Från stall till studielust

På Hästsportens folkhögskola finns allmän kurs häst, hästkunskap och pedagogisk ridskoleverksamhet på olika nivåer samt utbildning till ridlärare. Foto: Gustav Gräll.

Här, bland stall och gröna vidder, växer inte bara kunskap om hästar, utan också människor som söker nya vägar i livet. För många är det just mötet med hästen som öppnar dörren till studielust och nya framtidsdrömmar.

Stall, hästar och hagar så långt ögat kan nå, och endast en dryg kilometer bort ligger ett mäktigt slott från 1600-talet. Vi är på Ridskolan Strömsholm och Hästsportens folkhögskola utanför Västerås, ett paradis för alla som är intresserade av hästar och ridsport.

Inne i stallet pågår förberedelser inför dagens ridtur på ridvägarna fram till Strömsholms slott.

Helena Gustawson, 60 år, går andra året på allmän kurs på Hästsportens folkhögskola. Nu tränsar hon hästen Leon, som hon har blivit tilldelad för dagens uteritt.

– Han är jättesnäll, så det är inga problem, säger hon övertygande.

Helena Gustawsons intresse för hästar tog fart ”lite senare i livet”, som hon säger.

– Sedan har intresset bara växt. Jag har varit medryttare och gått på ridskola. Jag utbildade mig till hästmassör och jobbade med det en period. Sedan blev det en naturlig övergång från att vara arbetssökande till att hitta den här utbildningen. Det här är ett bra ställe att utvecklas på. Jag vill utveckla kunskaperna om häst och som ryttare.

Nu är det dags för en ridtur till Strömsholms slott. Josefine Åhman, Emelie Gyllenberg, Helena Gustawson och Sara Christensen är redo. Foto: Gustav Gräll.

I tonåren gick Helena Gustawson tvåårigt gymnasium och nu läser hon olika ämnen för att nå högskolebehörighet. Mycket av hästkunskapen sker här på plats på Ridskolan Strömsholm, medan gymnasieämnen undervisas digitalt på semidistans.

– Det går över förväntan att studera här med tanke på min ålder och lilla erfarenhet av studier. Men det krävs en del självdisciplin att läsa på distans. Det här är en jättebra möjlighet för mig att kunna plugga upp mina gymnasieämnen, säger Helena Gustawson, som läser naturkunskap, matematik, engelska, historia, samhällskunskap och en del hästkunskap.

Deltagarna går ett, två eller tre år för att få gymnasiekompetens. Lena Thybeck är lärare i svenska och engelska. Hon är även linjeledare med övergripande ansvar för allmän kurs.

– Om deltagarna saknar ett fåtal gymnasieämnen så blir de ofta klara på ett år. Det är också under första året som vi har mest undervisning i hästkunskap på plats i Strömsholm. Jag försöker få in delar om hästar även i gymnasieämnena, säger hon.

Kanske kan jag bli ridande polis. Man vet aldrig.

Emelie Gyllenberg

I engelska kan det handla om att läsa forskningstexter om hästar.
I svenska att skriva vetenskapliga texter eller tidningsartiklar om hästar, för att ta till vara deltagarnas intressen.

Lena Thybeck har tidigare arbetat som lärare i trav på ett naturbruksgymnasium i Örebro i 20 år och drivit travskolor i Örebro och Lindesberg.

Hon trivs med folkhögskolans utbildningsform.

– Här utgår vi verkligen från individen och hittar vägar för att lyckas tillsammans med deltagarna. Mot bakgrund av det tror jag att vi även lyckas bra med att få in folkhögskolekänslan, trots att undervisningen är digital. Vi har incheckning varje morgon med samtal och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna.

Det här året är det enbart kvinnor som går allmän kurs häst.

– Det är svårt att svara på varför inte killar i större utsträckning väljer att utbilda sig inom hästyrken. Våra deltagare här lever och andas häst och vi har haft killar tidigare. Nu har vi högt söktryck, då drygt 30 personer har sökt till oss i höst, säger Michaela Skarfors som är utbildningsledare på Hästsportens folkhögskola.

