Svenskt näringsliv: Arbetslivets inflytande ger jobb

Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb. Foto: Svensk näringsliv och Stock adobe.

Arbetslivets inflytande behöver öka inom yrkesutbildningarna för att höja kvaliteten. Det betonar organisationen Svenskt näringsliv i en ny rapport.
– När företagen är involverade i utbildningar så ökar förutsättningarna att de leder till jobb, säger Johan Olsson, expert på Svenskt Näringsliv.

Tio värden har listats i rapporten från Svenskt Näringsliv för att höja kvaliteten på yrkesutbildningar och motverka bristen på arbetskraft. Ett område är ”Rätt utbildningsinnehåll: Arbetslivets involvering säkerställer att yrkesutbildningar har ett innehåll som matchar behoven på arbetsmarknaden.” 

– Eleverna i gymnasieskolan ska veta att yrkesutbildningarna som de går på är bra och leder till jobb. Arbetslivets inflytande är en garant för det. Den gymnasiala yrkesutbildningen är den som flest av våra företag efterfrågar mest, säger Johan Olsson, policyexpert för kompetensförsörjning hos Svenskt Näringsliv.

Stärker förutsättningarna

Ligger inte yrkesprogrammen i fas med arbetsmarknadens behov?

– Ibland men inte alltid. Vi ser goda exempel på ETG-college där eleverna slipper sin lärlingstid för att bli elektriker. När företagen är involverade i utbildningar så ökar förutsättningarna till att de leder till jobb i stället för om skolorna själva ska gissa sig fram till vad som behövs. Koncepten med college ökar förutsättningarna att utbildningarna bli bra för eleverna, svarar Johan Olsson.

Rätt utbildningsinnehåll innebär inte att det ska vara mindre teoretiska ämnen i yrkesprogrammen.

– Det behövs mycket av yrkesteori och de gymnasiegemensamma ämnen. Men det är viktigt att öka relevansen i yrkesämnena. Förändringarna om att utbildningsutbudet ska dimensioneras mer utifrån arbetsmarknadens behov innebär att många yrkesprogram behöver växa.

Verklighetstrogna lärmiljöer

En annan punkt i rapporten betonar vikten av ”verklighetstrogna lärmiljöer” och att de kan utvecklas med involvering av näringslivet.

– Det hänger ihop med kostnadseffektiviteten. Många yrkesutbildningar är dyra och volymen liten. Det behövs ett nära samarbete mellan huvudmännen och branschen och mellan huvudmännen. Man behöver komma överens om vilka utbildningar som ska finnas och var de ska ligga. Olika utbildningar kan också samsas om utrustning och lokaler.

Kan ett vinstförbud för friskolor innebära att de pengarna används till maskiner och annan utrustning?

– Om man förbjöd vinsten hade det nog blivit betydligt sämre och färre utbildningsmiljöer. Vinsten används bland annat till att skapa och investera i bra utbildningsmiljöer.

Kompetensutveckling av lärare

Rapporten beskriver även att ”arbetslivets involvering kan bidra till en ömsesidig kompetensutveckling både för yrkeslärare och för medarbetare på arbetsplatserna.”

– Många branscher till exempel inom fordon och transport tar ett stort ansvar för kompetensutveckling av yrkeslärare. Man kan erbjuda kurser på arbetsplatser och på skolorna. Generellt sett behövs det väsentligt mer dialog och samarbeten kring yrkesutbildning i Sverige, säger han.

Johan Olsson betonar att arbetslivets inflytande över yrkesutbildning i gymnasiet och på komvux är litet i Sverige jämfört med övriga i länder i Europa.

– Ett exempel är att de nationella programråden endast är rådgivande till Skolverket. I övriga Norden och Europa har branscherna mer inflytande över innehållet i yrkesutbildning.

Rapporten ”Avgörande inflytande” berör all form av yrkesutbildning oavsett utbildningsnivå.

  • Vad tycker du i frågan? Hör gärna av dig till redaktionen: yrkeslararen@vilarare.se

LÄS MER:

Så får vi fler ungdomar att välja yrkesprogram

”Låt branscherna fatta beslut om yrkesprogrammen”