Ebba Åhlberg och Clara och Ellen Cederholm har varit med i projektet ”Rena Viggsjön” ända sedan starten, för fyra år sedan. Viggsjön en betydelsefull plats för dem. Foto: Oskar Omne
Till startsidan
Reportage Utan eleverna på Kilbo skola skulle det fortfarande inte gå att bada i Viggsjön utanför Sala. I fyra år har de fördjupat sig i vad som krävs för att rena en sjö. Och inte minst: hjälpt till att göra det.
Varför enbart arbeta med miljöproblemen i Östersjön när man har en egen liten sjö som det inte går att bada i längre? Det frågade sig eleverna på Kilbo skola, utanför Sala, under en lektion i naturkunskap för snart fyra år sedan. Sedan inleddes ett målinriktat arbete och två år senare kunde barnen återigen kasta sig i vattnet från bryggan.
Klassläraren Helena Hedberg, som brinner lite extra för naturvetenskap, berättar att det här projektet är elevernas initiativ.
Här träffas man för att umgås, bada och grilla och jag tror att engagemanget beror mycket på just det, att Viggsjön är traktens mötesplats.
– Här träffas man för att umgås, bada och grilla och jag tror att engagemanget beror mycket på just det, att Viggsjön är traktens mötesplats.
Just i dag är det dags att lägga i halmkassetter – nätsäckar fyllda med kornhalm – i sjön. De bidrar till att bryta ner algblomningen. De yngre eleverna är peppade och börjar ivrigt springa runt på sjöns enda badplats, medan de äldre eleverna som går i femman, sexan och på högstadiet går runt i mindre grupper. Snart ropar Helena Hedberg att de ska samlas för att se på när ”Halm-Johan” åker ut med sin båt för att placera halmkassetterna.
Ebba Åhlberg och Clara och Ellen Cederholm har varit med i projektet ”Rena Viggsjön” ända sedan starten, för fyra år sedan. Viggsjön en betydelsefull plats för dem. Foto: Oskar Omne
När det är gjort delas håvar och vattenkikare ut och eleverna börjar undersöka vilka insekter och fiskar som numera lever i sjön – för att kontrollera om djurbeståndet förändrats tack vare den nya levnadsmiljön.
Helena Hedberg förklarar hur projektet ”Rena Viggsjön” inleddes.
– Vi bjöd in vår kommunekolog som berättade om algblomning och den kraftiga förökningen av växtplankton och andra tänkbara orsaker till obalansen i sjön. Sedan började vi fundera över hur vi kunde lägga upp arbetet för att skapa en ämnesövergripande undervisning.
Eleverna fick ta vattenprover som skickades till ett laboratorium för analys, ta fram fakta om insektslivet i sjön, dissekera, väga och mäta olika fisktyper och föra över uppgifterna till diagram.
”Man måste även få springa av sig lite”, konstaterar lärarna skämtsamt. Foto: Oskar Omne
För att kunna finansiera vattenproverna och andra åtgärder ansökte lärarna om bidrag från kommunen – som satsade 200 000 kronor på projektet. Därefter började eleverna arbeta med uteslutningsmetoden. Berodde algblomningen på att åkrarna som omgärdar sjön släppte ut gödningsmedel? Nej, visade det sig. Berodde det på den låga vattenomsättningen? Eller på de fiskar som dumpades vid någons akvarietömning i sjön och som vanligtvis inte lever där? Eller på hur syresättningen påverkas av vintern? Ja, troligen.
– Det visade sig att det var en mängd småproblem som ledde till en obalans i sjön, säger Clara Cederholm.
Hon, Ebba Åhlberg och Ellen Cederholm var med när projektet drog igång för fyra år sedan. Numera går de på högstadiet, men är i dag på plats för att ta reda på hur det hela har fortlöpt.
– Det kändes häftigt att få arbeta med något som verkligen betydde något för oss, säger Ebba Åhlberg.
Moa Antonsson (iklädd mössa) berättar att de har fått många nyfikna frågor från människor i bygden om vad som händer i sjön och varför. Eleverna har blivit experter. Foto: Oskar Omne
Dessutom har de märkt att de har fått insikter i hur naturen fungerar, vilket de har haft nytta av i NO-undervisningen på högstadiet.
Ebba Åhlberg tror att projektet är en av anledningarna till att hon planerar att arbeta med djur och natur i framtiden. Hon gillar att vara utomhus och upptäcka nya saker.
I takt med att projektet fortskridit har ryktet om skolans insatser spridit sig i trakten. Eleverna har fått göra powerpoints och öva på presentationsteknik och har nu föreläst om sjöns hälsa både för bygdens invånare och på Sala Heby energi.
Helena Hedberg beskriver hur eleverna sakta men säkert börjat inse vilka kunskaper de har.
– De trodde att alla kunde sådana här saker. Men nu förstår eleverna att de faktiskt har blivit experter.
