De tar igen missade moment

Korridorerna är ovanligt tomma på Yrkesgymnasiet i Huddinge då många elever fortfarande undervisas på distans. På plats i skolan är Trinity Rosenholm, som går i tvåan på vård- och omsorgsprogrammet. Hon har som andra gymnasie­elever fått stora delar av sin undervisning på distans. En trilskande mikrofon har irriterat henne, men ännu värre är att hon inte kommit ut på de apl som hon har rätt till.

– Jag behöver vara på ett LSS-boende också, men det har inte gått.

Hantverksyrket är ett socialt yrke, eleverna måste lära sig att interagera med andra.

Bristen på apl-platser är allra störst på vård- och omsorgsprogrammet, eftersom boenden har infört besöksstopp och hemtjänsten vill begränsa antalet personer i människors hem. Trinity Rosenholm har lyckats få viss praktik på ett äldreboende men nu vill hon lära sig mer. Undervisning på distans har inte passat henne och nu börjar hon misströsta.

– Jag känner mig inte lika motiverad som tidigare inför mitt yrkesval.

Hennes vårdlärare Sara Ullman är inte i skolan då hon varit i närheten av en covidsmittad. På telefon berättar hon att det varit en tuff tid för eleverna:

– Jag förstår att de är frustrerade, vi gör allt som står i vår makt för att hitta fler apl-platser. Trinity kommer att få komma till ett LSS-boende, jag lovar.

Kommer alla att få så mycket apl som de har rätt till innan de går ut?

– Absolut, våra elever kommer inom kort att erbjudas vaccin och det kommer att öppna dörrar.

Och de som ligger efter till följd av distansundervisningen?

– I våras märkte vi vilka elever som hade svårast att arbeta hemifrån. Så när skolan stängde igen i december kunde vi erbjuda dem att komma in och få extra undervisning, speciellt i matte, svenska och engelska.

Den här terminen har Yrkesgymnasiet i Huddinge kunnat genomföra mer skolundervisning sedan restriktionerna ändrats. Det var en befrielse att kunna välkomna fler elever till skolans lokaler, menar VVS-läraren Johan Svensson:

– Jag tycker att distansundervisningen har gått över förväntan, men eleverna blir utan tvekan mer aktiva på lektionerna när de är här. Och mina genomgångar går snabbare.

Den skolmiljö som möter besökaren på Yrkesgymnasiet i Huddinge är långt ifrån den som gällde före coronan. Receptionen är mörk och nedstängd, administratören tillhör en riskgrupp och jobbar hemifrån. Det närmar sig lunch, men serveringspersonalen håller sig borta, i stället står maten travad i plastlådor på ett sidobord.

Några enstaka elever släntrar förbi, men vi talar inte om några fulla lokaler. Sedan kravet på distansunder­visning togs bort i slutet av januari är ungefär en fjärdedel av eleverna på plats varje given dag.

Men att välkomna elever tillbaka har inte varit helt okontroversiellt, berättar rektorn Erik Nilsson:

– Vissa i personalen har varit oroliga för smittan, men jag tycker att vi hittat en bra balans nu.

Smittan har varit en stor fråga även när det gäller att hitta apl-platser och få praktikperioderna att fungera. Föräldrar har varit skeptiska till att barn ska åka kollektivt, och vissa företag har dragit sig för att ta emot elever. VVS-läraren Johan Svensson tycker att det blivit ännu svårare, jämfört med förra våren:

– Många företag går helt enkelt sämre nu, byggprocesser har stannat av. Därtill har de stora drakarna i vår bransch permitterat så många med­arbetare att de har svårt att hitta handledare.

Hittills har man ändå i stort sett fått ut elever på den praktik som de har rätt till, men Johan Svensson är osäker på om de lärt sig riktigt lika mycket som under normala omständigheter.

– Jag brukar åka ut till företagen och vara med när eleven är ute på jobb, kolla med handledaren att kunskaperna gått fram. Men många gånger har jag fått vara kvar utanför, människor vill inte få in fler vuxna än nödvändigt i sina hem.

Har även era elever nekats att komma med in i bostäderna?

– Ja, det har hänt.

Mot den bakgrunden är han glad att på nytt kunna ta emot elever i skolans egen verkstad, där han kan gå igenom varje moment och verkligen se att eleverna förstått. När vi besöker verkstaden under vår rundtur framgår det tydligt att man ligger efter med de praktiska övningarna.

– Titta på den här halvtomma långa väggen! I normala fall skulle vi ha hunnit bygga ett helt värme­system. Men hittills har vi bara bockat några rör.

Med på rundturen är Oliver Alknouri i årskurs 2, han tycker att det gångna året gått rätt bra trots allt. Han har lärt sig mycket på apl och tycker att distansunder­visningen varit riktigt skön:

– Jag kommer att sakna den när pandemin är över! Slippa gå upp tidigt för att hinna med bussen, slippa klä på sig före lektionen, en kaffe vid datorn.

Oliver är ”rätt självgående”, men det är värre med hans tvillingbror som går elprogrammet.

– Han behöver någon som pushar honom, annars blir ingenting gjort.

Johan Svensson berättar att han väljer relativt enkla uppgifter när han undervisar digitalt.

– Blir uppgifterna för svåra så förlorar jag dem, då är risken stor att de börjar spela dataspel.

Vad är svårast med att undervisa via skärm?

– Att jag inte kan läsa deras kroppsspråk för att kontrollera att de har förstått. Att jag inte kan hjälpa elever som dröjer sig kvar efter lektionerna, elever som inte vågar ställa sina frågor digitalt.

Han har också elever som tvärtom lärt sig ännu mer av att kunna arbeta i lugn och ro därhemma, elever som varit glada att de sluppit ljuden och stöket i klassrummet. Men här vill han också rikta en varning:

– Visst är det bra att de lärt sig mer, men hantverksyrket är ett socialt yrke, eleverna måste lära sig att interagera med andra. Den delen av inlärningen hämmas nu.

Yrkesgymnasiet i Huddinge är litet, mindre än 300 elever. Att de klarat pandemin relativt väl beror också på att lärarna i hög grad ställt upp för varandra. Johan Svensson har till exempel hoppat in som matematiklärare:

– Det har varit svårt att hitta vikarier. Och det är ju bättre för eleverna att träffa någon de känner, det ger den trygghet som behövs när så mycket är annorlunda.