Rickard Marklund.

Rickard Marklund, lärare i SO-ämnen, sitter vid ett större bord och pratar med en grupp deltagare. Han har en mångårig bakgrund som gymnasielärare och har nu varit på Strömsholm i fyra år.

– Det känns väldigt fint att det finns möjlighet att få kunskap här för de som det kanske inte har fungerat för på det klassiska viset i skolvärlden. Det är även lättare att individanpassa här jämfört med ungdomsgymnasiet.

Under pandemin, när han jobbade som gymnasielärare i Västerås, fick han en insikt i att distansundervisning kan innebära flera fördelar; elever som inte brukade lämna in uppgifter i tid hade full närvaro och blev klara med allt i tid.

– Det illustrerar att för vissa unga fungerar inte det sociala, och man kanske bor långt från skolan. Digitalt fungerade det klockrent för den här gruppen. Då kan man tänka på de stackars människor som tvingas in i ett system som inte fungerar för dem, och som sedan kommer att påverka dem hela deras liv, säger han.

Utbildningsledaren Lena Thybeck undervisar i gymnasieämnen. Foto: Gustav Gräll.

I Strömsholm finns en bredd av utbildningar inom ridsport. Utöver folkhögskolans olika kurser finns här Sveriges lantbruksuniversitet, hovslagarutbildning inom yrkeshögskola och gymnasieskolan – som har riksintag för 95 elever.

– Det här innebär flera fördelar, exempelvis att vi kan samverka mellan olika utbildningsformer, säger Michaela Skarfors.

Användning av sitt intresse

I dag, när deltagarna ska rida till Strömsholms slott, så har deras ordinarie ridlärare blivit sjuk. Men Kati Ojala Libäck som i vanliga fall undervisar på gymnasiet ersätter. I stallet berättar hon vilka olika hästar som deltagarna ska iordningställa.

Emelie Gyllenberg, 21 år, är inne i boxen med den svarta hästen Rossa. Med vana handlag leder hon ut Rossa påstallplan. Emelie Gyllenbergs hästintresse började tidigt.

– Jag har varit hästgalen ända sedan jag var ett år och såg hästleksaker på Åhléns. Jag har inga hästintresserade föräldrar och har inte blivit påverkad av andra.

Emelie Gyllenberg valde att inte gå i gymnasiet, men trivs nu med att läsa in flera ämnen, som hon även får användning av i sitt intresse för hästar och ridning.

– Gymnasiet var inte för mig, utan jag jobbade i stället. Men sedan tyckte jag att det var dags att plugga. Jag fick reda på den här utbildningen av min syv och kände att folkhögskola och den här utbildningen med hästar skulle passa mig.

Efter tiden här har hon planer på att söka till Polishögskolan.

– Kanske kan jag bli ridande polis. Man vet aldrig.

Njut av den här stunden och ta in den.

Kati Ojala Libäck

Deltagarna på allmän kurs har möjlighet att genomföra ett yrkesprov till hästskötare.

– Då ingår även tappskokompetens. Det innebär att man kan slå på en sko som en häst har tappat i hagen eller under ett ridpass, så att man slipper kalla på en hovslagare. Även hjärt- och lungräddning ingår, säger Michaela Skarfors.

Sara Christensen gjorde yrkesprovet i årskurs 1.

– Det var mycket att träna på men det är bra att få tappskokompetens, säger hon och berättar att hon har siktet inställt på att utbilda sig vidare inom hästyrken.

– På något sätt vill jag jobba med hästar. Jag funderar på hippologutbildningen här i Strömsholm eller beridarprogrammet i Flyinge.

Nu är hon redo ute på stallplan på hästen Amaretto. Ekipaget tar täten och rider stillsamt ut på bekanta ridvägar mot slottet. Färden går över gröna beteshagar och efter två kilometer ställer alla deltagare upp sig på ridbanan framför slottet.

– Njut av den här stunden och ta in den, säger läraren Kati Ojala Libäck och vänder sedan tillbaka mot Hästsportens folkhögskola.

LÄS MER:

Här utbildas multikompetenta ledare