Eller som Alva Kullinger, som går i sexan, uttrycker det:
Arbetet är ämnesövergripande. Att skriva loggbok om sina upplevelser under besöken vid sjön är en viktig del av projektet. Foto: Oskar Omne
– Det gick inte bara att googla fram svaren, det fanns inte så mycket på nätet om det här. Vi är Google, säger hon.
En förutsättning för att genomföra ett projekt av det här slaget är att eleverna inte förlorar intresset, poängterar Helena Hedberg.
– Annars hade vi inte fortsatt. Eleverna är otroligt intresserade, så det har verkligen varit värt det här hårda arbetet. Nu hoppas vi att alla ska kunna fortsätta bada i Viggsjön.
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Ta ansvar – eller släpp kravet på att alla ska kunna matte.
Reportage Så har mattelärarnas idé fått hela kommunen att lägga om undervisningen.
Krönika Matteläraren om att skoldebatten hamnat snett: ”Ge oss vettiga ämnesplaner – inte no excuses eller mobilregler”
Forskning ”Kan bidra lika mycket till lärandet.”
Lektionstipset Så enkelt kan du artbestämma växter ute på fältet: ”Ett bra stöd”.
Kursplaner ”Ingen av dem kunde ta på sig uppdraget.”
Forskning Forskaren: Elever markerar sin distans till skolans fostrande normer.
Nationella prov Matteläraren: ”Det blir som ett lotteri.”
Matematik no teknik Ny rapport: Eleverna blir både mer intresserade och får ett starkare självförtroende.
Matematik no teknik Ny rapport: Svårt att motivera och hålla kvar intresset för alla elever samtidigt.
Betyg Nya siffor: ”Utvecklingen är oroande”.
Matematik no teknik Få unga tycker att grundskolans teknikämne är intressant.
Matematik no teknik Utredaren: Utvidgade undervisningstiden kanske ännu inte har fått genomslag.
Krönika Matteläraren: ”Grovplanering? Varför inte följa boken?”
Elevinflytande ”Känner de att de inte förstår stänger de av.”
Debatt Matteläraren: ”Upplever en ökad tilltro till sin matematiska förmåga”.
Reportage Matteläraren: Jag kan sitta med en elev tills den förstår.
Läraryrket NO- och matteläraren: ”Roligt, varierande, tungt, spännande.”
Forskning Forskaren: Eleverna testar sig fram på samma sätt som ingenjörer gör.
Lektionstipset NO-läraren: ”En enkel metod som inte är så tidskrävande”.
Forskning Forskaren: Noggranna förberedelser av lektionen har störst effekt på elevernas lärande.
Forskning Forskaren: ”Lärarens roll blir extremt viktig.”
Forskning Forskaren: Grunden för att ge eleverna tydlig och relevant undervisning.
Debatt Matematikläraren: ”Det krossar mitt hjärta”.
Forskning Ny studie: Effekterna tydligast i matematik.
Debatt Gymnasieläraren: Så brister grundskolans matematikundervisning
Debatt ”Tro på elevernas förmåga att själva nå insikt.”
Forskning Forskaren: Blir svårare att använda sitt arbetsminne effektivt.
Forskning Forskaren: Gradvis breddar eleverna sin förståelse för teknik.
Forskning ”Det är anmärkningsvärt.”
Pedagogiska tips Matteläraren: ”Det är extremt effektivt.”
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika Matteläraren: Varför kan de inte delas upp på flera dagar?
Reportage Matteläraren om satsningen: ”Den bästa idé jag kommit på.”
Debatt Matematikprofessorn: ”Vad ska de göra? Ta sig i kragen?”
Matematik no teknik ”Eleverna visade ett ökat intresse för teknikämnet.”
Lektionstipset ”När de får se, höra och göra själva så får jag med mig många.”
Forskning Forskaren: ”Resultatet ger en inblick i vad som fungerar bra.”
Krönika Matteläraren: Bakom de svarta rubrikerna finns det lärare som saknar förutsättningar.
Debatt ”Matematiken reduceras till mekaniska upprepningar.”
Forskning Forskaren: Elever tar sig an uppgifter som de inte vet direkt hur de ska lösa.
Reportage Matteläraren: Jag upplevde att det gick lättare för eleverna.
Betyg 6 av 10 lyckas inte höja sitt F i matematik.
Undervisning ”Det är med de små laborationerna som vi fångar eleverna.”
Pedagogiska tips Så guidar de sina elever till kloka antibiotikabeslut.
Forskning ”Eleverna utvecklar en djupare förståelse för ämnet.”
Debatt Matteläraren: Modellen ger eleverna en bättre självbild och får dem att växa.
Debatt Matteläraren: Många av mina elever förväntar sig att jag ska lösa uppgifterna åt dem.
Matematik no teknik Matteläraren: Man tar fasta på en ytterst begränsad del av kognitionsforskningen.