Läsning mellan kurskrav och folkbildning
Jessica Elgborn, forskarstuderande och folkhögskollärare, har studerat hur skönlitteraturläsning på allmän kurs balanserar folkbildningens ideal och kurskrav. Foto: Stock adobe och privat.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Vägen till läsning
Forskarstudenten och folkhögskolläraren Jessica Elgborn har studerat vad som händer när lärare och deltagare som studerar på ett andraspråk på allmän kurs möts i arbetet med skönlitteraturläsning. Och hur deltagare gör för att ta sig an en längre text.
– Det har känts viktigt att belysa då många deltagare undviker läsning av längre texter och ofta söker andra sätt att ta till sig information, samtidigt som många har ambitioner att studera vidare, och då är ju god läsförmåga avgörande, säger hon.
Studien bygger på klassrumsobservationer och intervjuer med deltagare och lärare på tre folkhögskolor.
Variationen synliggörs
Jessica Elgborn kunde se att folkhögskolorna organiserade undervisningen på olika sätt. Gemensamt var att skönlitteraturläsningen i viss mån tilldelades hög status och att läsning av en gemensam roman avslutades med ett seminarium. I övrigt tog arbetet med skönlitteraturläsning skilda former – bland annat i hur läsning och textbearbetning tog form i en gemensam process eller främst genomfördes individuellt. Här kunde hon se att förväntningar om självständig läsning utanför lektionstid utmanades av begränsade språkliga kunskaper, studieovana och åtaganden utanför studierna.
Litteraturens uppdrag
En av utmaningarna var att läsning av skönlitteratur har många syften. I vissa fall begränsade den litteraturanalys som ingår i
Svenska 3 de mer fria reflektionssamtalen.
– I de fallen fick ambitionen om att vara en folkhögskola med de ideal som finns inom svensk folkbildning stå tillbaka.
Men undervisningen handlar långt ifrån bara om att deltagarna ska uppnå sina behörigheter. Den handlar om språk och innehåll, att lära sig tillgodogöra sig den här typen av texter och om personlig utveckling. Här visade det sig att det var utmanande att få ihop kursens mål i mötet med mycket heterogena deltagargrupper.
Mer än tyst enskild läsning
Även för de deltagare som är vana läsare på ett förstaspråk eller har utvecklade studiestrategier innebär läsningen en arbetsinsats. De sökte sätt att underlätta läsningen, och olika strategier och arbetssätt blev viktiga för att bygga en förståelse. För flera blev läsningen ett socialt och kommunikativt sammanhang – texterna blev begripliga och mer relevanta i samtal med andra.
– Någon bad sin vuxna son att läsa boken parallellt så att de kunde hjälpas åt att förstå, en annan bad en kompis läsa högt när man själv blivit trött. Läsningen blev så mycket mer än att bara sätta sig ner själv och läsa tyst.
LÄS MER:
