Isak Johansson uppskattar morgonfysen, även om det kan kännas lite trögt de första minuterna.
Till startsidan
Mikael Söderström arbetade många år som målare innan han blev lärare. Nu vill han rusta sina elever för den fysiska belastning som yrkeslivet innebär. Foto: Emma-Sofia Olsson.
Arbetsbelastning Målarläraren Mikael Söderströms morgonfys får alla att vakna. På Dragonskolan blir eleverna ofta påminda om vikten av fysisk träning för att orka med jobbet som hantverkare.
Solen skiner genom glaskuporna i taket. Elever släntrar in, en efter en, lite lagom morgontrötta. De går första året på bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning måleri, på Dragonskolan i Umeå. Snart är det dags för startskottet för dagen: morgonfysen – eller morgongympan som några kallar den.
Målarläraren Mikael Söderström leder övningarna. Först sträcks armarna rakt ut och händerna snurras runt i cirklar som blir större och större, sedan mindre och mindre.
– Den här övningen gör vi som ni vet för att smörja upp axlarna. Det är ju den kroppsdel vi kanske nöter på mest i yrket, ropar Mikael Söderström.
Via armhävningar, benböj med målarskaft liggande på skuldrorna och andra övningar går de igenom hela kroppen, fram till de avslutande tåhävningarna på målarbocken.
Isak Johansson uppskattar morgonfysen, även om det kan kännas lite trögt de första minuterna.
Det är ingen slump att Mikael Söderström står där och driver på. Hans engagemang för elevernas hälsa är stort, intresset för träning likaså. Morgonfysen har han kört nästan ända sedan han för snart tio år sedan började som yrkeslärare. Då hade han jobbat som målare i 25 år. Först som anställd, sedan i egen firma med ett par anställda. Nu är firman vilande och han stortrivs med lärarjobbet.
– Att få jobba tillsammans med ungdomar och se dem utvecklas är fantastiskt. Jag brukar säga att de kommer in som stora barn och lämnar som unga vuxna. Det är en fantastisk period i deras liv man får ta del av.
Under de år han drev företag förde han en ständig dialog med sina anställda om träning och hälsa. Alla som ville fick träningskort. I stället för firmafester kunde de åka iväg på tävlingar eller andra aktiviteter. Men i slutändan har vuxna människor ett eget ansvar för att hålla kroppen i trim.
– Som lärare har jag den stora fördelen att kunna nå eleverna tidigt i deras liv. Förhoppningen är ju att kunna påverka. För sanningen är att många i dag inte tar sig så högt upp i åldern innan de drabbas av yrkesskador. Redan vid 25–30 års ålder har man sett att många drabbas. Och det är ju tragiskt, säger Mikael Söderström.
Till vänster: Knäböj. Låt knäna gå i samma riktning som fötterna när du böjer knäna. Det är viktigt att jobba med rak rygg. Knäböj stärker lårens framsida och rumpmusklerna. Till höger: Tåhävningar. Framfoten ska ha kontakt med underlaget. Sjunk ner tills det tar stopp och lyft upp kroppen med hjälp av vadmuskulaturen.
Tunga lyft och vridmoment gör att nacke, axlar, rygg och knän far illa. Även om hjälpmedel och redskap underlättar är en stark kropp nödvändig för att klara belastningarna. Mikael Söderström lägger därför ”en väldigt stor del” av sin tid på att prata med eleverna om hälsa och träning. Det går inte att börja i byggbranschen och inte ta det här på allvar, menar han.
– Om man väljer livsstilen att bli hantverkare – målare i det här fallet – så måste man också ha lite av elitmotionärstänket med att sova, träna och käka ordentligt. Det är ett måste för att orka med jobbet. Det är så pass fysiskt tungt.
Att inte informera eleverna om detta skulle vara ett yrkesfel, tycker Mikael Söderström.
– Det är bara att vara ärlig. I jobbet utsätts vi för både det ena och det andra. Det är viktigt att prata om allting, att man ska ta hand om hörsel, andningsvägar och tänka på helheten när man ger sig in i branschen. För jag tror att många som har jobbat ett tag, jag själv inkluderad, märker att man får sviter av yrket.
Morgonfysen kör han de dagar som elever i årskurs ett och två har praktiskt arbete på schemat. Genomgången tar ungefär en kvart. Målet är att övningarna ska kunna göras i målarkläder. De enda hjälpmedel som används är målarbock och förlängningsskaft.
Att passen hålls direkt på morgonen kan ibland kännas lite jobbigt, tycker eleverna Nathalie Escobar Ulander och Isak Johansson. Men de är också eniga om att övningarna ”ger bra saker”.
– Det ökar ens styrka och man känner att man kommer
igång. Kroppen blir varm, säger Isak Johansson.
Det är bara att vara ärlig. I jobbet utsätts vi för både det ena och det andra.”
Morgonträningen ingår numera som en del av Dragonskolans satsning ”Hållbart yrkesliv”. Sex av de yrkesprogram som finns på skolan deltar i arbetet med att stärka eleverna inför det kommande arbetslivet.
– Huvudfokus är träning, kost samt sömn och återhämtning, säger Angelica Kny Vesterlund, yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet, som tillsammans med en kollega drog igång arbetet för ett par år sedan.
Många yrkesutbildningar ställer höga krav på en funktionell kropp. Därför tycker hon att det är viktigt att tidigt jobba kontinuerligt med fysisk träning.
– Det är en utmaning då vi ser att många rör på sig allt mindre. Vi tror på att skapa goda vanor för att eleverna ska få en bra grund att stå på inför arbetslivet, säger Angelica Kny Vesterlund.
Med hjälp av träning på schema, temadagar och föreläsningar arbetar skolan för att nå målet.
I dag övar eleverna på att måla vid lister och dörrar på fri hand. Foto: Emma-Sofia Olsson.
Mikael Söderström menar att både yrkeslärare och handledare på företagen har ”ett enormt stort ansvar” att vara ärliga med hur fysiskt tufft jobbet kan vara.
I sina dagliga snack med eleverna brukar han vara tydlig.
– Tycker du att det är tungt att lyfta färghinkar, ja då kan du inte säga att du inte orkar, för ingen annan kommer att bära hinken åt dig. Det finns två alternativ, antingen springa och hälla över i mindre burkar eller så får du gå på gymmet. Det är den hårda sanningen och jag försöker vara väldigt rak där. Jag tycker att det är viktigt att väcka eleverna så att de verkligen förstår allvaret, säger han och konstaterar att det kanske inte är det första man tänker på när man börjar gymnasiet som lagom naiv 16-åring. Många har viss erfarenhet av fysiskt arbete, medan andra inte ens varit i närheten av det – och inte alls är tillräckligt starka för att klara ett framtida jobb som målare.
– Då har ju vi ett otroligt stort ansvar att informera och få de här eleverna att förstå vad som krävs. Det är jätteviktigt att få ungdomarna att förstå det.
Mikael Söderström kan lägga viss tyngd bakom orden, för han lever som han lär. Ända sedan barndomen har han gillat att röra på sig. Han växte upp på ett jordbruk en bit utanför Umeå, där fysisk aktivitet var en naturlig del av livet. Under uppväxten spelade han fotboll, handboll och amerikansk fotboll, innan han i vuxen ålder fastnade för konditionsträning.
Numera tycker han att transportträning är optimalt. Han cyklar eller springer till jobbet så ofta det är möjligt. Då får han den träning han behöver för att må bra, samtidigt som klimatet tackar för att bilen lämnas hemma. Vintertid är skidor på den frusna älven ett alternativ. Till saken hör att han har nästan två mil från bostaden till jobbet.
– Vissa skakar kanske på huvudet, men man kommer till jobbet som en helt ny människa! När man tar bilen är det ofta bilköer på morgonen och man kan bli rätt arg och frustrerad innan man är framme. Men när jag har sprungit eller cyklat känner jag mig alltid så otroligt mycket mer positiv.
När morgonfysen avslutats går eleven Isak Johansson iväg till sitt övningsrum, där han under dagen ska ”sparmåla” på fri hand, utan maskeringstejp, runt dörr- och fönsterkarmar. Nathalie Escobar Ulander ska slipa väggarna i sitt rum och sedan måla. Hon kommer från en hantverksfamilj och är väl medveten om risken för yrkesskador. Pappan är golvläggare, brorsan målare och båda har drabbats på olika sätt.
– De tycker om att vi kör morgongympa. De vill inte att jag ska råka ut för samma svårigheter som de haft. De vill att jag ska kunna jobba med det jag vill, säger Nathalie Escobar Ulander.
Debatt Maria Kristoffersson på enheten för samordning på Universitets- och högskolerådet är kritisk till Yrkeslärarens artikel om hur blivande yrkeslärare valideras.
Nyheter Tiktok och byggkollo ska väcka ungas intresse för yrkesprogram. Samtidigt ökar behovet av smalare utbildningar. Men bristen på praktikplatser utmanar utvecklingen.
Tre lärare ”Vad ska jag göra nu?” Hur ofta får du den frågan varje dag? Och vad gör du då? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Efter tre intensiva tävlingsdagar i danska Herning är årets Yrkes-EM avslutat. Resultatet blev hela 14 medaljer.
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Nyhet Yrkeslärarutbildningen har fått mycket kritik. Men yrkeslärare Linda Nygren har framför allt positiva erfarenheter.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Forskning Forskaren: Längden på en lektion har stor betydelse för elevernas utveckling av yrkeskunnande. Men tiden har minskat.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Jacob Herbertsson: ”APL i byggbranschen liknar alltmer en provanställning. Många får sluta om de inte anses ha potential.”
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Reportage Ett tryggt arbetslag skapar trygghet hos eleverna. Det smittar av sig. Föga förvånande men lättare sagt än gjort. På Finsnickeriet på S:t Eriks gymnasium i Stockholm har man lyckats, och prisats med titeln Årets arbetslag 2024.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.