Vårdeleven Trinity Rosenholm har inte gillat distansundervisningen, hon har känt sig ensam och lärt sig mindre än hon hade hoppats. Foto: Gustav Gräll
Till startsidan
Reportage
Lektioner via skärm har inte varit det svåraste under pandemin. Svårast har varit att klara det arbetsplatsförlagda lärandet när vårdboenden haft besöksförbud och byggen har stannat av.
Det berättar lärare och elever på Yrkesgymnasiet i Huddinge.
Korridorerna är ovanligt tomma på Yrkesgymnasiet i Huddinge då många elever fortfarande undervisas på distans. På plats i skolan är Trinity Rosenholm, som går i tvåan på vård- och omsorgsprogrammet. Hon har som andra gymnasieelever fått stora delar av sin undervisning på distans. En trilskande mikrofon har irriterat henne, men ännu värre är att hon inte kommit ut på de apl som hon har rätt till.
– Jag behöver vara på ett LSS-boende också, men det har inte gått.
Hantverksyrket är ett socialt yrke, eleverna måste lära sig att interagera med andra.
Bristen på apl-platser är allra störst på vård- och omsorgsprogrammet, eftersom boenden har infört besöksstopp och hemtjänsten vill begränsa antalet personer i människors hem. Trinity Rosenholm har lyckats få viss praktik på ett äldreboende men nu vill hon lära sig mer. Undervisning på distans har inte passat henne och nu börjar hon misströsta.
– Jag känner mig inte lika motiverad som tidigare inför mitt yrkesval.
Hennes vårdlärare Sara Ullman är inte i skolan då hon varit i närheten av en covidsmittad. På telefon berättar hon att det varit en tuff tid för eleverna:
– Jag förstår att de är frustrerade, vi gör allt som står i vår makt för att hitta fler apl-platser. Trinity kommer att få komma till ett LSS-boende, jag lovar.
Kommer alla att få så mycket apl som de har rätt till innan de går ut?
– Absolut, våra elever kommer inom kort att erbjudas vaccin och det kommer att öppna dörrar.
Och de som ligger efter till följd av distansundervisningen?
– I våras märkte vi vilka elever som hade svårast att arbeta hemifrån. Så när skolan stängde igen i december kunde vi erbjuda dem att komma in och få extra undervisning, speciellt i matte, svenska och engelska.
Vårdeleven Trinity Rosenholm har inte gillat distansundervisningen, hon har känt sig ensam och lärt sig mindre än hon hade hoppats. Foto: Gustav Gräll
Den här terminen har Yrkesgymnasiet i Huddinge kunnat genomföra mer skolundervisning sedan restriktionerna ändrats. Det var en befrielse att kunna välkomna fler elever till skolans lokaler, menar VVS-läraren Johan Svensson:
– Jag tycker att distansundervisningen har gått över förväntan, men eleverna blir utan tvekan mer aktiva på lektionerna när de är här. Och mina genomgångar går snabbare.
Den skolmiljö som möter besökaren på Yrkesgymnasiet i Huddinge är långt ifrån den som gällde före coronan. Receptionen är mörk och nedstängd, administratören tillhör en riskgrupp och jobbar hemifrån. Det närmar sig lunch, men serveringspersonalen håller sig borta, i stället står maten travad i plastlådor på ett sidobord.
Några enstaka elever släntrar förbi, men vi talar inte om några fulla lokaler. Sedan kravet på distansundervisning togs bort i slutet av januari är ungefär en fjärdedel av eleverna på plats varje given dag.
Men att välkomna elever tillbaka har inte varit helt okontroversiellt, berättar rektorn Erik Nilsson:
– Vissa i personalen har varit oroliga för smittan, men jag tycker att vi hittat en bra balans nu.
Det är glest mellan borden: cirka en fjärdedel av eleverna är på plats i skolan, jämfört med hur det hade varit utan pandemin. Foto: Gustav Gräll
Smittan har varit en stor fråga även när det gäller att hitta apl-platser och få praktikperioderna att fungera. Föräldrar har varit skeptiska till att barn ska åka kollektivt, och vissa företag har dragit sig för att ta emot elever. VVS-läraren Johan Svensson tycker att det blivit ännu svårare, jämfört med förra våren:
– Många företag går helt enkelt sämre nu, byggprocesser har stannat av. Därtill har de stora drakarna i vår bransch permitterat så många medarbetare att de har svårt att hitta handledare.
Hittills har man ändå i stort sett fått ut elever på den praktik som de har rätt till, men Johan Svensson är osäker på om de lärt sig riktigt lika mycket som under normala omständigheter.
– Jag brukar åka ut till företagen och vara med när eleven är ute på jobb, kolla med handledaren att kunskaperna gått fram. Men många gånger har jag fått vara kvar utanför, människor vill inte få in fler vuxna än nödvändigt i sina hem.
Har även era elever nekats att komma med in i bostäderna?
– Ja, det har hänt.
Mot den bakgrunden är han glad att på nytt kunna ta emot elever i skolans egen verkstad, där han kan gå igenom varje moment och verkligen se att eleverna förstått. När vi besöker verkstaden under vår rundtur framgår det tydligt att man ligger efter med de praktiska övningarna.
– Titta på den här halvtomma långa väggen! I normala fall skulle vi ha hunnit bygga ett helt värmesystem. Men hittills har vi bara bockat några rör.
Oliver Alknouri har tyckt att det varit skönt att inte åka till skolan varje dag. Och kompisarna har han haft kontakt med via snapchat. Foto: Gustav Gräll
Med på rundturen är Oliver Alknouri i årskurs 2, han tycker att det gångna året gått rätt bra trots allt. Han har lärt sig mycket på apl och tycker att distansundervisningen varit riktigt skön:
– Jag kommer att sakna den när pandemin är över! Slippa gå upp tidigt för att hinna med bussen, slippa klä på sig före lektionen, en kaffe vid datorn.
Oliver är ”rätt självgående”, men det är värre med hans tvillingbror som går elprogrammet.
– Han behöver någon som pushar honom, annars blir ingenting gjort.
Johan Svensson berättar att han väljer relativt enkla uppgifter när han undervisar digitalt.
– Blir uppgifterna för svåra så förlorar jag dem, då är risken stor att de börjar spela dataspel.
Vad är svårast med att undervisa via skärm?
– Att jag inte kan läsa deras kroppsspråk för att kontrollera att de har förstått. Att jag inte kan hjälpa elever som dröjer sig kvar efter lektionerna, elever som inte vågar ställa sina frågor digitalt.
Yrkesläraren Johan Svensson uppskattar att de nu kan ha lektioner i verkstaden igen, eleverna ligger efter i byggandet av värmesystem. Foto: Gustav Gräll
Han har också elever som tvärtom lärt sig ännu mer av att kunna arbeta i lugn och ro därhemma, elever som varit glada att de sluppit ljuden och stöket i klassrummet. Men här vill han också rikta en varning:
– Visst är det bra att de lärt sig mer, men hantverksyrket är ett socialt yrke, eleverna måste lära sig att interagera med andra. Den delen av inlärningen hämmas nu.
Yrkesgymnasiet i Huddinge är litet, mindre än 300 elever. Att de klarat pandemin relativt väl beror också på att lärarna i hög grad ställt upp för varandra. Johan Svensson har till exempel hoppat in som matematiklärare:
– Det har varit svårt att hitta vikarier. Och det är ju bättre för eleverna att träffa någon de känner, det ger den trygghet som behövs när så mycket är annorlunda.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.