Så vill eleverna att undervisningen i matte läggs upp

Höstens fortbildning av matematiklärarna vid de kommunala gymnasieskolorna i Göteborg kommer att vila på omfattande kunskap om hur eleverna vill att undervisningen ska gå till.

– När lärare planerar det matematiska innehållet blir det ofta från deras eget perspektiv. Om de i stället utgår från elevernas perspektiv ökar chansen att få med sig dem i klassrummet, säger Jenny Svantesson Wester, lektor vid Center för skolutveckling (CFS), som drivs av Göteborgs stad och stödjer lärare, rektorer och annan skolpersonal i deras utvecklingsarbete.

Under det gånga läsåret har hon och hennes medarbetare ställt enkätfrågor och intervjuat elever på samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet på tre kommunala gymnasieskolor i Göteborg. Bland frågorna: Hur upplever du undervisningen i matematik och hur ser du på dig själv som matteelev?

– Gemensamt för de flesta elever som svarade på våra frågor är att de vill ha tydliga genomgångar, arbeta mycket tillsammans och kunna fråga läraren utan att behöva känna sig dumma, säger Jenny Svantesson Wester.

Måste se sambanden

Kunskapen om eleverna är en viktig utgångspunkt när hon nu är i slutfasen av förberedelserna inför fortbildningen. Ungefär 75 procent av de kommunala gymnasieskolorna i Göteborgs stad har anmält intresse. Totalt handlar det om cirka 50 mattelärare.

– Eleverna måste få en möjlighet att se samband i matematiken. Känner de att de inte förstår stänger de av. Då blir luckorna allt större och till slut tappar de sammanhangen.

Att förstå det matematiska innehållet är avgörande för elevernas motivation och därför är närvaron på lektionerna jätteviktig, framhåller Jenny Svantesson Wester. En återkommande synpunkt i intervjuerna är att det är lättare att halka efter i matte jämfört med de flesta andra ämnen.

– Vi måste få eleverna att inse att det är bra  att de kommer på lektionerna. För att lyckas med det måste vi ställa frågor om vad det är de inte fattar. Och de måste känna sig så trygga att de vågar svara oss.

Viktigt att utbyta erfarenheter

Att öka elevernas engagemang för att lära sig matematik är ett viktigt mål med projektet. För att nå dit är det viktigt att vara lyhörda för hur eleverna förstår innehållet, menar Jenny Svantesson Wester.

Under fortbildningen hoppas hon att lärarna vill prata öppet med varandra om svårigheter de stöter på i den egna undervisningen. Hon hoppas också att de ska vilja bjuda in kollegor och själva ta chansen att följa andra lärares undervisning.

– I Sverige ser vi varken vår egen eller andras undervisning. I till exempel Sydostasien finns en kultur bland lärare att besöka andras lektioner och därefter diskutera vad de sett. Det är deras fortbildning.

Läraren: Dåliga förskunskaper

Camilla Gustafsson, mattelärare på Motorbranschens tekniska gymnasium (MTG) är en av de lärare som kommer att delta i skolutvecklingsprojektet.

– Största problemet för oss på den här skolan är att eleverna kan så lite när de kommer hit. Hur får man en sådan elev att tro på sig själv och komma i gång med skolarbetet utan att behöva misslyckas igen? Det hoppas jag att fortbildningen ska hjälpa mig att få svar på.

Camilla Gustafsson har arbetat på MTG i sex år och är en av två mattelärare på skolan. Som en del av fortbildningen skulle hon gärna besöka andra skolor med liknande undervisning.

– Kanske jobbar de på ett sätt som vi kan lära oss något av. Vi är ju inte ensamma mattelärare om att ha de här problemen, säger hon.

LÄS ÄVEN

Matten lyfter med två lärare i klassrummet

Förberedda lärare viktigare än undervisningens form

Faktorerna som stärker elever i matematik

Debatt: Apatin många lärare känner för matte smittar av sig

Lärares ämneskunskaper avgörande för elevers resultat