
Den nya verktygslådan innehåller både större strategier och konkreta hjälpmedel. Och ständig beredskap för det oväntade!
Från erfaren till nybörjare – så kändes starten i anpassad skola för Kajsa Ottosson.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
LÄS MER Anpassad skola: Lära för vuxenlivet
När Kajsa Ottosson skulle hälsa på sina nya elever i den anpassade grundskolan i Kista hade hon förberett en presentation: lite bilder, något om var hon bor, hennes hundar.
– Jag trodde jag låg rätt i nivån men eleverna märkte knappt att jag var där. Det var för abstrakt, jag fick stryka allt på stående fot.
Här gäller det nämligen att börja i rätt ände. Det som upplevs som självklart behöver inte alls vara det för eleven. Att hitta rätt nivå handlar inte bara om förkunskaper, utan om att förstå var någonstans kommunikationen över huvud taget kan börja.
– Det gäller att läsa av direkt, och inte klamra sig fast vid en plan som inte håller.
Jag trodde jag låg rätt i nivån men eleverna märkte knappt att jag var där. Det var för abstrakt, jag fick stryka allt på stående fot.
Tålamod är en annan förutsättning. Kajsa talar om ”femtusen gångers pedagogik”, inte som ett skämt utan som en nödvändighet.
– Upprepningarna är avgörande. Vi gör om, varierar, testar andra vägar. Ofta märker jag inte direkt om något fastnat, men när det väl händer, då vet jag varför vi höll i.
Men det räcker inte att något blir gjort. Hon återkommer ofta till skillnaden mellan aktivitet och lärande. Varje moment i undervisningen behöver bottna i ett medvetet val.
– Om en elev klipper ut mönster vill jag veta varför. Övar vi finmotorik, färgigenkänning, turtagning? Eller gör vi det bara för att fylla tid? För mig är det viktigt att varje uppgift har ett syfte; annars är det inte undervisning.
Den nya verktygslådan innehåller både större strategier och konkreta hjälpmedel. Och ständig beredskap för det oväntade!
För Kajsa handlar arbetet mycket om att bygga upp en verktygslåda. Inte med färdiga lösningar, utan med strategier hon kan justera beroende på situation. Det kräver både kreativitet och en ständig analys av vad undervisningen faktiskt ska leda till.
– Det finns inga universallösningar. Jag måste hela tiden fundera på vad som är viktigast just nu, för just den här eleven. Och vara beredd att prova nytt om det inte fungerar.
① Det gäller att bryta ner allt i mycket små steg. Jag måste fundera över vad som faktiskt är lärandemålet, om det handlar om att rita eller träna motoriken. Alla uppgifter behöver anpassas till elevernas nivå, och jag måste vara beredd att tänka om när det inte fungerar.
② För att en uppgift ska bli begriplig måste jag tänka mer på hur den ser ut än på vad den innehåller. Det kan handla om att minska mängden text, ta bort valmöjligheter eller förstärka med bilder. Ofta är det ytan, inte innehållet, som avgör om eleven ens kommer in i uppgiften.
③ Det mesta får jag skapa själv eftersom utbudet är så begränsat. Jag anpassar, laminerar, klipper – varje liten uppgift. Det är tidskrävande men nödvändigt för att undervisningen ska bli meningsfull och fungera för mina elever.
④ Var öppen med vad du inte kan och våga fråga. Jag hade ingen erfarenhet av IF när jag började men lär mig hela tiden. Samarbete med assistenterna är avgörande. Vi lär av varandra varje dag. Det går inte att vara ensam i det här jobbet.
Yrke: Lärare på Kista grundskola, anpassad del, med målet att bli special-pedagog med inriktning intellektuell funktionsnedsättning så fort hon är behörig, det vill säga efter tre års arbete på anpassad skola.
Ålder: 54 år.
Bor: På Ekerö.
Det bästa med yrket: ”Att utveckla elevernas kommunikation, verklighetsuppfattning och motorik för att öka deras självständighet, samarbetsförmågor och livskvalitet. Samt det unika samarbetet som krävs när man arbetar tätt ihop med flera kollegor i klassrummet.”
LÄS ÄVEN
Anpassad skola: Mer kunskap – men inte mindre omsorg
Anpassad skola: Metodik som utvecklar skrivandet
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Mitt jobb Specialpedagogen Maria Lindgren leder elevhälsoteamet men sätter prestigelösheten och gruppkänslan främst.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.