Diagrammet visar fördelningen av andelen (%) svar utifrån kurstyp på respektive påstående.
Till startsidan
Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), ser positivt på resultaten från årets Folkhögskoleenkät. Foto: RIO och Stock adobe.
Rapport
Nu har årets Folkhögskoleenkät publicerats. Nästan 90 procent av deltagarna anger att de studerar på folkhögskola främst för att främja sin egen personliga utveckling.
– Det är glädjande, säger Olle Westberg, generalsekreterare för RIO-folkhögskolorna.
De tre främsta anledningarna till att man läser på folkhögskola är att fördjupa sina kunskaper inom ett visst ämne eller område, för sin personliga utvecklings skull och för att öka sina kunskaper, rent generellt. Det visar årets Folkhögskoleenkät som nu har presenterats. I år deltog 116 folkhögskolor. Antalet svarande kursdeltagare uppgick till totalt 10 473.
Syftet med enkäten är att undersöka ”deltagarnas upplevelse utifrån sitt motiv till att läsa på folkhögskola.” Men också att få en bild av den effekt och inspiration deltagare anser att studierna har och betydelsen av folkhögskolans särskilda arbetssätt.
– Enkäten visar att deltagarna generellt sett är väldigt nöjda med vad de får, vilket är kul och innebär att man lyckas med sitt uppdrag tillsammans med deltagarna. Det är den samlade bilden, säger Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).
– Dessutom håller resultaten över tid. De ligger ganska platt men i grunden får vi bekräftat att det vi gör är rätt.
Diagrammet visar fördelningen av andelen (%) svar utifrån kurstyp på respektive påstående.
Ännu ett mål med rapporten är att öka förståelse och tillit för utbildningsformen hos huvudmän, styrelser och politik, både regionalt och nationellt.
Ett tydligt mönster är att deltagare som anger att de är födda utomlands generellt
ger mer positiva svar än andra deltagare.
– Vi är uppenbarligen extra bra på att jobba med utrikesfödda deltagare, säger han.
Olle Westberg tar upp frågan om internatets betydelse.
– Enkäten visar att internat är en viktig del på folkhögskolor, men absolut inte för alla. För många kan det vara ett mjukt sätt att flytta hemifrån eller en förutsättning för att kunna söka riksrekryterande utbildningar. Så det är viktigt att erbjuda internat.
Det främsta motivet som skiljer män och kvinnor åt i sammanhanget är behovet av att bli behörig för vidare utbildning, vilket männen betonar. Liksom att studierna är ett sätt att förbättra sina förutsättningar på arbetsmarknaden. Medan kvinnorna framhäver
fördjupning av kunskaper inom ett specifikt ämnesområde.
Det vanligaste motivet till att man väljer folkhögskola, oavsett kurstyp, är personlig utveckling. Nästan 90 % av deltagarna anger att de studerar på folkhögskola främst för att främja sin egen personliga utveckling.
– Det är glädjande att så många ser folkhögskolan som en plats för personlig utveckling – lärandet för lärandets egen skull. Folkhögskolan handlar inte bara om behörighet, utan om lusten och viljan att lära sig och utvecklas. Det räcker som skäl för en hel del. Då lyckas folkhögskolan skapa bildning.
Folkhögskoleenkäten hittar du här.
LÄS MER:
Folkhögskolan ska nå fler grupper
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Nyheter Tora Vega folkhögskola och Östra Grevie folkhögskola tar över när Albin folkhögskola upphör.
Nyheter Kista folkhögskola i nordvästra Stockholm riskerar att tvingas lägga ner sin verksamhet.
Nyheter 150-årsjubileum på Grebbestads folkhögskola! Under jubileet möts nuvarande och tidigare deltagare i samtal om skolans betydelse, där folkbildning och folkhögskolans roll blir tydlig.
Recensioner Böcker som utspelar sig i folkhögskolemiljöer är inte vanliga. Nu släpps två läsvärda romaner, en romantisk relationshistoria och en blodig thriller, skriver recensenten Tommy Fogelberg.
Krönika Jag lärde mig det periodiska systemet på folkhögskola. Kemi som jag hatade underhögstadiet – plötsligt älskade jag det! Är det inte typiskt folkhögskola så säg? skriver Marina Mannbrink Lind, gästkrönikör på Folkhögskolan.
Ledare "Vi har skrivit till Folkbildningsrådet och förmedlat vår oro."
Nyheter Långtidsarbetslösa ska få gå dubbla tiden på folkhögskola för att stärka sina chanser på arbetsmarknaden, föreslår Liberalerna.
Nyhet Regeringen vill satsa totalt 120 miljoner kronor, uppdelat på tre år, på språkstärkande insatser vid folkhögskolor, från och med 2026.
Distansundervisning Att undervisa på distans ställer helt andra krav på både lärare. I sin nya bok ”Undervisa på distans” delar gymnasieläraren Annette Appelstrand med sig av åtta framgångsfaktorer.
Nyhet Trots folkhögskolans bidrag till samhället och höga resultat uteblir satsningarna i regeringens budget för 2026. I stället satsar regeringen på yrkeshögskolan. Ytterst bekymmersamt, konstaterar OFI:s Annica Wallenborg och Sofia Magnusson.
Ny rapport En ny rapport från Folkbildningsrådet visar att folkhögskollärare i stort är nöjda med sitt arbete, men kritiska till låga löner och osäkra anställningar.
Nyheter Nästa år startar Ädelfors folkhögskola en hundskötarutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Nyheter Släcka bränder, träna livräddning och skära upp bilar. En unik satsning tar form på Hjälmared folkhögskola. Här erbjuder man en profil i räddningstjänst, där praktiska övningar blandas med undervisning på brandstationen i Alingsås.
