Debatt: Vad vet en ekonomiprofessor om pedagogik?

Skriver en kort debattartikel med anledning av artikeln ”Formativ bedömning har lett lärarna fel” i Ämnesläraren. Det som jag reagerade på i första hand, är att så pass bestämda uppfattningar i pedagogisk metodik hävdas av Magnus Henrekson och med hänvisning till betygsutredningen. Detta utan att Ämnesläraren bemödar sig att informera läsaren om att Henrekson citeras angående pedagogisk metod i sin egenskap av expert inom ekonomi och inte som en erfaren pedagog, eller specialpedagog med erfarenhet av såväl formativ som summativ bedömning av betygsunderlag.

Handlar inte om mätbara räntesatser

De som medverkar i artikeln verkar i och för sig vara ense om att lärare förväntas kunna motivera satta betyg då ”sådan motivering krävs av rektor, vårdnadshavare och elever”. Dock anser Henrekson att det inte är realistiskt att ”en lärare ska kunna säga exakt vad en elev ska göra för att få ett B istället för ett C”. Vem i så fall, om inte en legitimerad lärare, ska kunna erbjuda eleven en väg mot högre betyg om exakt mätning inte är en fungerade metod?

I egenskap av ekonomiprofessor räknar Henrekson säkert rätt. Men pedagogik handlar inte om mätbara räntesatser, som följer Riksbankens beslut. En elev kan prestera på topp ena dagen och inte alls nästa dag utan hänsyn till marknadskrafterna. En lärare skulle kunna locka fram betygsunderlag och anpassa undervisnings- och redovisningssätt så att elevens produktion på C-nivå kan tillgodoses som betygsunderlag. Det är trots allt läraren som bedömer kunskapsnivån med hjälp av betygsunderlag, betygskriterier och erfarenhet, till skillnad från enstaka examinationstillfällen, där elever i behov av särskilt stöd ofta inte vågar ställa upp på grund av funktionsnedsättningar.

Inte rätt kunskapsbank

Med tanke på att inte ens internationella undersökningar inkluderar (numera ett förbjudet ord) elever i behov av särskilt stöd i sin statistik, menar jag att en ekonomiprofessor inte nödvändigtvis är rätt kunskapsbank när det gäller att erbjuda särskilt stöd för elever som behöver det för att nå kunskapsmålen. Formativ bedömning har faktiskt visat sig fungera för många, medan nationella prov mäter om elevens prestation (inte nödvändigtvis kunskaper) infinner sig på normalkurvan just vid examinationstillfället.

Som legitimerad lärare med erfarenhet av de flesta skolformerna mellan grundskola och universitet, menar jag att det är felaktigt att så kategoriskt skriva ner en pedagogisk metod, som kräver omdöme och kunskap som endast erfarna, legitimerade lärare besitter.

Gidon Avraham (PhD), legitimerad lärare med lång erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren