Personliga berättelser blir kraft för förändring

”Jag, vi, världen” har utvecklats inom projektet ”Min story – vår agenda”. Totalt deltog tio folkhögskolor, inklusive Anna-Lena Öhman och Erika Sandberg Offesson. Foto: Fredrik Jalhed.

Med hjälp av metoden ”Jag, vi, världen” visar Anna-Lena Öhman och Erika Sandberg Offesson hur individens berättelse kan länkas till de globala målen. Och bli en drivkraft för förändring.

Många deltagare har blivit matade med att de är ganska värdelösa. Det berättar  Anna-Lena Öhman, som tillsammans med Erika Sandberg Offesson och en rad andra folkhögskolor har hittat en arbetsmetod som lyfter deras deltagare, med utgångspunkt i Agenda 2030. De kallar den ”Jag, vi, världen”.

I det första steget – med temat ”Jag” – får deltagarna göra en tidslinje och reflektera över vad som har varit meningsfullt i deras liv.

– En gång hade vi en tjej som gjorde sin matresa. Hon älskade att laga mat och beskrev hur hon alltid hade gjort det med sin mamma. Den här ”egna berättelsen” är tänkt som en grund inför kommande steg, säger Anna-Lena Öhman och berättar att just den tjejen har utbildat sig till dietist.

Anna-Lena Öhman och Erika Sandberg Offesson arbetar på olika filialer men har ett nära samarbete. Foto: Fredrik Jalhed.

Nästa steg är ”Vi:et”. Nu sätts de globala målen upp på väggarna.

– Nu får deltagarnas intresse styra vilka mål vi tillsammans fokuserar på. Sedan får de koppla målen till sina egna hjärtefrågor, säger Erika Sandberg Offesson.

Snart är det dags för varje deltagare att fundera på vilket globalt mål just hen vill ägna sig åt i det kommande projektarbetet.

Vi världen-metoden är en del av VÄGEN - ett treåriga ESF-projekt.

– Någon kanske anordnar en temadag, en annan försöker utveckla nya sätt att sopsortera. De globala målen kan kännas som en enormt stor punktlista, men när man jobbar så här blir frågorna lite mer synliga, säger Anna-Lena Öhman.

Det övergripande syftet är att nå insikten att man själv kan göra skillnad, och vara en del av något större.

– Kanske hittar man ett fält som man vill studera eller arbeta med, säger Erika Sandberg Offesson.

 

 

Så här går det till

  • Engagemang. Arbetet börjar med samtal om vad engagemang är. Många tänker att de inte har visat något större engagemang, men även små handlingar är betydelsefulla, exempelvis att hålla upp en dörr. Utgångspunkten är att det handlar om att göra något som gör skillnad för någon annan. På det här sättet blir det tydligt hur mycket engagemang som faktiskt finns.
  • ”Jag”. Deltagarna får skapa en tidslinje över vad som varit meningsfullt i deras liv och hur det har utvecklat sig. De kan skriva, rita eller använda bilder – på papper eller digitalt. Dela sedan berättelserna med varandra, men sätt en tydlig tidsram så att arbetet inte drar ut på tiden. Syftet är att deltagarna får syn på sig själva. Tidslinjen blir en berättelse som ger grund för nästa steg.
  • ”Vi”. Nu får deltagarna söka efter sina hjärtefrågor. Sätt upp de globala målen på väggen och låt deras intresse styra vilka mål de tillsammans, inledningsvis, fokuserar på. Därefter får de själva fördjupa sig i de mål som engagerar dem mest, samt sina egna drivkrafter. Övningen avslutas med reflektioner över vad de kan göra med sitt engagemang.
  • ”Världen”. När deltagarna vet vilket område de vill fokusera på i sitt förändringsarbete får de genomföra korta pitch-övningar i små grupper för att testa sina tankar. Därefter påbörjas projektarbetet. Någon kanske vill ordna en föreläsning, en annan intervjua en förebild eller kontakta en förening. Syftet är att ta ett första konkret steg utifrån sitt engagemang. 

Källa: Anna-Lena Öhman och Erika Sandberg Offesson.

LÄS ÄVEN: 

Så minskade stödsamtalen med 75 procent

Junite både förenar och engagerar

”Föraktet för politiker minskar”