
Vårdeleven Trinity Rosenholm har inte gillat distansundervisningen, hon har känt sig ensam och lärt sig mindre än hon hade hoppats. Foto: Gustav Gräll
Reportage
Lektioner via skärm har inte varit det svåraste under pandemin. Svårast har varit att klara det arbetsplatsförlagda lärandet när vårdboenden haft besöksförbud och byggen har stannat av.
Det berättar lärare och elever på Yrkesgymnasiet i Huddinge.
Korridorerna är ovanligt tomma på Yrkesgymnasiet i Huddinge då många elever fortfarande undervisas på distans. På plats i skolan är Trinity Rosenholm, som går i tvåan på vård- och omsorgsprogrammet. Hon har som andra gymnasieelever fått stora delar av sin undervisning på distans. En trilskande mikrofon har irriterat henne, men ännu värre är att hon inte kommit ut på de apl som hon har rätt till.
– Jag behöver vara på ett LSS-boende också, men det har inte gått.
Hantverksyrket är ett socialt yrke, eleverna måste lära sig att interagera med andra.
Bristen på apl-platser är allra störst på vård- och omsorgsprogrammet, eftersom boenden har infört besöksstopp och hemtjänsten vill begränsa antalet personer i människors hem. Trinity Rosenholm har lyckats få viss praktik på ett äldreboende men nu vill hon lära sig mer. Undervisning på distans har inte passat henne och nu börjar hon misströsta.
– Jag känner mig inte lika motiverad som tidigare inför mitt yrkesval.
Hennes vårdlärare Sara Ullman är inte i skolan då hon varit i närheten av en covidsmittad. På telefon berättar hon att det varit en tuff tid för eleverna:
– Jag förstår att de är frustrerade, vi gör allt som står i vår makt för att hitta fler apl-platser. Trinity kommer att få komma till ett LSS-boende, jag lovar.
Kommer alla att få så mycket apl som de har rätt till innan de går ut?
– Absolut, våra elever kommer inom kort att erbjudas vaccin och det kommer att öppna dörrar.
Och de som ligger efter till följd av distansundervisningen?
– I våras märkte vi vilka elever som hade svårast att arbeta hemifrån. Så när skolan stängde igen i december kunde vi erbjuda dem att komma in och få extra undervisning, speciellt i matte, svenska och engelska.
Vårdeleven Trinity Rosenholm har inte gillat distansundervisningen, hon har känt sig ensam och lärt sig mindre än hon hade hoppats. Foto: Gustav Gräll
Den här terminen har Yrkesgymnasiet i Huddinge kunnat genomföra mer skolundervisning sedan restriktionerna ändrats. Det var en befrielse att kunna välkomna fler elever till skolans lokaler, menar VVS-läraren Johan Svensson:
– Jag tycker att distansundervisningen har gått över förväntan, men eleverna blir utan tvekan mer aktiva på lektionerna när de är här. Och mina genomgångar går snabbare.
Den skolmiljö som möter besökaren på Yrkesgymnasiet i Huddinge är långt ifrån den som gällde före coronan. Receptionen är mörk och nedstängd, administratören tillhör en riskgrupp och jobbar hemifrån. Det närmar sig lunch, men serveringspersonalen håller sig borta, i stället står maten travad i plastlådor på ett sidobord.
Några enstaka elever släntrar förbi, men vi talar inte om några fulla lokaler. Sedan kravet på distansundervisning togs bort i slutet av januari är ungefär en fjärdedel av eleverna på plats varje given dag.
Men att välkomna elever tillbaka har inte varit helt okontroversiellt, berättar rektorn Erik Nilsson:
– Vissa i personalen har varit oroliga för smittan, men jag tycker att vi hittat en bra balans nu.
