”Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid”, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik.
Till startsidan
Den norska bemanningsnormen innebär att det ska finnas en anställd per tre barn i de yngre åldrarna (under tre år), och en anställd per sex barn i de äldre åldrarna.
Fokus
Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
– Undersökningar visar att den pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik som arbetar i Bergen.
Leaparkens förskola i Årstad i Bergens kommun är inhyst i den kulturminnesmärkta villan Lea Hall som byggdes i slutet av 1800-talet. Under många år var här en skola, men efter en renovering för att återskapa byggnadens forna glans flyttade förskolan in 2018.
Just på Leaparkens förskola förändrades inte så mycket när reglerna om förskollärartätheten skärptes 2018. De arbetade redan tidigare efter ett liknande koncept som gällt sedan 1980-talet. I och med den skärpta lagstiftningen gäller numera en förskollärare per sju barn under tre års ålder, och en per fjorton barn i grupper med äldre barn.
– För oss var ändringen egentligen bara en kodifiering av en befintlig praxis snarare än en förbättring, förklarar Mette Sæle Westrheim som är förskolans rektor.
Sett till Norge i stort gav skärpningen av lagen ett större resultat. Enligt Turi Pålerud på norska Utdanningsförbundet var det cirka 58 procent av landets förskolor som följde normen tidigare.
– Sedan skärpningen gick det sedan stadigt uppåt och nu följer nästan 100 procent normen, både de kommunala och de privata förskolorna, säger hon.
2018 kom även en lagstiftning om bemanningen i stort på förskolan, nämligen att det ska finnas en anställd per tre barn under tre år, och en anställd per grupp om sex äldre barn.
”Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid”, säger förskolläraren Jon Morten Lauvik.
Förskolläraren Jon Morten Lauvik tycker att både bemanningsnormen och den om lärartäthet har haft en tydlig effekt i Norge, men att planeringstiden – fyra timmar per vecka – ställer till det.
– När det blir fler pedagoger och därmed mer planeringstid upplever många att det går ut över tätheten av vuxna då det är fler som är borta från avdelningen under veckan för att planera. Samtidigt visar undersökningar att den nya pedagogiska standarden bidrar till bättre kvalitet i form av högre yrkeskompetens och bättre innehåll i förskolan, säger han.
Jon Morten Lauvik berättar att det nu finns fler förskollärare på Leaparken som samverkar kring genomförandet av arbetet och att både kvalificerade och okvalificerade medarbetare involveras.
– Det finns även en ökad satsning på kompetensutveckling i alla personalgrupper på förskolan, vilket tillsammans med skärpningen av pedagognormen bidrar till en starkare yrkesmiljö, säger han.
I Sverige diskuteras nu ett maxtak för barngruppernas storlek, något som väcker avund i Norge.
– Ja, något maxtak har inte vi. I stället finns här många stora förskolor med många barn, och forskning visar att storleken är ett kvalitetskriterium, att det är viktigt att barn slipper förhålla sig till så många andra barn och vuxna på förskolan, säger Turi Pålerud på norska Utdanningsförbundet.
På Leaparkens förskola i Bergen huserar 72 barn och 19 anställda, fördelade i tre olika team. Även rektorn Mette Sæle Westrheim nämner att förskolans storlek kan vara en utmaning för barnen, men att det samtidigt finns fördelar för personalen. Exempelvis att de har många kompetenta medarbetare att dela arbetet med, och att det finns en högre grad av flexibilitet om det blir frånvaro i gruppen.
Men om hon själv fick bestämma skulle hon satsa på ännu fler anställda, bland annat för att fler vuxna då kan vara närmare barnen och underlätta för mindre grupper under hela dagen.
Mette Sæle Westrheim
– Fler anställda skulle också ge oss möjlighet att planera vår verksamhet ännu bättre. Som det är nu har förskolan fem planeringsdagar, 37,5 timmar, per år där vi kan samla alla medarbetare för gemensam kompetensutveckling, reflektion och planering. När förskolan har öppet mer än 2 000 timmar per år säger det sig självt att det vi kan lära oss om, planera för och utvärdera är ett minimum.
– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är jag övertygad om att de pengar vi investerar i små barn skulle ge avkastning i form av bättre fysisk och psykisk hälsa för barn och anställda, ökad motståndskraft och att barnen klarar livet bra på längre sikt, säger hon.
Förskolläraren Jon Morten Lauvik har också en del på önskelistan.
– De flesta förskolor som byggs nu är stora med många barn. Jag önskar att utvecklingen gick i motsatt riktning. Vi ser också att bemanningsstandarden är för låg, och vi vill ha mer personal. Vår planeringstid på fyra timmar i veckan har också stått still sedan 1970-talet samtidigt som kraven som ställs bara ökar. Det jag vill ha är full bemanning under hela förskolans öppettid, även då pedagogerna har planeringstid, säger han.
Men även om man skulle vilja anställa fler är det inte säkert att det är genomförbart. Enligt Turi Pålerud på Utdanningsförbundet är det svårt att hitta personal i Norge i dag. Andelen som utbildar sig till förskollärare har drastiskt sjunkit de senaste åren.
– Det finns lediga platser nästan överallt, även i grundskolan. Mellan 2022 och 2023 sjönk andelen som utbildar sig till förskollärare med 25 procent. Vi har dessutom en tajt arbetsmarknad och det är svårt att hitta vikarier, säger hon.
Många ser den norska bemanningsnormen som otillräcklig, berättar Turi Pålerud på Utdanningsförbundet.
Hon påpekar också att bemanningsnormen må se väldigt fin ut på papperet men i verkligheten visar mätningar att förskolorna bara har full bemanning 4–5 timmar per dag.
– Bemanningen kan alltså verka bättre än den egentligen är, tillägger hon och skickar samtidigt med en uppmaning till oss i Sverige nu när diskussionerna om en lagstiftning om maxtak och bemanning är aktuell.
– Se till att bemanningen ska gälla under för hela förskolans öppettid, tänk på allt som kan hända som planeringstid med mera då pedagogerna inte kan vara i barngruppen, säger hon.
Hon berättar att många ser den norska bemanningsnormen som otillräcklig, och Jon Morten Lauvik instämmer.
– Vid mycket frånvaro letar barnen ofta efter bekanta vuxna och sådana dagar kan det sluta med att du har sju eller åtta barn som vill hålla i dig i handen. Vi delar givetvis in oss i mindre grupper inom våra team när vi har så många barn, men det kan också vara utmanande vid frånvaro, då alla våra vardagliga rutiner ändå ska skötas. En klassisk småbarnsavdelning där det finns nio barn och tre vuxna, och en äldrebarnsavdelning med 18 barn och tre vuxna, vore att föredra, säger han.
Larmet: Barnen riskerar att skadas varje dag
Förskolläraren: ”Vi kliver rakt in i stressen”
Förskollärarna: Fler barn behöver särskilt stöd
Så blev norska förskolor bättre efter ny lag
Sveriges Lärare sågar storförskolor: ”Blir hönsgårdar”
Efter kritiken: Stockholm tar fram maxgräns för förskolor
Säkerhet: Så larmar du om brister
Djurberg: Gör som i Norge med förskolan
Allt färre barn – ändå växer grupperna
Lyssna på Förskolan här:
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”
Förskolefabriken Det saknas forskning om vad storförskolorna innebär för barnen, berättar Maria Teder, arkitekt på Boverket.
Förskolefabriken Storförskolor försvårar trygga relationer – grunden till barnens utveckling och lärande.
Förskolefabriken Här är fem anledningar som ofta ges för att bygga storförskolor.
Förskolefabriken ”Ett enormt misslyckande.”
Krönika Dina arbetskamrater är grunden till hur du når ut till din barngrupp oavsett hur stillsam eller stimmig den är, skriver Erik Stenkula.
