
Alexander Gamander, Erik Erlandsson, Teodor Amundsson, Liam Lundin och Edmill Alm lyssnar på dagens instruktion. Foto: Ulf Lodin
Digitalt arbetsliv Eleverna ska montera handfat, radiatorer och koppla på vatten. De som är osäkra på något moment kan så klart fråga. På Youtube finns också flera instruktionsfilmer som deras lärare har producerat.
Framtiden kommer man kanske att kunna ta på sig VR-glasögon på ett bygge för att se var rören ska dras i ett rum. Det scenariot tecknar Anders Pargell, yrkeslärare på VVS- och fastighetsprogrammet.
Här i Järfälla gymnasium syns dock inte den digitala utvecklingen så mycket på dagens lektion. Eleverna använder vattenpass och tumstock. De ska montera handfat i de små övningsrummen och dra in kallt och varmt vatten från kopparrören i taket.
Dagens lektion är lite av ett examensprov och en försmak till gymnasiearbetet.
När eleverna är ute på arbetsplatsförlagt lärande (apl) så används ofta modernare verktyg. Och på Anders Pargells önskelista står till exempel att kunna ha lasermätare för att snabbt mäta upp avstånd och räta vinklar.
Anders Pargell filmar med mobilen för att visa hur en rörkoppling kan gå till. Foto: Ulf Lodin
– Jag hoppas att vi ska kunna köpa in krysslaser till nästa läsår, så att alla elever kan använda den tekniken. Men det är ganska dyrt och vår skola har som andra en begränsad budget. Nästa läsår ska vi byta lokal och då kan vi kanske investera lite, säger Anders Pargell och går in och hjälper en av tvåorna med att placera ett handfat.
Det ska fästas på standardhöjd och kopplas in på befintligt rörstråk. Eleverna ska också montera en radiator 300 millimeter från golvet mitt på vägg A, som det står i instruktionerna.
– Dagens lektion är lite av ett examensprov och en försmak till gymnasiearbetet. På fredag gör jag en bedömning av det ni gör i dag, säger Anders Pargell medan eleverna börjar att arbeta i sina bås.
Den som behöver lite repetition om olika moment inom VVS-yrket kan gå in på Youtube. Här finns ett 40-tal instruktionsfilmer som Anders Pargell har skapat de senaste två åren. Kanalen heter ”Rörmokarläraren”.
– Den snittar en 800 visningar per dag. Några filmer har jag gjort här på skolan och andra från när jag jobbade på gymnasiet i Kista och på Lernia, säger han och visar hur han filmar med mobilen och hur man kan tänka när man gör rörkopplingar.
Alexander Gamander, Erik Erlandsson, Teodor Amundsson, Liam Lundin och Edmill Alm lyssnar på dagens instruktion. Foto: Ulf Lodin
Han redigerar via programmet Moviemaker och läger sedan på sitt tal så att det hörs tydligt.
Eleven Teodor Amundsson har tittat på några av filmerna.
– Jag har haft nytta av en film under apl. Det är ganska stor skillnad på apl jämfört med skolan. Dels finns det modernare grejer på många byggen, som digitala mätinstrument och alupexrör som är enkla att arbeta med. Men det går bra här på skolan också. När man inte ska mäta upp så långa avstånd så fungerar det med vanlig tumstock och vattenpass, säger han.
Teodor Amundsson har haft nytta av sin lärares filmer på Youtube. Foto: Ulf Lodin
En annan skillnad är att det ska gå fort ute i arbetslivet.
– På mitt bygge jobbade de på ackord. Men jag trivdes bra och de tog hänsyn till att jag var elev, säger Teodor Amundsson.
När Anders Pargell var verksam som rörmokare arbetade han med ritningar och arbetsorder på papper. Men så är det oftast inte längre.
– I dag jobbar i stort sett alla inom VVS med smartphones eller datorer. Ritningen kanske finns i din telefon, kanske som en QR-kod. Samtidigt är byggbranschen ganska konservativ så en del håller igen utvecklingen.
Anders Pargell använder nätet för att få en slags fortbildning. Och han får en del tips när eleverna kommer från apl.
– Då får man höra om en del nya system som de har provat. Vi har en lärare som har apl-besök i sin tjänst men det har inte jag. På ett sätt vore det bra att besöka företagen men jag trivs också med undervisningen på skolan. Så det är lite dubbelt.
Anders Pargell säger att mätandet är en viktig del i yrket. Något som också eleverna måste vara trygga med.
– Man måste bli kompis med den här, säger han och slår med tumstocken mot handen.
– Många verktyg som eleverna har på apl är samma som finns här, men arbetssätten och tempot är annorlunda. Nu drar man inte så ofta synliga rör utan man drar pexrör dolt inne i väggen.
Även om tekniken gått framåt i branschen så måste man förstå grunden, betonar han.
Arbetet pågår för fullt i de små rummen. Radiatorerna ska upp på väggen och installeras. Foto: Ulf Lodin
– Man måste förstå hur man sågar med en bågfil innan man kan använda den som är elektrisk, en tigersåg. Det handlar om att greppa själva yrket och hantverket.
Samtidigt menar han att förkunskaperna och intresset är väldigt olika när eleverna börjar i ettan.
– Några har aldrig hållit i en skiftnyckel medan andra har byggt sina egna mopeder. Så det är en utmaning som lärare att nå alla så att de utmanas. Jag vill driva alla framåt.
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.