Till vänster: Julia Oskarsson färgar håret på stamkunden Laila Nylander. Till höger: Amicia Borg trimmar håret på Ali Maveus.
Till startsidan
Jätteskolor
Frisörsprogrammet i Lund är det enda yrkesprogrammet på Sveriges största skola: Polhemskolan med 2 600 elever. Hur klarar sig de 51 frisörseleverna i denna speciella miljö?
– Om inte programmet legat här så är jag rädd för att det hade varit nedlagt i dag, säger Jan-Åke Johansson, biträdande rektor.
– Polhem är en mycket populär skola vilket gör att frisörsprogrammet blir populärare än om det hade legat ihop med andra yrkesprogram, säger frisörläraren Agneta Callmer.
Jan-Åke Johansson, biträdande rektor med ansvar för frisörsprogrammet, håller med. Han menar att skolans centrala placering i Lund och mängden unga som vill gå där, gör att elever som är intresserade av frisörsyrket tar steget och söker sig dit.
– Många ungdomar tänker skola innan de tänker utbildning. Och studier har visat att ungdomar gärna väljer skolor som ligger centralt och som många andra ungdomar väljer.
Förutom ett litet program för språkintroduktion finns era 51 frisörselever bland 2 500 elever som alla går på studieförberedande program. Är ni oroliga för att de ska känna sig utanför?
– Jag har inte fått intrycket att de känner sig utanför. Men faktum är att vi har en väldigt annorlunda verksamhet än de övriga programmen, vi är mer för oss själva med många praktiska kurser och långa perioder med APL.
Till vänster: Julia Oskarsson färgar håret på stamkunden Laila Nylander. Till höger: Amicia Borg trimmar håret på Ali Maveus.
Han beskriver frisörsprogrammet som ”en liten ö” i den stora skolan. Deras ö består av en separat byggnad på det stora skolområdet. Så vad gör man för att det inte ska bli en alltför avskild och isolerad ö utan förbindelser till fastlandet?
– Vi har gjort en poäng av att våra frisörselever har svenska, engelska och matte och andra gymnasiegemensamma ämnen i samma byggnader som andra elever. Vi vill att de ska stöta på varandra, jag vet att många har kompisar på andra program.
Kan ni göra något ytterligare för att få öborna att känna sig mer integrerade i den övriga skolan?
– Inför studentbalen och andra fester är det många elever på de studieförberedande programmen som låter klippa sig hos frisörseleverna. Den möjligheten borde vi uppmuntra oftare, varför inte inför varje helg!
Genom fönstret på sitt kontor kan Jan-Åke Johansson se den multisportanläggning som i hög grad används av eleverna som går studieförberedande program med idrottsprofil.
Agneta Callmer
Denna idrottsprofil bidrog till att frisörsprogrammet blev kvar, eftersom profilen bara kan erbjudas om skolan också har minst ett yrkesprogram. Frisörläraren Agneta Callmer är glad för att hantverksprogrammet med inriktning frisör är kvar på Polhem – och inte likt VVS-programmet flyttade till gymnasieskolan Vipan i utkanten av stan där övriga yrkesprogram huserar.
– Jag tycker att det är feltänkt att placera alla yrkesprogram på en och samma skola. Det är bättre att blanda eleverna.
Själv kom hon till Polhemskolan för 16 år sedan, då hörde hon rätt ofta från sina elever hur de beklagade att de inte träffade elever från andra program. Men numera hör hon det mer sällan. Vad kan det bero på?
– Svårt att säga, men jag tror att elevkåren har haft en viktig roll. Numera är man oerhört aktiv med lekar, tävlingar mot andra skolor, teaterspex och mycket annat som aktiverar elever från alla program.
Kan dina elever någon gång känna att elever på andra program ser ner på dem?
– Jag har inte själv hört talas om det, däremot har det hänt att elever blivit besvikna över hur andra lärare behandlat dem.
Andra lärare?
– Ja, tyvärr. Ett år hade jag en klass där de flesta gick ut med fantastiska betyg. Några elever kom då fram till mig och var ledsna och berättade att lärare sagt till dem att de ”inte trodde att frisörselever kunde vara så duktiga”.
Lärarna ville alltså väl, men det blev fel?
– Ja, låga förväntningar är farliga, de kan trycka ner elever. Vi måste alltid säga till elever att de kan mer än de själva tror.
De flesta eleverna i den avgångsklassen hade haft höga betyg i nian, de hade kunnat komma in på i stort sett vilket studieförberedande program som helst. – Men de valde frisörsprogrammet, för att det var frisörer de ville bli. Jag är rätt säker på att alla dessa elever inte hade valt programmet om det hade legat utanför stan på Vipan.
Agneta Callmer ser inga problem med att vara på Sveriges största skola, tvärtom menar hon att den har resurser som gör att man kan bygga broar mellan programmen.
– Lärare från flera program ingår i olika samtalsgrupper, i år har jag till exempel deltagit i en grupp som diskuterat psykisk ohälsa ihop med elevhälsan.
Jan-Åke Johansson lyfter också den stora skolans förtjänster:
– Vi har råd med en väl utbyggd elevhälsa. Och jag uppskattar att vi är tio personer i skolledningen, vi befruktar varandra med olika infallsvinklar.
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Reportage Ett tryggt arbetslag skapar trygghet hos eleverna. Det smittar av sig. Föga förvånande men lättare sagt än gjort. På Finsnickeriet på S:t Eriks gymnasium i Stockholm har man lyckats, och prisats med titeln Årets arbetslag 2024.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.
Yrkesprogrammen Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb.
Nya yrkesprogrammen Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, säger Kent Andersson.
Debatt Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson.