Så blir NO-undersökningar mer givande för eleverna
Sebastian Björnhammer är forskare och NO-lärare.
Forskning
Tydligt lärarstöd är avgörande om elever ska lyckas med öppna undersökningar i naturvetenskapliga ämnen, visar en ny avhandling.
– Eleverna behöver både frihet och guidning för att utveckla sitt undersökande, säger forskaren och NO-läraren Sebastian Björnhammer.
Vad händer när elever arbetar med undersökande uppgifter i naturvetenskap? Det har Sebastian Björnhammer studerat i sin doktorsavhandling, som han i somras lade fram vid Stockholms universitet.
– Lärarens roll blir extremt viktig. Läraren behöver guida eleverna under processen, möta deras frustration när de stöter på svårigheter och våga låta dem göra något vi inte vet vad det kommer att landa i, säger Sebastian Björnhammer.
Hur ska läraren hinna med att finnas till hands för alla elever?
– Mitt tips är att ha avstämningstillfällen där man får tid att reflektera och där lärare kan hjälpa eleverna med att fokusera på undersökandet. När eleverna skriver på sina labbrapporter och börjar diskutera med läraren händer det väldigt mycket.
”Blev väldigt engagerade”
Sebastian Björnhammer är i grunden lärare med behörighet i matte, NO, teknik, idrott och musik. De senast fem åren, innan han inledde sitt avhandlingsarbete, jobbade han enbart som NO-lärare.
Som exempel på varför han fastnade för just detta tema för sin avhandling berättar Sebastian Björnhammer om ett tillfälle när han gav sina elever i uppgift att släcka ett ljus genom att sätta över olika stora glasbägare. Syftet var inte själva labbandet utan att förstå hur syret tar slut eller omvandlas till koldioxid.
– Jag trodde inte att eleverna i nian skulle tycka att det var så intressant, men de blev väldigt engagerade. De satt länge med uppgiften och flera ville stanna kvar efter skolan.
Men det var inte förståelsen av syre och koldioxid som väckte elevernas engagemang. Den kunskapen tog de snabbt till sig.
– Det som de tyckte var spännande var själva undersökandet och att de fick olika resultat när de testade. Mycket kan man söka på nätet när det gäller naturvetenskaplig faktakunskap, men förståelsen av undersökningsprocessen kan man inte få den vägen, säger Sebastian Björnhammer.
Erfarenheterna från lektionen stärkte honom i hans uppfattning att elever behöver ges tid att lära sig mer om naturvetenskapligt undersökande. Vad innebär det att formulera en frågeställning? Vad händer när man försöker få nå fram till svaret?
Då blir inte underökningen lika intressant
Sebastian Björnhammer hör ibland både forskare och lärare säga att eleverna måste börja med att lära sig allt om till exempel ljud och ljus. Först när de tillägnat sig faktakunskapen kan de genomföra en undersökning.
– Problemet med den ordningen är att den leder till att eleverna i första hand formulerar frågeställningar där de kan hitta svaren i läroboken. Då blir inte undersökningen lika intressant och spännande att genomföra.
Hur viktigt är det att skolan har en egen laborationssal för att eleverna ska lyckas med sina undersökningar?
– Det ingick inte i min undersökning, men jag kan ju se att tillgången till material påverkar elevernas process och vad de har möjlighet att undersöka, säger Sebastian Björnhammer.
LÄS ÄVEN
Lärares ämneskunskaper avgörande för elevers resultat
Så fördjupar bilder lärandet i teknik
