Här är yrkesprov vardag

På landets ETG College, elteknikbranschens gymnasieskolor, är yrkesprov standard. Henric Andersson är utvecklingsledare på ETG College och välkomnar regeringens förslag om att införa nationella och standardiserade yrkesprov på alla program.
– Vi har jobbat så sedan 2011, när Gy11 infördes, säger han och tillägger att ETG Colleges uttalade mål är att säkerställa att eleverna får den kompetens som efterfrågas – och att yrkesprovet är en del i det.

Cirka 50 skolor inom gymnasiet och vuxenutbildning är anslutna till ETG College, som lyfts fram som ett college som ”säkerställer ett innehåll anpassat till arbetslivets behov” i en ny rapport från Svenskt Näringsliv med titeln ”Avgörande arbetslivsinflytande”.
– ETG College är ett koncept för kvalitetssäkrad utbildning inom elteknik som syftar till att höja standarden på el- och energiprogrammet, säger han.

Ägs av branschen

Utbildningskonceptet ägs av arbetsgivarorganisationer, installatörsföretagen och fackförbundet Svenska elektrikerförbundet och är ett icke vinstdrivande bolag. Själva yrkesprovet, som eleverna genomför i slutet av utbildningen, är utformat tillsammans med branschen, ETG collage, lärare och rektorer med god insyn i branschen, berättar Henric Andersson.
– Syftet med vårt yrkesprov är att elever som klarar det får Elbranschens centrala yrkesnämnds branschintyg – ECY-certifikat – direkt vid examen. Det innebär att de inte behöver göra sin lärlingstid som annars är 1600 timmar för att få certifikatet.

Baseras på läroplanen

Yrkesprovet genomförs inom ramen för gymnasiearbetet och alla elever gör samma prov.

Finns det risk för att branschen få för stort inflytande över yrkesprovet?
– Nej, det är utarbetat inom ramen för gymnasiearbetet. Alla moment i provet baseras på det ämnenas centrala innehåll, säger han.

Yrkesprovet består av olika moment anpassade till de kompetenser som ingår i certifikatet.
– Provet genomförs under tidspress och pågår i 24 timmar. Därefter görs två bedömningar: dels av yrkesläraren, som bedömer arbetet som ett examensarbete, dels av en extern branschrepresentant som bedömer om arbetet uppfyller kraven för certifikat, säger han och fortsätter:

– Lärarna äger bedömningen av gymnasiearbetet. Om en elev inte klarar yrkesprovet kan den ändå få godkänt på sitt gymnasiearbete och ta examen. Ett exempel kan vara att eleven inte hinner färdigt på 24 timmar men ändå gör ett bra jobb.

Synergieffekter

Hur många klarar provet?

– De flesta som kommer så långt i sin utbildning att de genomför sina yrkesprov klarar dem oftast. Om en elev inte gör yrkesprovet kan det bero på en mängd olika orsaker men det kan exempelvis ha att göra med att eleven är för långt ifrån att nå alla andra mål att det helt enkelt inte är någon idé att de genomför själva yrkesprovet, säger han och tillägger att det kan handla om att det saknas betyg, minst E, i flertalet ämnen och kurser. Eller att eleven inte fullgjort sin APL-tid enligt kraven. 

Kan pressen på eleverna bli för stor?

– Nej, det tycker jag inte. Lärarna är så pass inlästa på det som ska komma och de förbereder eleverna på ett fint sätt inför yrkesproven. Men det är klart att de kan vara nervösa inför en bedömning. Det är väl närmast att jämföra med uppkörningen för körkortet. Då uppstår det en del nervositet. Men nyckel är att förbereda eleverna väl och inget med yrkesprovet är hemligt. De får se det och på olika sätt arbeta med sina förberedelser långt innan de ska utföra den praktiska delen inom de 24 timmarna. 

Henric Andersson tror att även program som barn- och fritid samt vård och omsorg skulle gynnas av ett yrkesprov.
– Jag tror att det kan bli jättefina synergieffekter, även om det faller sig lite mer naturligt inom hantverksyrken. Jag tror också att samarbetet kring att ta fram ett prov som följer de nationella riktlinjerna skulle kunna stärka samarbetet mellan skola och kommun, säger han.

LÄS ÄVEN:

Standardiserade yrkesprov väcker frågor

Debatt: Yrkesprov förändrar lärarrollen