Friheten måste göras begriplig

Den som börjar googla loss på begreppet frihet upptäcker snabbt att det kan tolkas ur många olika perspektiv. Sociologen Pierre Bourdieu beskriver frihet som något som alltid påverkas av klass och kapital. Filosofen Hannah Arendt menar att frihet uppstår när människor agerar tillsammans och skapar något nytt i politik och samhälle. Och hos Jean-Jacques Rousseau handlar frihet om självstyre – att vara fri att delta i att forma de lagar och regler man lever under.

Folkhögskolans ”produktivitet”

Rousseaus definition blir särskilt intressant i relation till folkhögskolan. Den betraktas ofta som friare och som en verksamhet som står utanför de regler som gäller för andra skolformer. Därmed kan folkhögskolans ”produktivitet” riskera att bli svår att förstå för den som står utanför – något som berörs i vårt aktuella nummer, med utgångspunkt i Susanna Alexius, docent i företagsekonomi, forskning.

Ur andras perspektiv

Frihet kan vara en utmaning i det här sammanhanget, konstaterar hon och ger fem råd om hur man kan göra folkhög­skolans positiva effekter förståeliga. Ett av dem är att komplettera berättelser om deltagarnas utveckling med konkreta exempel och siffror när det går, eftersom beslutsfattare är vana vid statistik och tydliga resultat. Ett annat att försöka se verksamheten ur kritikers perspektiv; att ta invändningar på allvar kan göra det lättare att beskriva och utveckla verksamheten. Sammanfattningsvis: Förklara hur friheten i folkhögskolan används i praktiken. Riktigt hur vet jag inte, men vill man ha siffror så har vi två starka här:  

• Cirka 55 procent av deltagarna studerar vidare ett år efter uppnådd behörighet från allmän kurs på folkhögskola. Motsvarande siffra på Komvux är cirka 30 procent.
• Bara 5 procent av deltagarna på folkhögskolornas yrkesutbildningar hoppar av sin utbildning. På Yrkesvux är det 14 procent avhopp och på Yrkeshögskola 25 procent.

Källa: Folkbildningsrådet.