Från nedskärningar till tillväxt

Läget är fortsatt tungt på flera folkhögskolor. Vi Lärare uppmärksammade nyligen att det skulle behövas en uppräkning av de statliga anslagen på 250 miljoner kronor och att 17 av 19 folkhögskolor i Skåne flaggar för att de kommer att behöva dra ner på verksamheten. För två år sedan tvingades Glokala Folkhögskolan i Malmö lägga ner utbildningarna till fritidsledare, allmän kurs på grundskolenivå och svenska från dag ett. Konsekvenserna blev även att fem lärare varslades om uppsägning.

Glokala, liksom andra folkhögskolor, drabbades hårt när det extra statsbidraget i samband med pandemin togs bort, och det faktum att statsbidraget inte har räknats upp i takt med inflationen. 

Två lärare är tillbaka på skolan.

Men nu ser det ljusare ut på Glokala Folkhögskolan, som bildades för 20 år sedan.

– Vinden har vänt, säger rektorn Jenny Andersson.

– Jag kan nog säga att vi är större nu än vad vi någonsin har varit. Två av de lärare som varslades är tillbaka på skolan. Men i och med att statsbidraget ändrades vid regeringsskiftet så har vi inte kunnat starta allmän kurs och fritidsledarutbildning igen.

Det som i stället har bidragit till att verksamheten har kunnat växa är att Glokala folkhögskolan har startat nya utbildningar. En är svenska för asylsökande, som finansieras av Länsstyrelsen. Ett annat projekt har startat för att bryta isoleringen för utrikes födda kvinnor med fokus på hälsofrämjande insatser. Den insatsen finansieras av Europeiska socialfonden.

– Statsbidragen har inte kommit tillbaka så vi har lyckats hittat andra vägar för att driva folkhögskola.

Är det så folkhögskolor behöver agera nu då de statliga bidragen inte höjs?

– Det är nog en analys som många folkhögskolor har gjort. Det behövs finansiering från fler håll. En del folkhögskolor hittar vägar med att driva vandrahem och restaurang. Vår tolkning av vårt uppdrag är att vara en mötesplats för att driva sociala och politiska projekt i kombination med mer traditionell folkhögskoleutbildning, svarar Jenny Andersson.

Finns det en risk att folkhögskolan särart naggas i kanten då den är beroende av olika projekt och extern finansiering?

– Oavsett vad finansieringen kommer ifrån så behöver huvudmannen säkerställa att det vi gör är folkbildning. Vi jagar inte projekt för finansieringens skull utan för att leva upp till vårt uppdrag som rörelseägd folkhögskola. Men det klart – om den statliga kakan minskar så blir vi sämre på att nå uppdraget.

Hur tänker du inför framtiden?

– Här i Malmö finns det ett väldigt stort behov av folkbildning som behöver ske på olika sätt. Behovet av särskild kurs, allmän kurs och svenska för nybörjare kommer dessutom att bestå. Till exempel har vi hälften av vår verksamhet i allmän kurs. Men jag känner oro över den politiska utvecklingen och över vilka grupper i samhället som faktiskt får sina rättigheter tillgodosedda, säger hon.

Nu på fredag kommer 20-årsdagen att uppmärksammas på skolan. Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, kommer att öppningstala. Det blir även ett panelsamtal med bland andra Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare Folkbildningsrådet, Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola och Amani Loubani (S), kommunalråd i Malmö.

– Temat är folkhögskolans roll i staden i framtiden. Det är en förutsättning att folkhögskolor finns i städer så att folk ska kunna folkbilda sig. Det gäller till exempel ensamstående föräldrar som inte kan bo på internat. Mitt uppdrag är att driva stadsfolkhögskola men självklart finns behoven även i glesbygd.

LÄS MER:

Folkhögskolornas kris – fattas 250 miljoner

Folkbildningsrådet: Högre statsbidrag och fler yrkesutbildningar

Massiv manifestation för folkhögskolan