Så fick de igång underkända elevernas skrivande

– Jag trodde inte mina ögon när jag fick se en av mina elever stå och läsa sin text högt inför 50 personer i en upplyst biosalong, säger svenskläraren Charlotte Bloom.

Hon jobbar som svensklärare på individuella programmet (IMA) och språkintroduktion (Sprintus) på Angeredsgymnasiet och en av de lärare som välkomnade projektet med att låta en erfaren skrivpedagog komma utifrån och ha en författarskola för elever med F i svenska. Sedan dess har hon sett flera av sina elever växa som människor, utveckla sitt skrivande och våga läsa upp sina texter inför en publik.

– Dels har de kunnat släppa tanken på att jag i slutänden ska bedöma deras prestationer, dels får deras berättelser mening när de möter sin publik, säger Charlotte Bloom.

Som de flesta svensklärare, har Charlotte Bloom förstås alltid försökt hitta olika sätt att få eleverna att få skriva till en naturlig mottagare. Som när de får skriva insändare i tidningen eller får läsa upp sina dikter och noveller i biblioteket efter en texttävling på skolan.

– Vi har också haft mycket uppskattade författarbesök här, som när Nora Khalil kom och inspirerade eleverna att skriva utifrån sina egna erfarenheter.

Och nu ska alltså flera av hennes elever ge ut en bok med sina personliga berättelser.

Skapar ett bekräftande klimat

Författarskolan har letts av Jonas Fröberg, som förutom att han lett författarskolor sedan 2010-talet, också är skådespelare och redaktör för boken ”Att inspirera skoltrötta genom en personlig relation och skrivande”.

– Det första vi gör är att bygga ett klimat där alla elever ska känna sig bekräftade – att deras berättelser är värda att berättas. Det handlar bara om innehåll i början, inte om språket och de betygsätts inte, säger Jonas Fröberg.

De första tre lektionerna i respektive klass hade Jonas Fröberg tillsammans med svensklärarna på ordinarie lektionstid. Sammanlagt var det 150 elever som träffade Jonas Fröberg i detta första skede.

– Jag kände ju inte eleverna när jag kom och hade ingen chans att veta vilka som var ömtåliga eller vilka som klarade av att bli pushade för att komma igång, säger Jonas Fröberg.

Charlotte Bloom å sin sida berättar hur hon höll sig i bakgrunden för att låta Jonas Fröberg få vara den som kom utifrån med något annorlunda, något som bröt den vanliga svenskundervisningen.

– Jag var ganska passiv, men fanns där som ett stöd i klassrummet för att skapa trygghet, säger Charlotte Bloom.

Orden får en mening

I början jobbade Jonas Fröberg mycket med snabba, korta övningar för att eleverna skulle komma igång. ”Min mamma är bäst!”, ”Mitt sämsta ämne i skolan” eller vad som helst som kan väcka lusten att berätta en historia. Många ville skriva just om sin mamma eller hur jobbigt det kan vara i skolan när man inte förstår.

– En del elever skriver aldrig mer än tre ord på svensklektionerna. Men när de får berätta för en kompis om vad de där tre orden egentligen handlar om kommer ofta en mycket längre och mer levande historia. Och när de sedan skriver ner vad de just sagt kan det bli fem rader i stället – då kanske det är första gången de skriver så långt, säger Jonas Fröberg.

Efter tre ordinarie svensklektioner fick de elever som ville fortsätta i författarskolan på frivillig basis direkt efter ordinarie skoltid, i kulturskolans regi. Ett tjugotal nappade och nu blir alltså femton av dem publicerade i boken ”Mitt Charkiv – och 20 andra texter från Författarskolan”.

Charlotte Bloom har hela tiden funnits där som ett bollplank men har inte deltagit i de frivilliga lektionerna. Däremot har hon fått en fortbildning i skrivmetodik på köpet samtidigt som hon kunnat följa elevernas skrivutveckling i sitt klassrum.

– Det mest spännande är nog att det är flera elever som jag inte förväntat mig skulle delta och som jag nu fått se dem växa som människor. Våra elever har så många berättelser, tankar och erfarenheter som samhället inte frågar efter. Klart att det kan väcka deras intresse att berätta när det finns någon där på andra sidan som vill veta! säger Charlotte Bloom.

LÄS ÄVEN

Så avdramatiserar Malin bedömningen

Debatt: Ska det krävas sju års studier för att få jobb som SO-lärare?

Lästips: Självutlämnande prosa utan pedagogiska pekpinnar

Sandström: Naivt att låta AI ta över vårt lärarjobb