Syv-utredningen som försvann

LÄS MER Sveriges Lärare kräver satsning på vägledare

Den dåvarande S/MP-regeringen tillsatte utredningen 2017 för att ”utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar”. 

Betänkandet lämnades i januari 2019 och väckte entusiasm på många skolor och i många kommunkorridorer. Bland förslagen fanns införande av ämnet Framtidsval, men också att vägledningen skulle breddas till fler ämnen och att både rektorer och studie- och yrkesvägledarna skulle få bättre stöd och tydligare regelverk.

Sedan … hände ingenting.

– Vi har väntat förgäves, säger Per-Åke Rosvall, forskare på Umeå universitet. Från internationella studier vet vi att tidiga insatser och vägledning ger effekt. Man repeterar att det är viktigt, men det kommer inga förslag på reformer eller förändringar.

I läroplanen står det att vägledningen ska vara integrerad i undervisningen och vara hela skolans ansvar. 2019 konstaterade utredarna att den ambitionen inte hade fått ”något riktigt genomslag”. Det har den fortfarande inte, konstaterar Per-Åke Rosvall.

– Studie- och yrkesvägledningen ska motverka stereotypa yrkesval, men vi ser fortfarande att yrkesvalen är väldigt stereotypa utifrån kön och socioekonomisk bakgrund. Man följer i föräldrarnas fotspår. Köns­segregeringen består på programmen. 

Internationella studier visar att tidiga insatser ger effekt.

Även Peter Gladoic Håkansson, programsamordnare och ämnes­ansvarig på syv-utbildningen i Malmö, sörjer de uteblivna reformerna:

– Utredningen innehöll många bra och långtgående förslag. En sak som har diskuterats ganska mycket var att införa Framtidsval som ett ämne i skolan. Att göra arbetsmarknadsorienteringen och vägledningen till hela skolans ansvar är något vi har efterlyst länge. I dag är det inte hela skolans ansvar, tvärtom är det på många ställen vattentäta skott mellan professionerna, exempelvis mellan studie- och yrkesvägledarna och lärarna. Det är ingens fel, det är bara så skolan är organiserad.

Frånvaron av förändringar får bland annat effekter på dimensioneringsreformen, menar Peter Gladoic Håkansson. Syftet med den är att gymnasiet i högre utsträckning ska anpassas efter arbetsmarknadens behov. 

– Problemet är bara att eleverna inte automatiskt söker vissa utbildningar bara för att kommunerna ökar antalet platser. Det som behövs är utökad vägledning och på det sättet tycker jag att politikerna har skjutit sig själva i foten när man lade SOU:n från 2019 i byrålådan.

Även Ron Mahieu, ansvarig för syv-programmet i Umeå, beklagar att den statliga utredningen fortfarande efter sex år inte har lett till några förändringar. 

– Utredningen beskriver mycket av det som faktiskt behöver göras. Tyvärr blev det inte så mycket av den. Men idéerna finns kvar och jag hör allt fler som talar om grundtankarna därifrån: att bredda rollen för vägledaren och att göra syv till hela skolans angelägenhet, en del av undervisningen. Det är något jag alltid har tyckt. Det behövs ett bättre samarbete mellan syv och lärare.

Att göra vägledning till hela skolans ansvar har vi efterlyst länge.

Men hur kan det komma sig att det inte händer något på området, trots att det tycks råda konsensus kring behoven av förändring, nytänk och ny lagstiftning? 

Marie-Helene Ahnborg, som ledde utredningen 2019, har åtmin­stone en kvalificerad gissning. 

– Oavsett regering finns det så många andra frågor inom skolan där man enklare kan göra politiska poänger. Det finns så mycket annat, läs- och skrivsatsningar eller vad det nu kan vara, som tar utrymme och då hamnar den här frågan långt ner på listan, hur viktig man än tycker den är. Den är lite mindre spännande, mindre klatschig. 

Hon berättar att utredningen fick ett mycket positivt mottagande när den levererades. 

– Många hade längtat efter att dessa frågor skulle uppmärksammas och det fanns stora förhoppningar om att något äntligen skulle hända. Så självklart har det också lett till stor besvikelse över att frågan inte har tagits om hand på något övergripande eller strukturellt sätt. 

Ett av utredningens förslag var att förtydliga vad studie- och yrkesvägledning egentligen innebär. Man efterlyste också större fokus på uppdelningen mellan individuell vägledning och gruppvägledning. 

– Vi såg ett stort problem i att man generellt får väldigt lite tid för individuell vägledning och ville förtydliga att detta är en rättighet för eleverna, att det är skolans ansvar. Eleverna måste ha tillgång till vägledning för att kunna göra väl underbyggda val rörande sina studier eller framtida yrkesval, säger Marie-Helene Ahnborg.

Oavsett regering finns det så många andra skolfrågor där man enklare kan göra politiska poänger.

En annan käpphäst var rektorns betydelse och ansvar. I utredningen efterlyste man bättre och tydligare stöd för rektorn och att vägledningens betydelse skrivs in i skolans regelverk så att rektorn har något att luta sig emot.

Ämnet Framtidsval var kanske det förslag som väckte mest uppmärksamhet. 

– Tanken var att eleverna skulle få veta mer om arbetsmarknaden och hur det funkar på en arbetsplats. Och för oss var det viktigt att trycka på att detta inte endast ska ske inom ramen för individuell vägledning utan att de här frågorna också blir en integrerad del av undervisningen, en naturlig del av skolan. 

Samtidigt påpekar Marie-Helene Ahnborg att det ändå har hänt en del ute på skolorna sedan 2019: utredningen gav inspiration. På flera håll har förslaget plockats upp och lett till förändringar. 

– Även om det inte händer något på lagstiftningsnivå så händer det saker runt om i landet, säger Marie-Helene Ahnborg. Det finns exempel på skolor som själva har gjort det vi föreslog. Men då bygger det på initiativ från eldsjälar och individer, så risken är förstås att det rinner ut i sanden när de här personerna försvinner eller får nya jobb.

I utredningen skrev ni att det behövs ”genomgripande förändringar”. Behovet har knappast minskat?

– Nej, det är samma problem nu som då. Alla säger att detta är en så viktig fråga, och tycker säkert det också, men den prioriteras inte och har jättesvårt att få genomslag. Studie- och yrkesvägledningen trängs undan av andra mer dagsaktuella frågor eller brandkårsutryckningar av olika slag.

LÄS ÄVEN

Dinah Gordon Sehlin: Livslång vägledarpassion

Vägledare om sina npf-strategier

Syven som välkomnar till Sverige