
Hugo Malm ser ett behov av förändring både gällande hur vi tänker och agerar som individer och kollektiv. Foto: Maiwand K.
Till våren ska Hugo Malm undervisa om beredskap på Holma folkhögskola. Foto: Maiwand K
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Men det är viktigt att inte skrämmas när man undervisar om de här frågorna, betonar folkhögskolläraren Hugo Malm. Och att kunskap om odling medför minskad sårbarhet.
Hugo Malm har undervisat i kursen ”Ställa om” i åtta år, på Holma folkhögskola. Kursen innehöll moment om krisberedskap, permakultur, självhushållning och aktivt medborgarskap. När kursen inleddes hade frågor om beredskap, krissituationer och hot om krig inte samma fokus som i dag.
– För åtta år sedan sågs man lite som en foliehatt när man berättade att man arbetade med krisberedskap. Men den inställningen har verkligen ändrats, säger Hugo Malm.
En starkt bidragande orsak till ökat intresse för beredskap är kriget i Ukraina, förstås. Men även pandemin med covid-19 och medlemskapet i Nato har spelat in, menar Hugo Malm.
Hugo Malm ser ett behov av förändring både gällande hur vi tänker och agerar som individer och kollektiv. Foto: Maiwand K.
Nu arbetar han med att ta fram ett fortbildningsprogram om beredskap för folkhögskollärare och gymnasielärare på naturbruksgymnasier. Det är en halvtidstjänst vid Länsstyrelsernas södra civilområde. Samtidigt förbereder han en kurs i beredskap som ska starta på Holma folkhögskola efter årsskiftet.
Varför är folkhögskollärare en speciellt viktig yrkesgrupp för beredskap?
– Det handlar bland annat om den målgrupp som vi möter på allmän kurs. Studier visar att unga lågutbildade och utrikesfödda i lägre utsträckning har tagit till sig vikten av hemberedskap. Fortbildningen av lärare kommer bland annat innehålla moment om kollektivt agerande.
Hugo Malm har varit tjänstledig under hösten för att arbeta med beredskap på Länsstyrelsernas och Sveriges Lantbruksuniversitet. Foto: K Maiwand.
– Försvarsvilja kan inte vara ”jag och min bunker”, då blir det ”prepping” och
det är något annat. Information om Nato och totalförsvar kommer också att ingå i utbildningen av lärarna. Folkhögskolan är snabbfotad och har alltid jobbat med aktuella frågor, säger han.
Profilkursen för deltagare på Holma folkhögskola kommer att vara på halvtid en termin med studier på plats. En del av kursen kommer handla om livsmedelsberedskap eftersom skolan har sin profil med hållbarhet och odling.
– Om fler personer lär sig att odla mat så blir samhället mindre sårbart. Det som är hållbart är ofta bra för beredskap.
Namn: Hugo Malm.
Ålder: 43 år.
Arbete: Lärare på Holma folkhögskola. Tjänstledig i höst för att arbeta med beredskap på Länsstyrelsernas södra civilområde och på Sveriges Lantbruksuniversitet. I vår ska han undervisa om beredskap på Holma folkhögskola.
Bor: Höör.
Gör på fritiden: Är med familjen, fru och tre barn, träffar vänner och spelar padel.
Hemberedskap: Har mat som räcker en månad. Har lagrat stearinljus och papper. Odlar grönsaker.
Läser: Kafka och fackböcker om landsbygdsutveckling.
Kan Sverige drabbas av en matkris?
– I viss mån har vi nyligen drabbats. Under pandemin var det svårt att få in vissa varor och i början av kriget i Ukraina var det problem med konstgödsel, som vi tidigare köpt in från Belarus och Ryssland. På ett sätt är vi grodan som långsamt kokas i kastrullen utan att märka av det. För fem år sedan hade nog ingen kunnat tro att vi skulle drabbas av pandemi, torka och krig i vårt närområde. Men ändå sitter många och undrar om det kan bli en kris igen, säger han.
Foto: Maiwand K
På ett sätt kan det vara tungt att arbeta med frågor om olika hot och beredskap men Hugo Malm blir lyft av att träffa tidigare deltagare.
– När man undervisar om beredskap är det viktigt att inte skrämma människor. Man måste visa på lösningar och vikten av att göra saker tillsammans.
LÄS MER
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.
Debatt Det är inte rimligt att folkhögskolor i välmående områden klarar sig medan skolor i förorter och glesbygden monteras ner. Det skriver Ellie Cijvat, Kinna Skoglund och Kristina Lugo Méndez.
Nedskärningar Personer med funktionsnedsättning är de som drabbas mest av dagens nedskärningar i folkhögskolan, på grund av kraftigt minskade stödresurser.
