Tre lärare om bristen på vardagsmatte
Urban Midenby, Catharina Andersson och Carl Jansson.
Panelen Har decilitermått, minutvisare och tjugolappar försvunnit från elevernas vardag? Och hur påverkar det i så fall matematikundervisningen? Vi frågade tre lärare.
Urban Midenby
Gymnasielärare i matematik samt idrott och hälsa på Wasaskolan i Tingsryd.
Tycker du att elevernas erfarenheter av matematik i vardagen har förändrats över tid?
– Vår ständiga tillgång till mobiltelefonen tror jag har påverkat en hel del. Digitala lösningar gör ofta beräkningarna osynliga, till exempel om du betalar med kort eller swish, följer ett recept där måtten redan är beräknade eller använder andra appar som räknar åt dig.
Hur påverkar elevernas förkunskaper matematikundervisningen?
– Förståelsen för många grundläggande matematiska begrepp som exempelvis proportionalitet, förhållande och uppskattning har blivit sämre. Om det är detta som har gjort att elevernas förståelse för bråk och bråkräkning har blivit sämre kan jag inte svara på, men det skulle kunna vara en trolig orsak.
Har eleverna fått några ”nya” vardagserfarenheter som ni drar nytta av i matematikundervisningen?
– Erfarenheter av spel, appar och digitala miljöer har gjort att elever ganska snabbt kan tolka siffror, diagram och annan statistik. Det förs numera statistik över det mesta, exempelvis bollinnehav i fotboll, räddningsprocent för målvakter, med mera. Det är också lättillgänglig information för alla.
Catharina Andersson
Matematikutvecklare och speciallärare i årskurs 7–9 på Fristadsskolan i Eskilstuna.
Tycker du att elevernas erfarenheter av matematik i vardagen har förändrats över tid?
– Många vardagliga sätt att använda matematik har försvunnit eller förändrats. Av gammal vana tar vi fram låtsaspengar när vi introducerar tiotalsövergången eller övningsklockan när vi diskuterar tid men det är inte alltid lätt för eleverna att ta till sig de metoderna om de inte stött på dem i vardagen.
Hur påverkar elevernas förkunskaper matematikundervisningen?
– Bristen på förkunskaper är något vi måste ta höjd för i undervisningen. Vi lärare måste säkerställa nivån på eleven innan undervisningen startar och vara observanta på vad eleven kan innan vi går vidare. Bilskolläraren kör nog inte gärna ut på motorvägen innan eleven kan reglera hastigheten.
Har eleverna fått några ”nya” vardagserfarenheter som ni drar nytta av i matematikundervisningen?
– Den ytliga förståelsen kring begreppet procent kan ha ökat i och med att alla vet när mobilen ska laddas. Jag anar även en viss medvetenhet om pengars värde. Många elever är prismedvetna kring varor de själva söker. Det är tyvärr kanske inte de varor vi önskar att de jämförde priset på, men ändå.
Carl Jansson
Lärare i matematik, kemi och fysik på Nils Ericsonsgymnasiet i Trollhättan.
Tycker du att elevernas erfarenheter av matematik i vardagen har förändrats över tid?
– Jag tycker mig se en generell minskning i vardagsanvändning av matematik hos eleverna, vilket gör att matematikämnet tenderar att i ännu högre grad endast bli upplevt i en undervisningssituation. I förlängningen försvårarar det för eleverna vid tillämpningar och problemlösning.
Hur påverkar elevernas förkunskaper matematikundervisningen?
– Jag upplever att jag allt oftare behöver reparera elevers kunskaper inom matematik genom att ta upp innehåll från tidigare skolgång, både från grundskolan och från tidigare avklarade kurser. Det gäller alla elever oavsett aktuell kunskapsnivå.
Har eleverna fått några ”nya” vardagserfarenheter som ni drar nytta av i matematikundervisningen?
– Den framväxande AI-utvecklingen, och elevernas erfarenhet av olika modeller, kan i viss utsträckning användas, men frågeställningarna tenderar ofta att bli omfattande och lite väl utmanande.
LÄS ÄVEN:
Tre lärare om elevfrågan: ”Varför ska jag kunna det här?”
Tre lärare om jobbet blev som de tänkt sig
Tre lärare om vilka regler de har i sina klassrum
Tre NO-lärare om uteundervisning
Tre lärare om naturämnenas särart
