Rekordmånga flickor underkänns i NO-ämnena

Andelen flickor som fick betyget F i fysik och kemi när de slutade nian i våras var 9,7 procent, den högsta siffran sedan de första niorna gick ut med nuvarande betygsskala för tolv år sedan.

För tio år sedan var motsvarande andel 7,0 procent i båda ämnena.

Det framgår av den betygsstatistik som Skolverket presenterade i slutet av förra veckan.

– Utvecklingen är oroande och det behövs en ordentlig utvärdering för att få en förklaring till sifforna, säger Alexander Alsén, ordförande i LMNT, riksföreningen för lärare i matematik, naturvetenskap och teknik.

Tappar även i biologi

Tjejerna tappar i alla NO-ämnen, även i biologi som traditionellt varit deras starkaste ämne i naturvetenskapen. I våras var andelen underkända flickor i nian 8,0 procent, jämfört med 6,0 procent år 2016.

Utvecklingen går åt fel håll för flickorna, men samtidigt har de fortfarande högre genomsnittliga betygspoäng än pojkarna i alla NO-ämnen (trots att utvecklingen går åt rätt håll för pojkarna). Det är också färre flickor än pojkar som underkänns (F eller streck).

Här är siffrorna från Skolverket

Källa: Skolverket

Alexander Alsén understryker vikten av att uppmärksamma flickor som behöver stöd. 

– De är inte lika synliga som pojkarna när de behöver stöd. Killar är ofta mer utåtagerande och har ofta lättare att få lärarens uppmärksamhet.

Kanske kan även utformningen av de nya nationella proven vara till flickornas nackdel, funderar han. 

– Proven har gått från att belöna resonemang och källkritik till att premiera faktakunskaper. Det skulle kunna missgynna tjejer som grupp. De är ofta mer verbala än pojkarna och duktiga på resonemang. 

Sjunkande läsförståelse ett problem

Den sjunkande läsförståelsen är ytterligare ett problem. 

– När eleverna kommer till klassen första dagen på terminen räcker det nästan att ta del av deras läsförståelse för att se hur det kommer att gå för dem i skolarbetet och vilka betyg de kommer att få, säger Alexander Alsén.

Han framhåller att läsförståelse och NO har en stark koppling, 

– Delar av ämnesinnehållet är abstrakt och innehåller många nya ord och teoretiska resonemang. Undervisningen omfattar inte någon lässtrategi och eleverna får inte så många instruktioner för att till exempel plocka ut viktiga ord och omfördela det de läser till en fråga.

Brister i laborationsförutsättningarna

Ingela Bursjöö är lektor i fysik, både i Göteborgs stad och på Göteborgs universitet. Hon arbetar bland annat med att länka samman akademi, skola och omgivande samhälle och ser bristen på laborationssalar som ännu en faktor som påverkar elevernas intresse och engagemang.

– Laborativa ämnen som naturvetenskap och teknik har fått allt svagare förutsättningar att just laborera. Det är personalkrävande med mindre elevgrupper och medför kostnader i form av salar och utrustning.

På högstadiet är prao en starkt motiverande aktivitet för eleverna, menar Ingela Bursjöö. Under två veckor får de uppleva hur naturvetenskap, teknik och andra skolämnen möter arbetslivet. 

Ett bekymmer är att antalet praoplatser har minskat avsevärt jämfört med för 15–20 år sedan.

– Nyckeln ligger i motivation och att elever får möjlighet att se kopplingar mellan det de gör i skolan och det de kan göra framöver i yrkeslivet, säger Ingela Bursjöö.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Andelen F ökar i alla NO-ämnen

Elever skolkar från NP för att skydda sina betyg

Debatt. Orimligt att en termins studier räcker för godkänt slutbetyg i NO-ämnen

Elever har lågt självförtroende i matte och NO

Därför krävs tydligare kursplaner i matte och NO-ämnena