Arbetsmiljö Vi kan smidigt flytta undervisningen till andra platser och det blir en mer hållbar arbetsmiljö, säger förskolläraren Lovisa Hellqvist.
Arbetsmiljö Vi tittar särskilt på förebyggande insatser, de kan ha stor betydelse, säger Eric Storbjörk, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljö Vaccin är ett bra erbjudande och frågan om skobidrag har vi drivit kraftfullt, säger Andrea Meiling.
Podcast Förskollärarna Johan Bispo, Sandra Hollstedt, Ellinor Lange och Eva Lindström pratar om att ta emot nya barn i förskolan.
Debatt Innan de grundläggande förutsättningarna säkerställs finns det ingen möjlighet att utvidga förskolans uppdrag med vare sig mer omsorg eller utbildning, skriver förskolläraren My Midenius.
Krönika Eftersom mänsklig interaktion är omöjlig att mäta i siffror behöver väl vår lön inte vara särskilt rik? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi föräldramöten. Vad är viktig information när vi samlar vårdnadshavare, hur tänker vi nytt, får barnen vara med och är det ok att skippa föräldramötena helt?
Dilemmat Vad gör jag när jag saknar kollegor att bolla vissa frågor med? undrar förskolläraren.
Fråga facket Jag tvingas delge kollegan min planering på barnens rast. Är det okej?
Forskning Hur väl personalen förstår en förälders tankar och känslor kring att barnet ska börja på förskolan kan spela en viktig roll för inskolningen, visar Martina Andersson Søe i sin avhandling.
Fråga facket Ska man säga upp sig när man går i pension – och kan man ångra sig?
Dilemmat Hur gör man om vårdnadshavares önskemål om sovtid inte fungerar för barnet?
Krönika De som av någon outgrundlig anledning kämpar som tusan för att barn ska få ha skärmar i förskolan är upprörda nu, skriver Eva Lindström.
Debatt Vill samhället minska passiv skärmanvändning för barn så är det inte förskolan man i första hand ska fokusera på utan hemmen, skriver förskolläraren My Midenius.
Dilemmat Ny som förskollärare och arbetslagsledare – hur hittar man rätt i ledarskapet?
Skolpolitik Förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder avvisas av arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Person (L).
Podcast Får rektorn vara med, bör alkohol vara tillåtet och är det ok med fest i våra lärmiljöer?
Krönika Förr var vi inte helt olika pingvinerna i filmen ”Madagaskar”. Det var bara att le och vinka så var jobbet vårt, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Boktips Fokus på de pedagogiska relationerna mellan pedagog och barn i ny bok om förskolan.
Pedagogiska tips Förskolan skapar barnkammare för bin och gör fågelmat.
Krönika I några månader har jag känt mig helt redo att släppa i väg er, det är dags nu, men ju närmare vi kommer desto svårare känns det, alltid, skriver förskolläraren Sara Agné.
Arbetsmiljö – Skulle vi vara sjätte bästa kommunen i landet? Nej, verkligheten är en annan, säger Stefan Kruse, förskollärare och ordförande för Sveriges Lärare i Kävlinge.
Kultur Julius Pierstorff är förskolläraren vars musik nu når ut till allt fler. I sommar spelar han, som Jjulius, på festivalen Way Out Wests klubbversion, inte långt från hemmet i Göteborg.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som har hög frånvaro i förskolan. Hur kan vi möta barnen som bara vill vara hemma, hur teamar vi upp med vårdnadshavarna och hur kan digitala verktyg förhindra framtida problematisk skolfrånvaro?
Förskola Hur lång semester får du på sommaren – och går det att vara ledig andra tider på året? Vi bad tre förskollärare svara.
Läsning Ett läsfrämjande arbete som involverar alla förskolor i Stenungsund har tilldelats Stora läspriset. Bakom projektet står en hängiven kvartett bestående av två förskollärare och två bibliotekarier.
Likvärdighet Förskolan har i praktiken inte granskats alls av Skolinspektionen under de senaste fem åren, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.