Debatt: Stängningen av Kista folkhögskola är ett rättshaveri

Folkbildningsrådet beslutade den 10 december 2025 att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola. Beslutet trädde i kraft 21 dagar senare vilket innebar att skolan oundvikligen går mot en konkurs innan ett överklagande hinner prövas. Det är ett maktutövande av största dignitet. Men det sker i mörker, utan insyn och redovisning på hur beslutet har fattats.Demokratin bygger på öppenhet och rättssäkerhet, dygder som Folkbildningsrådet flagrant bryter mot. När skolan frågat rådet hur de har verifierat underlagen för beslutet har svaren varit svepande, luddiga uttryck – exempelvis “sammanvägd bedömning” och “svaga strukturer”. Det är inte ett svar, det är en undanmanöver.

Uppgifterna har varit omöjliga att bemöta.

Vi på Kista folkhögskola har inte frågat efter identiteter på visselblåsare eller interna styrelsediskussioner, utan något mer grundläggande: hur Folkbildningsrådet har utrett skolan när avgörande uppgifter varit anonyma, ospecificerade eller inte stämt överens med fakta och skolans synpunkter. Flertal uppgifter är bevisligen lögner – utan att skolans motbevis har beaktats. I flera fall har uppgifterna varit omöjliga att bemöta eftersom vi som arbetar på skolan inte har känt igen dem. Men på alla frågor – om verifieringsåtgärder, bevisvärdering och källkritik – har Folkbildningsrådet tigit. Bland annat anklagas vi för ”sexistiska uttryck”, ”missaktning för hbtqi-personer, ”nedvärdering av andra religioner än islam”, med mera.  

Folkbildningsrådets besök

När personal på skolan vid besök från rådet försökt att argumentera för skolans synpunkter har chefen för rådets granskningsavdelning höjt rösten med orden “Det oroar mig att ni inte tar anklagelserna på allvar” – och så avslutades den diskussionen. Att hänvisa till en ”sammanvägd bedömning” räcker inte när följden är att en uppskattad skola (med ständigt fler sökande) upphör att existera. Anklagelserna har helt enkelt utgjort bevisen, enligt ett mönster välkänt från tider då staten övergett individuell prövning till förmån för kollektivt misstänkliggörande. Så får det inte gå till i en demokratisk rättsstat. Vägen till slutsatsen måste vara spårbar. 

Vad är en demokratisk värdering?

Ett av huvudskälen till beslutet anges att Kista folkhögskolan inte skall ha “förmedlat och förankrat respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar” Det låter allvarligt. Men vad betyder detta konkret i detta ärende? Hos vem eller vilka är det inte förankrat? Hur definierar rådet en demokratisk värdering? Vilka handlingar eller underlåtelser har skolan gjort sig skyldig till? När ett så laddat begrepp som brott mot demokratiska värderingar används utan definition eller precisering är det inte längre ett rättsligt kriterium, utan ett maktmedel. Kista folkhögskola har under mer än tio år arbetat kontinuerligt och intensivt med demokratifrågor internt och externt - i Erasmus+ - projekt, i samarbete med andra folkhögskolor och utomstående organisationer. Skolan har klassråd och studeranderåd. Såväl kursdeltagare som personal finns representerade vid styrelsens möten, det finns fungerande fackklubbar. Ändå anklagas vi för bristande demokrati.

Folkbildningsrådets mest dramatiska åtgärd

Efter det att skolan meddelades beslutet har det blivit känt att ett mycket begränsat antal personer från skolan har haft omfattande kontakter med Folkbildningsrådet, samtidigt som de befunnit sig i konflikt med skolledningen – och bildat en förening med ambitionen att starta en ny folkhögskola i området. Att dra in statsbidraget med omedelbar verkan är rådets mest dramatiska åtgärd. Ändå redovisas inga överväganden om andra alternativ eller anstånd för att möjliggöra prövning och ordnad avveckling. Överklagandet blir en formalitet. Skolan är borta innan rättsmedlen hunnit verka.

”Makt utan insyn”

Kista folkhögskola är en icke-konfessionell skola med en muslimsk ideell förening som huvudman, grundad av östafrikanska flyktingar 2007. Den byggdes med stöd av en kristen folkhögskola och blev senare mentorskola åt en judisk folkhögskola. Det är folkbildningens idé i praktiken. När en sådan verksamhet kan avvecklas genom ett beslut vars metod inte redovisas, vars centrala begrepp inte definieras och vars tidsram gör prövning meningslös, då är det inte bara en skola som står på spel. Då är det legitimiteten i hela systemet. Folkbildningsrådet utövar makt över livskraftiga verksamheter, över studerande och över anställdas framtid. Med sådan makt följer ett ansvar att kunna visa hur beslut fattas. Och just detta vägrar Folkbildningsrådet göra. Det är anmärkningsvärt, inte minst eftersom Folkbildningsrådet i andra sammanhang kräver av folkhögskolor att redovisa, kvantifiera och dokumentera sin verksamhet in i minsta detalj.

Skribenter: Åke Larsson och Paul Frigyes, lärare på Kista folkhögskola

• Artikelförfattarna skriver i egna namn och ansvarar själva för innehållet.

Läs mer om ärendet här:

Kista folkhögskola mister statsbidraget

Sundbyberg övertar Kistas deltagare