Läxförhör får fler att lyckas med matten

– Är förändringen i procent eller i procentenheter? Begreppen kan vara svåra att hålla isär.

I dag är det dags för läxförhör i mate­matik för åttorna i Björknässkolan i Nacka.

De som har svårast för ämnet är de som gynnas mest av att ha det så här 'strängt'. Jag ser direkt om någon håller på att falla ur, så kan jag rätta till det direkt på nästa lektion.

Klockan 13.00 startar förhöret och sedan ges ett par nya försök under lektionen. Det gäller att ha minst 70 procent rätt för att få godkänt.

– Det är ingen idé att ni tittar på varandra för ni har inte samma siffror i uppgifterna, säger läraren Helena Kvarnsell.

Eleverna tittar koncentrerat på sina datorskärmar och kämpar med uppgifterna men stämningen är avspänd. Klassen är van att ha läxförhör. Det sker varje vecka i matematik och i NO. Helena ser många fördelar med flera mindre förhör än ett stort prov.

– De som har svårast för ämnet är de som gynnas mest av att ha det så här ”strängt”. Jag ser direkt om någon håller på att falla ur, så kan jag rätta till det direkt på nästa lektion.

Helena har arbetat med läxförhör i några år och är övertygad om att det minskar F-skulden, som en del kallar det. Färre elever får betyget F när klassen har täta förhör.

– Det beror nog till stor del på att eleverna jobbar hårt inför varje läxförhör. De sitter tyst och fokuserar på matematik.

Dagens läxförhör klarar nästan alla på det första försöket men ett par elever gör om och når godkänt. Några vill också göra om för att få ännu bättre resultat.

Förhören i matematik har färdiga uppgifter och är självrättande men i de andra ämnena gör Helena egna frågor till digitala prov.

Även om det går åt en del tid till att utforma frågor så menar hon att det är värt arbetet.

 – Jag undviker att i slutet av maj upptäcka att någon elev inte når målen i biologi eller i annat ämne.

När eleverna hade fysik under höstterminen blev det sju förhör med fyra frågor i varje.

– Totalt 28 frågor, det skulle jag aldrig hinna med om jag bara hade ett större prov. Så jag får ett enormt bra bedömningsunderlag.

En utmaning är att undvika snutti­fiering med många korta läxförhör. Eleverna ska komma ihåg det som de lärde sig för flera veckor sedan även om kommande läxförhör handlar om andra områden.

– Jag försöker att konstruera frågorna så att de ger koppling till tidigare moment. Om vi har ett förhör om lungorna kan en fråga vara hur lungorna och hjärta samverkar. Det ger en koppling till kunskap om hjärtat som vi gått igenom tidigare.

Helena har inte tagit del av nå­gon specifik forskning om täta läxförhör.

– Men det finns studier som visar a­tt ju mer koncentrerat en elev jobbar, desto mer lär de sig. Under läxförhören är de väldigt fokuserade. Det behövs också repetitioner i mate­matik. Övar man mycket så lär man sig mycket och inför läxförhören så övar mina elever.

Egentligen ska man kunna klara läxförhören utan att behöva göra hemuppgifter. Därför menar Helena att det är mer rättvist att kalla läxför­hören för kunskapskontroller.

– Följer man med på lektionerna så ska det räcka men vill man nå de högsta betygen så behöver nog de flesta träna hemma. Läxor ska vara av typen att eleven kan göra dem helt utan annan inblandning av någon vuxen

Ett skäl till att Helena började med att ha många läxförhör var att minska stressen som många elever har inför större prov. Förhören blir mer förlåtande.

– Man kan ha dåligt resultat på ett av sju läxförhör men om man har en dålig dag på det enda stora provet så är det värre.

Komplicerad problemlösning ingår i matematik men det får man inte in i läxförhör?

– Det är sant men vi har ju andra lektioner där vi arbetar med problemlösning och kommunicerar kring matematik.

Helena Kvarnsell planerar med klassen inför de olika kurserna i matematik.

– Då inser eleverna ganska snart att det måste bli effektivt. Och då tycker de oftast att det är skönt att vi har flera läxförhör.