Tina Åkegård och David Nordqvist är imponerade över engagemanget hos alla de lärare som nu förändrar sin undervisning.
Här läggs matten om – på alla stadier
”Jag vill att eleverna känner att de äger matten och vågar testa sina teorier”, säger Petteri Rannikko. Här med Oliver Lund, Folke Bragd och Gabriella Gyllspång.
Reportage Två kompromisslösa matematiklärare med hybris fick med sig två tunga forskare och en hel kommun. Nu lägger 110 lärare i Skara om undervisningen i algebra – från lågstadiet till gymnasiet – tillsammans.
I läraren Petteri Rannikkos klassrum på Varnhemsskolan pågår livliga diskussioner mellan eleverna i årskurs 5.
De sitter i smågrupper, framåtlutade över uppgiftsbladen, och klurar på hur veckans algebrautmaningar kan lösas. Är 60=4x15x4x1/4? Och i så fall, varför?
– Kom ihåg att ni inte bara ska kunna svaren utan att ni ska kunna argumentera för er lösning, säger Petteri Rannikko, medan han kryssar mellan borden.
I takt med att grupperna blir klara går de fram till tavlan för att redovisa. Snart blir det kö till tuschpennorna och trångt framför whiteboarden som fylls med siffror, symboler och matematiska formler.
– Det här är ett väldigt uppskattat moment när vi har Algebramåndag. Eleverna känner verkligen att de äger matten när de får visa och förklara hur de har tänkt, säger Petteri Rannikko.
De såg strukturella problem med undervisningen
Vid sidan av tavlan står två imponerade gymnasielärare och lyssnar till elevernas resonemang. De heter David Nordqvist och Tina Åkegård och utan dem hade den här lektionen med största sannolikhet aldrig ägt rum.
När de, hösten 2022, på allvar började prata om att förändra matematikundervisningen från grunden hade de mött många elever som inte klarat gymnasiematten.
Tina Åkegård och David Nordqvist
Tina Åkegård
Ålder: 54 år. Bor: Lidköping. Arbetar som: Speciallärare i matematik på gymnasiet. På fritiden: Umgås med familj och vänner, åker husbil och springer gärna trail.
David Nordqvist
Ålder: 42 år. Bor: Lidköping. Arbetar som: Gymnasielärare i matematik och fysik. På fritiden: Familjeseglar, tränar pojkfotbollslag och brygger öl.
Det faktum att eleverna hade fragmentariska kunskaper och upprepade samma grundläggande misstag – år efter år – vittnade om strukturella problem, menar David Nordqvist.
– Att sätta in åtgärder i slutet av utbildningskedjan funkar inte. Vi lärare har länge trollat med knäna i våra klassrum och försökt lösa detta själva, men det går inte. Vi måste ha en samsyn och hjälpas åt på alla stadier och göra förändringar överallt, samtidigt, säger han.
David Nordqvists och Tina Åkegårds idé var tydlig: Nya kollektiva mattevanor behövde sättas i vartenda klassrum så att matematiken följer en röd tråd från lågstadiet till gymnasiet.
Med andra ord ville de in och peta i alla mattelärares undervisning i hela kommunen.
”Vi har fått så många coola insikter om vad det innebär att undervisa i matematik på alla stadier”, säger David Nordqvist. Här resonerar han med Manne Jakobsson Sundin, Elvira Svensson och Theo Hansson i årskurs 5.
David Nordqvist konstaterar att det var en vision som krävde ett visst mått av hybris – och ett starkt vetenskapligt stöd att luta sig mot.
För att få det senare vände sig lärarna till forskarna Ola Helenius, vid Göteborgs universitet, och Linda Ahl, vid Nationellt centrum för matematikutbildning, som utan betänketid erbjöd sig att hjälpa till.
Kravet på förvaltningen: Ge lärarna tid
Tillsammans träffade de skolförvaltningen i Skara för att övertala dem att göra en långsiktig investering i en stadieövergripande matematiksatsning.
Kravlistan var lång och på en punkt var lärarna kompromisslösa.
– Vi sa att alla lärare måste få tid till detta, annars gör vi det inte. Det var en lyckoträff att vi fann en organisation som var redo att möta oss i det och som vågade satsa, säger Tina Åkegård.
Inför den här höstterminen har skolorganisationen stuvats om så att 110 lärare kan ses två timmar varannan vecka för att diskutera och samordna matematikundervisningen.
Lärarna har delats in i fyra studiegrupper som handleds av Ola Helenius, Linda Ahl, David Nordqvist och Tina Åkegård. Till varje träff har de förberett matteuppgifter till två lektioner som grupperna går igenom, så att lärarna kan bearbeta och göra materialet till sitt eget.
Det här är Algebramåndag
Gäller alla årskurser
Syftet med forskningsprojektet Algebramåndag, som finansieras av Skolforskningsinstitutet, är att ta fram en strategi för algebraundervisning från årskurs 1 till gymnasieskolan.
Leds av två forskare
Arbetet leds av Linda Ahl, forskare vid Nationellt centrum för matematik-utbildning, tillsammans med Ola Helenius, professor vid Göteborgs universitet.
Pilotlärare testar
Förra läsåret designade forskarna och pilot-lärare i Skara och Varberg lektioner som fokuserar på centrala algebraiska principer och som utvecklar elevernas förmåga att resonera algebraiskt.
