Omprov äter upp lärarnas tid: ”Tar aldrig slut”

När blir det omprov? Den frågan – som kan komma redan innan det ordinarie provtillfället – är Kristina Bertilsson, lärare på Thorildsplans gymnasium i Stockholm, innerligt trött på.

– Bara att konstruera olika typer av prov på samma stoff är väldigt tidskrävande. Samma grejer ska testas men med nya frågor och källor så att eleverna inte kan fuska. Det äter upp arbetstid som egentligen behövs till undervisningen, säger hon.

Elever sätter i system att skriva omprov

Att elever blir ”sjuka” lagom till det klockslag då en examination ska äga rum är inte ovanligt.

– De är vana vid att det strösslas med omprovstider och har satt i system att skriva omprov, säger Kristina Bertilsson.

Hon har också elever som har haft skyhög frånvaro under läsåret och som i slutet av vårterminen kräver kompletterande examinationer.

Om de inte får godkänt på nationella proven blir det lärarens ansvar att ”rätta till det” när det bara återstår veckor innan sommarlovet, menar Kristina Bertilsson. Hon undervisar bland annat i svenska – ett ämne som eleverna måste klara för att få sin gymnasieexamen.

– Skolledningen uppmanar oss att lappa och laga och konstruera nya prov under maj och juni så att eleven får ett godkänt betyg ändå. Vilka kunskaper de faktiskt har verkar spela mindre roll, säger hon.

Pressas att sänka kraven

I Ämneslärarens undersökning, som gjorts i samarbete med Sveriges Lärare, svarar 54 procent av lärarna att bedömningsarbetet leder till ett ökat tryck på dem att ”leverera bra resultat”. Mer än en tredjedel av lärarna anser att alltför mycket tid läggs på omprov.

Kristina Bertilsson har föreslagit att skolan inför en policy som slår fast att alla omprov förläggs till en dag i slutet av höst- och vårterminen. Men det har inte hörsammats.

– Det verkar saknas en vilja hos skolledare att sätta ned foten. Cheferna svarar ofta att eleverna ska få visa sina kunskaper ända fram tills betygen sätts. Det är som att det aldrig tar slut på chanser, säger Kristina Bertilsson.

Hon känner en press att sänka kraven för att alla elever ska nå målen. En fin betygsstatistik, som lockar nya elever och garanterar att skolplatserna fylls, är viktigare än att eleverna faktiskt får med sig tillräckliga kunskaper, menar hon.

– På kort sikt är eleverna så klart glada över sin examen men vi missar att rusta dem inför fortsatta studier och yrkesliv. Vi vingklipper dem i stället för att hjälpa dem.