Debatt: Bortglömt fenomen skapar matematikångest
”Min talbild fungerar dåligt vid huvudräkning, därför att i min talbild finns inga genvägar”, skriver debattören Fredrik Westman.
Debatt Det är för mig obegripligt att jag har mötts med så stor skepsis och stort motstånd då jag i olika sammanhang har berättat om hur synestesi kan knäcka elevers självförtroende i matematik, skriver debattören.
Året är 1980 vid Sävar skola. Matematiklektion. Björn ropar till mig: ”Kolla här”, och läser uppgiften i matteboken. ”Beräkna arean av en gräsmatta med basen 40 meter och höjden 20 meter”. Björn tittar upp, ”Å de va fan så högt gräs!”
Vilka bilder får våra elever av det som förmedlas via läroböcker och vår undervisning? Vilket språk, vilka ord, ska vi använda då nya matematiska begrepp introduceras. Hur tänker eleverna – egentligen? Vilken talbild har de?
Bilden ovan beskriver min talbild i förenklad och förkortad form. Jag backar bakåt i talslingan från 15 till sju.
Min talbild fungerar dåligt vid huvudräkning, därför att i min talbild finns inga genvägar, bara att vandra framåt eller bakåt i talslingan vid addition och subtraktion. Multiplikationstabellen fungerar däremot bra. Varje svar har en bestämd position, till exempel vid frågan 5 x 9 ”tänds” 45 på en bestämd plats i talslingan.
Klassar sig själv som ”mattedum”
Min erfarenhet är att många elevers matematikångest och brist på självförtroende i matematik har sin grund i synestesi. Den som klarar huvudräkning anses smart, medan den elev som har det tungt klassar ofta sig själv som ”mattedum” och får problem med självförtroendet i matematik, och självförtroende är A och O vid all inlärning.
Vad är synestesi?
Synestesi innebär att hjärnan gör en koppling mellan bokstäver/siffor och färg. Ytterligare en form av synestesi är kopplingen till ljud, till exempel att olika musikaliska toner har var sin färg. Neurologiskt innebär synestesi extra kopplingar mellan sensoriska regioner i hjärnan. När ett sinne stimuleras, aktiveras det även ett annat sinne. Det betyder alltså att när ögat registrerar en bokstav/siffra, skickas en signal till den del av hjärnan som hanterar synintryck. För synesteter skickas det samtidigt även en signal till den del av hjärnan som hanterar färg. Därmed upplever synesteten samtidigt både sinnesupplevelsen av bokstaven/siffran och av färgen.
En annan vanlig form av synestesi är att uppleva färgade strukturer. Det kan vara den talbild man har (se talslingan), eller att man har en bild av året eller tidslinjen. För min del är den flerfärgade tidslinjen spännande. Den slingrar fram som en naturstig med varje år tydligt markerat, nu senast en brant högersväng uppåt vid 2020. Tiden får utvisa vart den tar vägen.
Obegripligt för mig
Skolan ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Det är för mig obegripligt att jag har mötts med så stor skepsis och stort motstånd då jag i olika sammanhang har berättat om hur synestesi kan knäcka elevers självförtroende i matematik.
Det är ju inte vetenskap jag sysslar med, det är ”beprövad erfarenhet”, och den har sedan 1970-talet varit smärtsamt undanskuffad i skoldebatten. Min beprövade erfarenhet säger mig att synestesi måste in i den svenska skoldebatten. Finns det till exempel någon föreläsning om synestesi vid årets matematikbiennal? Jag hittar inget.
Fredrik Westman
Ansvarig utgivare av WebMath
LÄS ÄVEN
Rekordmånga flickor underkänns i matematik
Forskarens hårda mattekrav: ”Läget är akut”
Persson: Skolan behöver inte fler populistiska slag i luften
