Debatt: Ska det krävas sju års studier för att få jobb som SO-lärare?
Frågan vi ställer oss är om vi i överhuvudtaget kommer få komma på arbetsintervjuer då skolor i dagsläget utlyser rena SO- och NO-tjänster, skriver ämneslärarstudenten Johanna Achtman.
Debatt Tyvärr speglar strukturen på ämneslärarutbildningen inte verklighetens behov där många skolor har kvar uppdelningen i SO- och NO-block. En rejäl klyfta finns därför mellan utbildning och arbetsmarknad, skriver ämneslärarstudenten.
Att jobba som högstadielärare är nog en av de mest krävande yrkesrollerna inom skolan. Det kräver skinn på näsan, en pedagogisk och social skicklighet och goda ämneskunskaper. Eleverna ska lära sig mycket om allt på en hög nivå i sina ämnen, vilket ställer höga krav på lärarna. Därför kan jag acceptera ändringen i lärarutbildningen från 2018 som innebar att högstadielärare numera måste ha 90 respektive 60 högskolepoäng i två av sina undervisningsämnen. Då det tar 2,5 år att läsa in gick lärarutbildningens 7–9-inriktning samtidigt från tre till två ämnen. Övriga frivilliga tilläggsämnen kräver 45 högskolepoäng.
”En rejäl klyfta”
Jag studerar till högstadielärare i svenska och historia. Många på min utbildning läser, precis som jag, ämnen i olika inriktningar. Något som inte ifrågasätts från universitetets sida. Tyvärr speglar denna struktur inte verklighetens behov där många skolor har kvar uppdelningen i SO- och NO-block. En rejäl klyfta finns därför mellan utbildning och arbetsmarknad. Därför ställer jag mig frågan hur detta är tänkt att fungera rent praktiskt? Hur har lärosätena och Skolverket resonerat? Förväntas det att vi ska investera ännu mer tid och pengar på att studera in ytterligare ämnen? Om jag ska få behörighet i hela SO-blocket skulle jag behöva läsa i ytterligare tre år, vilket innebär att hela min utbildning blir sju år lång.
Det ska påtalas att jag och mina medstudenter har mött stor osäkerhet från lärare ute i skolorna kring hur detta ska fungera för oss på våra praktikplatser. Frågan vi ställer oss är om vi i överhuvudtaget kommer få komma på arbetsintervjuer då skolor i dagsläget utlyser rena SO- och NO-tjänster? Ska vi förvänta oss fasta tjänster efter examen eller ställa in oss på vikariat och deltidstjänster? Något vi sett bevis på under praktiken. Många nyexaminerade lärare med behörighet i två eller tre ämnen har idag konstiga anställningsformer där de undervisar i ämnen de inte är behöriga i. Arbetsbördan för de lärarna är under de första åren enorm då de själva ansvarar för att läsa in sig i dessa ämnen. Ute i skolorna har eleverna galet nog ofta obehöriga lärare med lärarlegitimation, då många saknar behörighet i de ämnet de undervisar i.
”Ett enda stort experiment”
Sedan kan jag inte sluta reflektera över att det inte bara är i grund- och gymnasieskolan som det ständigt utprövas nya reformer i form av nya betygsystem och kursplaner. Detta gäller också för lärarutbildningarna, vars ämnesinnehåll dessutom skiljer sig åt mellan varje svenskt lärosäte. Därmed får jag intrycket av att alltsammans går hand i hand, det är bara ett enda stort experiment. Tyvärr verkar vi tycka att det är okej.
Johanna Achtman, ämneslärarstudent
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren.
LÄS ÄVEN
Debatt: Sverige halkar efter om inte språkämnena stärks
Debatt: Alldeles för många elever får lyssna istället för att läsa
