Så stympar betygsfokuset undervisningen

Foto: Maja Geffen

Läroplansutredaren Thomas Persson vill underlätta lärarnas betygssättning och låta dem fokusera på undervisningen.

Bedömningshetsen Betygskriterierna har styrt undervisningen och skapat en bedömningsjakt som måste upphöra, menar läroplansutredaren Thomas Persson.
– Det här går emot själva idén med skolan. Eleverna ska lära för livet, inte för ett betyg.

Elina Lundberg

15 maj 2025

Fixeringen vid kunskapskraven, som senare blev betygskriterier, inleddes när en ny läroplan och ett nytt betygssystem sjösattes 1994 och förvärrades när de efterföljande läro- och kursplanerna landade i grundskolorna 2011.

Det här är dokument som har styrt undervisningen mot ett osunt fokus på bedömningar, anser Thomas Persson. Han har lett utredningen om en ny läroplan för grundskolan som lämnades över till regeringen i februari.

– I stället för att planera undervisningen utifrån det centrala innehållet har undervisningen snävats in mot det som ska betygssättas. Det har blivit en bakifrånstyrning där man utgått från betygskriterierna, säger han.

”Tar tid från planering och undervisning”

Förutom avreglerade läro- och kursplaner, med vaga skrivningar om undervisningens innehåll, har en betoning av individens rättigheter och det faktum att betygen väger tungt för elevernas framtid varit en farlig cocktail för skolan, enligt Thomas Persson.

Det absoluta betygssystemet med detaljerade betygskriterier – som skulle garantera rättvisa och rättvisande betyg – har också tvingat lärarna till en ständig jakt på betygsunderlag.

– För att underlätta togs checklistor och matriser fram men allt det här bedömningsarbetet tar tid för lärarna från planering och undervisning. Det kan också bidra till taktiska beteenden, där elever bara lär sig det som mäts för ett visst betyg, säger Thomas Persson.

Vill banta ner betygskriterierna

I läroplanen från 2022 skalades betygskriterierna av. Men de bygger fortsatt på värdeord som är generella, svårtolkade och som borde kasseras, enligt Thomas Persson.

– Det är svårt att tänka sig att alla lärare bedömer om elever för enkla, utvecklade eller välutvecklade resonemang på samma sätt. Dessutom leder värdeorden till att man tittar mer på elevernas allmänna förmågor än på vad de faktiskt kan.

Läroplansutredningen föreslår i stället nya – rejält nedbantade – kriterier. Tillsammans med mer omfattande, detaljerade och ämnesspecifika kursplaner ska de stötta lärarna när de gör sammantagna bedömningar av elevernas kunskaper.

Målet är att det ska förflytta skolans tyngdpunkt på nytt: från betygskriterierna tillbaka till kärnuppdraget.

– Vi menar att förslagen kommer underlätta lärarnas betygssättning och att de kan fokusera mer på undervisningen, säger Thomas Persson.

Läroplansutredningens förslag för att minska bedömningshetsen

Nya mer omfattande och ämnesspecifika kursplaner ska tas fram. Precisa beskrivningar av undervisningens innehåll och hur den ska bedrivas ska ge lärarna ett tydligare stöd när de planerar och genomför undervisningen.
Dagens detaljerade betygskriterier slopas. När informationen om vad eleverna ska kunna i stället framgår av andra delar av kursplanen ska man komma ifrån att kriterierna styr undervisningen.
De nya betygskriterierna ska bara beskriva betygsskalans steg och uttrycka i vilken grad elevens kunskaper motsvarar kursens mål och innehåll. Kriterierna ska vara desamma i alla ämnen och årskurser där betyg sätts.
Om betygsskalan 1–10 införs föreslås följande betygskriterier:
1–3: Mindre än godtagbara kunskaper
4–5: Godtagbara kunskaper
6–7: Goda kunskaper
8–9: Mycket goda kunskaper
10: Utmärkta kunskaper
Bedömningskriterierna ”Godtagbara kunskaper” och ”Ännu inte godtagbara kunskaper” föreslås för alla ämnen i grundskolans lägre stadier där betyg inte sätts.