Nu skalar de upp
I höst har projektet skalats upp och omfattar nu alla matematiklärare i Skaras kommunala skolor.
Flera kommuner deltar
Vid sidan av forskningsprojektet stöttar Linda Ahl och Ola Helenius även lärares algebraundervisning i Halmstad, Sigtuna och Norrköping, utifrån samma modell.
Det viktiga är att visa på den gemensamma kärnan i matematiken, oavsett årskurs, betonar David Nordqvist.
– Alla uppgifter bygger på ett matematiskt innehåll som vi har identifierat som särskilt viktigt långsiktigt och som därför går igen i alla stadier, säger han.
På algebralektionerna är utgångspunkten att eleverna är drivande. Precis som i Petteri Rannikkos klassrum på Varnhemsskolan börjar de arbeta utan någon inledande genomgång.
Ögonöppnare att jobba med alla stadier samtidigt
Ofta är uppgifterna aritmetiska exempel som sedan generaliseras algebraiskt. Målet är att eleverna ska kunna hänvisa till grundläggande samband när de motiverar hur de kommit fram till sin lösning, berättar Petteri Rannikko.
För att underlätta har flera matematiska lagar skrivits ut, plastats in och satts upp på skolor runt om i Skara. I Petteri Rannikkos klassrum har de blivit ett lika självklart inslag framme vid tavlan som affischen med alfabetet.
På en av de laminerade lapparna står det ax1/a=1. Flera elever inser snabbt att den lagen kan hjälpa dem att lösa en av dagens uppgifter.
– Vi fokuserar mycket på begrepp, likheter som utbytbarhet och på de här lagarna som eleverna kommer ha nytta av hela vägen till gymnasiet. Att det är samma matematik som vi arbetar med i alla stadier har varit en ögonöppnare för mig, säger Petteri Rannikko.
Han är en av de tio pilotlärare som började med Algebramåndag förra läsåret innan satsningen rullades ut på bred front.
Petteri Rannikko, här med Oliver Lund, har sett en tydlig utveckling hos eleverna som haft Algebramåndag i ett år.
Den farhåga som då gnagde i gymnasielärarna – att kollegor på lägre stadier skulle känna sig tillrättavisade eller uppläxade – avfärdar han.
– Samarbetet har varit väldigt prestigelöst. Det har inte funnits några dumma frågor. Jag har sett det som en chans till kompetensutveckling. Med tanke på matematikresultaten i Sverige kände jag också ett ansvar att haka på, säger Petteri Rannikko.
Redan nu ser han att hans elever har fått en bättre talförståelse. De har lärt sig multiplicera bråktal och för i dag samtal om matematik på en helt ny nivå.
Innan de avslutar veckans algebralektion får de också beröm av sina gästlärare.
– När ni börjar hos oss kommer vi behöva ge er mycket svårare uppgifter än de vi arbetar med på gymnasiet i dag, säger David Nordqvist.
Han skojar med klassen men bakom hans skämt finns ett allvar. För även om det finns kortsiktiga vinster med Algebramåndag så är det inte på nationella proven nästa år, eller ens året därpå, som satsningen väntas ge mätbara resultat.
– Det lär dröja fem, tio år innan vi ser förändringar. Men vi har hela tiden varit ärliga med att det här inte är något vi vänder under hösten, säger David Nordqvist.
”Jobbet börjar nu”
Att alla är medvetna om att arbetet är långsiktigt är avgörande, menar Tina Åkegård.
– Det är en trygghet för både oss och lärarna att veta att vi har tid på oss. Jobbet är inte gjort än. Det börjar nu. Men det är väl grundat och det känns väldigt inspirerande och coolt att alla vi mattelärare i Skara kommun har krokat arm för att förändra undervisningen tillsammans.
LÄS ÄVEN: Forskarens hårda mattekrav: ”Läget är akut”
Så lyckas lärare driva igenom stora projekt
Fyra framgångsfaktorer för ett stadieövergripande matematiksamarbete, enligt Tina Åkegård och David Nordqvist.
- Ska en stor förändring, som berör en hel organisation, genomföras måste den vara förankrad både hos lärarna och i forskningen. Att ha en forskaranknytning och en solid vetenskaplig grund att stå på är nödvändigt. Det är också viktigt att samla in lärarnas erfarenheter, till exempel i en förstudie.
- Det måste finnas en organisation som är beredd att genomföra satsningen. Nyckelpersoner på alla nivåer – förvaltningschefer, grundskolechefer och rektorer – måste stötta lärarna. Alla måste känna att förändringen är angelägen och att de bär ett ansvar för genomförandet.
- En grundförutsättning är att lärarna som medverkar ges tid. Är organisationen inte beredd att avsätta den tiden är det ingen idé att ens påbörja arbetet. Det är också viktigt att alla i organisationen förstår att arbetet är långsiktigt och att det kommer att dröja innan det ger resultat.
- Arbetet måste kännas relevant för lärarna så att de prioriterar förändringsarbetet i klassrummen. Lärarna måste få ett konkret stöd, till exempel i form av lektionsplaneringar och handledning. De måste också få möjlighet att träffas för att bearbeta materialet, diskutera det och dela erfarenheter.
LÄS ÄVEN
Forskarens hårda mattekrav: ”Läget är akut”
Persson: Skolan behöver inte fler populistiska slag i luften
