som får eleverna att utveckla kreativitet och samspel.
Gästkrönika Att sätta ihop ett arbetslag kräver fingertoppskänsla. Tyvärr verkar tjänstefördelningen på fritidshemmet snarare styras av slumpen, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Jag kan inte trolla fram pengar – men jag kan prioritera tid till rätt saker, skriver Sofia Grimm.
Gästkrönika Jag älskar fritids. Men jag ska vara ärlig. Det är inte alltid lätt att känna sig stolt, skriver Sandra Helgöstam.
Forskning Man behöver synliggöra skillnaderna och ta tillvara båda verksamheternas intressen och kvaliteter, säger Richard Andersson.
Fokus ”Det gäller att hitta en balans mellan fritt och styrt” säger forskaren Lina Lago.
Fokus Ju mer lärarlett på rasten desto mindre initiativ och kreativitet hos barnen, menar forskaren Eva Kane.
Krönika Åsikterna om hur mycket lärare ska styra leken går isär, skriver Sara Djurberg.
Fokus Slut på bråk och utdragna konflikter på fotbollsplanen.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek på fritidshemmet, enligt läroplanen och forskning.
Fokus Mindre bråk och gladare elever med styrda aktiviteter.
Fritidshem I dag firas Fritidshemmens dag över hela landet. På Fjärås Bräckaskolan i Kungsbacka kommer det att gå undan – för där ordnas lådbilsrace i år igen.
Debatt Att införa reglerad planeringstid för lärare i fritidshem är ett viktigt steg mot att förbättra kvaliteten på undervisningen, skriver Hadar Nordin.
Debatt Under sommaren går många fritidshem på sparlåga. Personalstyrkan är reducerad, vikarier sätts in med kort varsel och pedagogisk tanke saknas, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Behörighet När vi utbildade oss sa de att vår framtid skulle bli ljus, men så känns det inte nu, säger läraren i fritidshem.
Pedagogiska tips I skrivarverkstaden på Bryggans fritidshem på Hanvikens skola i Tyresö gör eleverna egna böcker och får tips av läraren i fritidshem Helén Englund Dock.
Lärarpriser Vi lärare i fritidshem utgör första linjen för att motverka konflikter och skapa trygghet i skolan, säger Gustav Sundh, som tilldelas en fint pris.
Undervisning Vilket av läroplanens områden är roligast att undervisa om i fritidshemmet – och vilket är knepigast? Vi bad tre lärare svara.
Forskning Mellanmål och andra rutinsituationer på fritidshemmen måste utgå från en pedagogisk idé, framhåller forskaren Karin Lager i en ny studie.
Så gör vi Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.
Särskilt stöd Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast.
Debatt Fritidshemmet är en arena där barn kan utveckla sitt ledarskap, något som borde lyftas fram mer, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lokaler som inte är ändamålsenliga påverkar verksamheten, säger Forskaren Christina Grewell.
Krönika Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, frågar sig Irina Eriksson.
Reportage Lugnare och gladare barn när fritidsavdelningen går till skogen fyra dagar i veckan.
April, april Det kan droppa färg från taket i matsalen, eftersom det är nymålat. Så sätt skoskydd på huvudet så att ni inte får färg i håret!
Elevhälsa Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.
Gästkrönika Jag älskar att lyssna på barns samtal och få en inblick i deras värld, allt från prat om kärlek, vem som bäst av Ronaldo och Messi till det hemska som hände i Örebro. När vi har fem tysta minuter på lunchen eller mellis dödar vi lite de samtalen, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Fackböcker Matematik i fritidshemmet är ett ”görande”, menar Anna Wallin. ”Den blir en del av spelet som spelas eller leken som leks.”
Gästkrönika Helt ärligt har jag genom åren funderat mer än en gång på om det bara är dags att hänga upp den gula västen på kroken och tacka för mig efter alla år, skriver Andreas Härjefors som utbildar sig till lärare i fritidshem.
Krönika Barn som inte går att ha i klassrum, vad beror det på? Vi behöver se de verkliga orsakerna till stöket i skolan, i stället för att skylla på elever och lärare, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Det bästa är att eleverna kan vara delaktiga och aktiva i hela processen och att de får skriva, beskriva och förklara, säger läraren i fritidshem Bobby Svensson.
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.