Det är glest mellan borden: cirka en fjärdedel av eleverna är på plats i skolan, jämfört med hur det hade varit utan pandemin. Foto: Gustav Gräll
Smittan har varit en stor fråga även när det gäller att hitta apl-platser och få praktikperioderna att fungera. Föräldrar har varit skeptiska till att barn ska åka kollektivt, och vissa företag har dragit sig för att ta emot elever. VVS-läraren Johan Svensson tycker att det blivit ännu svårare, jämfört med förra våren:
– Många företag går helt enkelt sämre nu, byggprocesser har stannat av. Därtill har de stora drakarna i vår bransch permitterat så många medarbetare att de har svårt att hitta handledare.
Hittills har man ändå i stort sett fått ut elever på den praktik som de har rätt till, men Johan Svensson är osäker på om de lärt sig riktigt lika mycket som under normala omständigheter.
– Jag brukar åka ut till företagen och vara med när eleven är ute på jobb, kolla med handledaren att kunskaperna gått fram. Men många gånger har jag fått vara kvar utanför, människor vill inte få in fler vuxna än nödvändigt i sina hem.
Har även era elever nekats att komma med in i bostäderna?
– Ja, det har hänt.
Mot den bakgrunden är han glad att på nytt kunna ta emot elever i skolans egen verkstad, där han kan gå igenom varje moment och verkligen se att eleverna förstått. När vi besöker verkstaden under vår rundtur framgår det tydligt att man ligger efter med de praktiska övningarna.
– Titta på den här halvtomma långa väggen! I normala fall skulle vi ha hunnit bygga ett helt värmesystem. Men hittills har vi bara bockat några rör.
Oliver Alknouri har tyckt att det varit skönt att inte åka till skolan varje dag. Och kompisarna har han haft kontakt med via snapchat. Foto: Gustav Gräll
Med på rundturen är Oliver Alknouri i årskurs 2, han tycker att det gångna året gått rätt bra trots allt. Han har lärt sig mycket på apl och tycker att distansundervisningen varit riktigt skön:
– Jag kommer att sakna den när pandemin är över! Slippa gå upp tidigt för att hinna med bussen, slippa klä på sig före lektionen, en kaffe vid datorn.
Oliver är ”rätt självgående”, men det är värre med hans tvillingbror som går elprogrammet.
– Han behöver någon som pushar honom, annars blir ingenting gjort.
Johan Svensson berättar att han väljer relativt enkla uppgifter när han undervisar digitalt.
– Blir uppgifterna för svåra så förlorar jag dem, då är risken stor att de börjar spela dataspel.
Vad är svårast med att undervisa via skärm?
– Att jag inte kan läsa deras kroppsspråk för att kontrollera att de har förstått. Att jag inte kan hjälpa elever som dröjer sig kvar efter lektionerna, elever som inte vågar ställa sina frågor digitalt.
Yrkesläraren Johan Svensson uppskattar att de nu kan ha lektioner i verkstaden igen, eleverna ligger efter i byggandet av värmesystem. Foto: Gustav Gräll
Han har också elever som tvärtom lärt sig ännu mer av att kunna arbeta i lugn och ro därhemma, elever som varit glada att de sluppit ljuden och stöket i klassrummet. Men här vill han också rikta en varning:
– Visst är det bra att de lärt sig mer, men hantverksyrket är ett socialt yrke, eleverna måste lära sig att interagera med andra. Den delen av inlärningen hämmas nu.
Yrkesgymnasiet i Huddinge är litet, mindre än 300 elever. Att de klarat pandemin relativt väl beror också på att lärarna i hög grad ställt upp för varandra. Johan Svensson har till exempel hoppat in som matematiklärare:
– Det har varit svårt att hitta vikarier. Och det är ju bättre för eleverna att träffa någon de känner, det ger den trygghet som behövs när så mycket är annorlunda.
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Reportage Ett tryggt arbetslag skapar trygghet hos eleverna. Det smittar av sig. Föga förvånande men lättare sagt än gjort. På Finsnickeriet på S:t Eriks gymnasium i Stockholm har man lyckats, och prisats med titeln Årets arbetslag 2024.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.
Yrkesprogrammen Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb.
Nya yrkesprogrammen Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, säger Kent Andersson.
Debatt Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson.