”Föräldrakontakt är inget enmansjobb”

Att skapa en bra kontakt med föräldrar när något inte fungerar som det ska är inte alltid helt lätt, enligt yrkeslärarna Mehrzad Yarbakht och Ricardo Cuadra. Men en förutsättning är insikten om
att det inte räcker med punktinsatser – föräldrakontakt är ett långsiktigt arbete.

– Utan den vetskapen är det omöjligt att hitta en modell som alla lärare
kan vara delaktiga i, säger Ricardo Cuadra, lärare på el- och energiprogrammet på Solna gymnasium.

Hans kollega Mehrzad Yarbakht nickar.

– Och det gäller att alla har samma inställning. Det här är inget enmansjobb, det är hela arbetslagets ansvar, annars kommer det bli svårt att genomföra.

Deras arbetslag har kontinuerlig kontakt med föräldrar, antingen via telefon eller vid fysiska möten. Men det har skett på arbetslagets eget initiativ – det finns ingen utarbetad modell som gäller för alla på skolan och det har tagit omkring sju år innan deras arbetssätt verkligen har satt sig.

Utan föräldrarnas hjälp är det svårt att bedriva undervisning när något inte fungerar, så är det bara, konstaterar Mehrzad Yarbakht.

– Föräldrakontakt är A och O. Vi har elever som har haft det tufft, och då är en god relation mellan vårdnadshavare och mentor jätteviktig. Vi vill ju ha koll på varenda elev.

Motivationssamtal

Mehrzad Yarbakht betonar vikten av att lägga en bra grund från början. Deras arbete inleds med ett motivationssamtal med eleverna under första veckan i årskurs ett. Ambitionen är att ta reda på hur elevernas motivation ser ut och att arbeta förebyggande, för att upptäcka eventuella svårigheter i god tid. Men i de samtalen handlar det inte om frågor om diagnoser eller andra dokumenterade problem, förklarar Mehrzad Yarbakht.

– Då ställer vi frågor som: Varför har du valt det här? Hur kan jag hjälpa dig? Vilka svårigheter har du? Hur vill du ha det?

Därefter skriver de ner all information och delar den i arbetslaget. Dels för att vara medvetna om elevernas svårigheter, och dels för att veta hur eleverna själva tänker, inför en eventuell kontakt med föräldrar.

Ricardo Cuadra och Mehrzad Yarbakht berättar om olika svårigheter som de själva tar ansvar för, i den mån inte rektorn behöver involveras. Det handlar till stor del om frånvaro av olika anledningar, problem med social avkodning, svårigheter att hänga med på lektionerna eller eventuella beteenden som inte lämpar sig i skolan.

– Det kan vara elever som kommer sent eller beter sig på ett sätt som inte passar på gymnasienivå. Då försöker vi förklara för föräldrar och elever att de bara har tre år på sig att bli anställningsbara – att det är viktigt att de verkligen förstår att de som har valt ett yrkesprogram måste klara av att vara på en arbetsplats direkt efter examen. På högskoleförberedande program har de ju oftast lite mer tid på sig, säger Ricardo Cuadra och fortsätter:

– Vi försöker också förklara att eleverna inte behöver vara seriösa hela tiden, men att de måste kunna skifta mellan att ha roligt med kompisar och att vara seriösa på en arbetsplats.

Specialpedagogiska insatser

Ibland har de problem med hemmasittare.

– Då uppstår ofta en nära kontakt, vi lärare ringer och följer upp varje vecka hur eleven mår, vilket brukar vara väldigt uppskattat, berättar Mehrzad Yarbakht.

Om det krävs specialpedagogiska insatser kopplar de in de resurser som behövs. Finns det behov av ett åtgärdsschema skapar de ett sådant i samarbete med specialpedagogen, som sedan diskuteras med föräldrarna i ett trepartssamtal. I vissa fall är rektorn involverad.

– Men här uppstår en balansgång. Man får gå på känsla när det gäller vilka man ska informera och samarbeta med för att ge eleven den hjälp som behövs. Först vill man se till att föräldrarna litar på oss lärare.

Samtidigt skulle de önska att specialpedagogerna hade större möjlighet till mer kontakt med vårdnadshavare.

– Det är oftast vi lärare som bygger en brygga mellan skolan och hemmet, säger Mehrzad Yarbakht.

Ricardo Cuadra betonar vikten av ett gott bemötande i samtal med föräldrar.

– Allt handlar om att vinna föräldrarnas tilltro. Om du visar att du månar om elevens utveckling blir ingen förälder arg. Det gäller att förmedla att allt handlar om att se till att eleven utvecklas efter elevens egen förmåga – att det är det vi är ute efter. Vi vill inte hindra deras barn från att vara unga, säger han och tillägger vikten av att även eleven ska förstå att lärarna vill deras bästa.

Mehrzad Yarbakht nickar:

– Det kan ta tid. Men i trean är de helt införstådda med att de här gubbarna vill oss väl …

Lärarnas kontakt med föräldrar påverkas även av hur relationen mellan elev och föräldrar ser ut.

– Ibland vill föräldrar skydda sitt barn. Då är det viktigt att vara tydlig, så att föräldrarna inte upplever att vi anser att de inte har kontroll, säger Ricardo Cuadra som är noggrann med att förmedla till föräldrarna att deras barn både får och kan göra fel, men att förbättring är det centrala.

– Det här är inte så lätt alla gånger, särskilt inte eftersom det är så mycket fokus på att de ska få godkänt och bli klara så fort som möjligt. Ibland måste man helt enkelt ha tålamod.

Många känner att yrkesprogram ibland har lägre status bland många människor.

Det är inte så vanligt, berättar kollegorna, men det finns föräldrar som skyddar sina barn lite för mycket, vilket försvårar lärarnas möjligheter att hjälpa till.

– Då handlar det ofta om elever som haft problem under grundskolan, och det blir ännu svårare när de släpps mer fria på gymnasiet. Men föräldrarna är oftast tacksamma för allt vi gör, säger Mehrzad Yarbakht.

Mehrzad Yarbakht tror att det kan finnas ett större behov av föräldrakontakt på yrkesprogrammen.

– Våra elever kan behöva lite mer uppmärksamhet eftersom många känner att yrkesprogram ibland har lägre status bland många människor, det vill säga de som inte vet vad yrkesprogram går ut på. 

Sänker frånvaron

Båda är övertygade om att deras genomarbetade arbete med föräldrakontakt är ganska ovanligt, främst på grund av att det kräver så mycket energi. Men de är eniga om att det är värt det – det skapar trygghet hos eleverna och sänker frånvaron. I den årliga Gymnasieenkäten uppger 90 procent av eleverna i deras klasser att de känner en trygghet i skolan och frånvaron är lägst på hela skolan.

Men frågan är, avslutar Ricardo Cuadra, om det egentligen är lärarnas uppdrag att arbeta med föräldrakontakt och omsorg om eleven i den omfattning som de gör.

Mehrzad Yarbakht konstaterar att de gör det tack vare sitt engagemang, och inte alltid för att det formellt ingår i deras arbetsuppgifter.

– Jag vet inte vem som annars ska ta hand om kontakten med föräldrarna här hos oss. Vi är nära eleverna och vi vet hur deras kunskaper utvecklas. Som mentor ska du ta hand om en elev och förbereda den för yrkeslivet. Vi ska inte uppfostra dem, det ska föräldrarna göra, men vi ska bidra till att fostra.