Nyheter Flera folkhögskolor kämpar fortsatt med kärv ekonomi. Glokala folkhögskolan i Malmö lade ner kurser för ett par år sedan men har nu lyckats vända utvecklingen.
Debatt Sverige bör bidra till Ukrainas återuppbyggnad genom stöd till folkbildning och folkhögskolor, skriver Ingegerd Akselsson Le Douaron, pensionerad folkhögskollärare.
Krönika Vi vet att samhället behöver vård, trygghet och utbildning. Men vad vi alltför sällan pratar om är det som gör livet rikt: skapandet, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Konkursen slog ut skolan, men inte utbildningarna. Tack vare nya huvudmän och lokalt stöd fortlever Musikteaterskolan och undersköterskeutbildningen.
Nyhet Nästa år införs nya villkor för distanskurser. Men hur påverkar det folkhögskolornas verksamhet? Folkbildningsrådets Karin Gustavsson ger svar på tal.
Reportage I ett decennium har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fått digitala färdigheter för att kunna ta större plats i samhället.
Krönika ”Folkhögskolan är en motkraft i dagens polariserade samhälle.”
Krönika Gym, nybakad kaka och folkhögskola är lika med demokrati, och sommarlov.
Nyhet Jörgen Stridh: Nu börjar vårt arbete med att undersöka om vi kan flytta till en annan folkhögskola.
Forskning Vad är det som styr hur musiklinjernas utbildningar formas och utvecklas? Det har forskaren Julia Eckerstein tittat närmare på.
Reportage På animationsutbildningen på Sörängens folkhögskola i Nässjö smids det stora planer.
Krönika Vad händer när ungdomar och pensionärer pluggar sida vid sida? På Bromma folkhögskola är det inte bara möjligt – det är vardag, berättar läraren Sara Silfverskiöld.
Så gjorde vi Om alla ska kunna vara en del av samhället krävs det krafttag, annars riskerar många personer med funktionsnedsättning att falla mellan stolarna.
Nyhet Markaryds folkhögskola har begärt sig själv i konkurs. Styrelsen såg ingen annan utväg.
Samhälle Riksdagspartierna ger svar på frågan om folkhögskolans betydelse och hur de vill bidra till att säkra skolformen.
Porträtt Musikern och fiolläraren Adrian Jones på Malugns folkhögskola hyllar njutningen och lusten. Och trögheten.
Krönika Folkhögskolan måste bjuda in alla politiker, oavsett parti eller beslutsnivå. Tidö-laget måste med egna ögon se den verksamhet som de ska besluta om, skriver Benton Wolgers.
Nyhet Ambitionen med Åsa folkhögskolas debutfestival Åsadalen var att mötas bortom debatt. Alla röster fick komma till tals, från höger till vänster. Målet med den återkommande festivalen är en folkbildande fest där lokala politiker, deltagare och namnkunniga röster i samhällsdebatten deltar.
Nyhet Hellidens folkhögskola har brottats med ett underskott på 4,3 miljoner och Sommenbygdens folkhögskola har varit nära konkurs. Efter tuffa åtgärder har båda skolorna lyckats vända den negativa utvecklingen.
Ledare Vi lever i den politiska hållhakarnas tid. Med utgångspunkt i Norden har vi en demokratisk infrastruktur som blir än viktigare att stå upp för, skriver Tomas Rosengren, ordförande Sveriges Lärare Folkhögskolan.
Nyhet Folkbildning kan bli en livlina. I Göteborg samlades representanter från Ukraina och flera andra länder för att att bygga upp ett starkt och hållbart folkhögskolesystem i Ukraina.
Nyhet Signild Håkansson har varit en del av folkhögskolan i över 50 år och ser hur den fortfarande bygger på idéerna från 1868, att ge människor verktyg att växa och delta i samhället.
Nyhet För 350 år sedan avrättades 62 personer för häxeri. Nu hålls en minnesdag för att hedra både dåtidens och nutidens offer för ryktesspridning.
Debatt Musikutbildningen på Wiks folkhögskola onödig. Så uttrycker sig sverigedemokraten Jonathan Othén i en film i sociala medier. Musikerförbundet ger svar på tal.
Nyhet Efter bidragsfusk och ett återbetalningskrav på 6 miljoner kronor läggs Albins folkhögskola i Landskrona ner.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
Nyhet Fyra dagar efter påve Franciskus död invigde Sverige äldsta katolska folkhögskola, S:ta Birgittas, sina nya lokaler i Älvsjö.
Krönika Linda Häntak om känslan av att ha förlorat fighten mot livets alla mätstickor.
Forskning Nu har de tolv första studenterna vid forskarskolan tagit en licentiatexamen.
Krönika Lärande sker inte bara i skolan – det formas i livet, kulturen och i mötet med andra, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Folkhögskolan.
Budget Regeringen har återigen valt att bortse från Sveriges folkhögskolor. Det framgår i vårändringsbudgeten som presenterades den 15 april.
Så gjorde vi Det politiska engagemanget har ökat på Åsa folkhögskola sedan Morgan Hammarlund drog igång Demokratipatrullen.
Ledare "Krasst sett finns det ingen lärarlegitimation som har bäring i folkhögskolan." Det skriver Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola.
Porträtt Musiken var hans nord, hans syd, hans väst och hans öst. Men det var då, nu är han professor och brinner för folkbildning och den till synes onyttiga kunskapen.
Nyhet Västerbottens folkhögskola gör något ovanligt: reklam för sig själv med hjälp av humoristiska filmer.
Forskning Folkhögskolan kan bidra till att öppna musiklivet för fler. För dagens musikvärld är extremt ojämlik, enligt forskarna.