Politik Sverigedemokraterna visade upp sin bästa sida på Marieborgs folkhögskola förra veckan, men gav få svar.
Budget Folkbildningsrådet begär 277 miljoner kronor i permanent stöd för att kunna möta samhällets växande behov inom utbildning och arbetsmarknad.
Nyhet Allt fler folkhögskolor erbjuder kurser för socialpedagoger. Det berättar Charlie Sanrell, ordförande i branschorganisationen för utbildningarna.
Porträtt Nu syns Charlotta Björck både i Mello-cirkusens efterfestprogram och i dokumentären ”Jag ska bara gråta lite först”. Hon anser att två saker borde vara obligatoriska i livets utbildning: Att arbeta inom vården och att gå på folkhögskola.
Reportage På Sigtuna folkhögskola utbildas socialpedagoger som rustas för att kunna möta unga med psykisk ohälsa.
Ledare ”Vi glömmer lätt att demokratin är ett hantverk som kräver mer av dig i form av att förstå samhället som ett ’vi’ som vi ska få att fungera tillsammans”, skriver Tomas Rosengren.
Nedskärningar 67 procent av landets folkhögskolor har tvingats minska på antalet lärare och cirka hälften har lagt ner särskild kurs. Det visar Folkbildningens rapport "Nedskärningarnas konsekvenser".
Forskning Många folkhögskollärare efterfrågar fortbildning i specialpedagogik. Samtidigt använder man sig redan av framgångsrika specialpedagogiska arbetssätt, enligt forskaren Louise Malmström.
Reportage Hagabergs folkhögskola arbetar med flera jobbspår för deltagare som gått utan arbete en längre tid. En framgångsfaktor är samverkan med kommuner, Arbetsförmedlingen och näringslivet.– Vi stärker deltagarna och vi kan anpassa kurserna efter företagens behov, säger Reband Raza, lärare och projektledare för Vägen på skolan.
Nedskärningar Snart flyttas 20 deltagare från Biskopsgårdens folkhögskola till Nya varvet i Göteborg, och ersätts med SFI-elever. De berörda är kvinnor och första generationens invandrare.
Porträtt Folkhögskolläraren Johanna Bernhardson gör dokumentärfilm om sin pappa Kjell, och hans bröder Ronny, Kjell och Roy – Andersson.
Krönika Erik var den blygaste av de blyga när han kom till folkhögskolan. Emma var håglös utan självförtroende. Han blev elevkårens ordförande som alla frågade om hjälp, medan Emma beslöt sig för att ta sig ut i samhället. Läs folkhögskolläraren Kerstin Eldhs krönika.
Samarbete Tanzania är det enda land utanför Europa med folkhögskolor. Tidigare fick många stöd från svenska vänfolkhögskolor, men tiderna förändras, nu gäller samarbeten på lika villkor.
Beredskap Folkhögskolan behöver användas för att stärka civilförsvaret i dagens orostider. Det betonar Anna Ekström, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
Reportage Målen kan vara olika på kursen Livskonsten och söktrycket är högt. En deltagare har nyligen gått ut gymnasiet, en annan har nått pensionsålder.
Bidrag Nu startar FolkisUng där åtta folkhögskolor har valts ut för att stärka unga som varken arbetar eller studerar. Mycket handlar om att individanpassa för den här gruppen så att de hittar vägar vidare, berättar Gabrielle Melander, biträdande rektor vid Västerbergs folkhögskola.
Folkbildningsutredningen Sveriges Lärare har många synpunkter på Folkbildningsutredningens förslag, men är ändå relativt nöjda.
Så gjorde vi Intresset för beredskap vid kriser eller hot om krig har ökat markant. Folkhögskolläraren Hugo Malm är en av profilerna.
Folkbildningsutredningen Nu har RIO lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet. Vissa synpunkter är omfattande. Exempelvis att utredningen använder begreppet folkbildning på ett slarvigt sätt.
Krönika ”Här har vi alltså en kille med intellektuell funktionsvariation som 50 år efter Frida Kahlos död gör det han kan för att lindra hennes smärta.”
Skolmiljö Skurups folkhögskolas internatbyggnaderna har stora upprustningsbehov: trappor som vittrat sönder, sprickor i väggar och fasader, och värmereglering som inte fungerar.
Annat På Nordiska folkhögskolan i Kungälv har man utformat en kurs för personer med utmattningssyndrom, upplevelser av social fobi eller annan psykisk ohälsa.
Samhällsutveckling Samhället blir starkare och viktigare när fler får höra till, skriver författaren Daniel Mathisen.