Multimodalt skolbibliotek – vilket lyft!

LÄS MER ”Regeringen tar inte anpassad skola på allvar”

Camilla Johnsson har tagit fram en av sina boklådor i biblioteket. Tvillingbröderna Ali och Muhammad är laddade för att få höra en av sina favoritberättelser om Alfons Åberg ännu en gång. Deras klass­lärare, specialläraren Annika Nilsson, är också med för att få handledning i en högläsningsmetod som tilltalar alla sinnen.

– Vi ska läsa ”God natt, Alfons Åberg”. Kommer ni ihåg vem det är?

– Alfons! säger de i kör.

Camilla ger dem varsin Alfonsdocka i tyg som de får hålla under hela läsningen. Hon tar också fram ljudknappar med förinspelade ljud på sekvenser som återkommer i berättelsen. Som när Alfons pappa säger ”God natt och sov så gott”, när Alfons ropar ”Pappa!” och ljudet av Alfons pappa som snarkar. I lådan ligger också tandborstar, en trasa, en potta och ett vattenglas. Hon börjar läsa.

– Här är Alfons Åberg, läser hon, och pekar både på bilden i boken och på dockorna.

Hon kompletterar också läsningen med bildstöd och med vissa ord på teckenspråk. När Alfons borstar tänderna får Ali och Muhammad borsta tänderna på sina dockor. De får låtsastorka upp vattnet när Alfons spillt i sängen. De vet vad som kommer att hända och fyller ofta i berättelsen själva. De trycker också på de olika knapparna vid rätt tillfälle, som när Alfons pappa somnat på golvet och börjat snarka.

Att göra eleverna delaktiga kan vara enda sättet att ge dem en upplevelse av böcker.

När det förra året kom ett lagkrav på att varje skola ska ha ett skolbibliotek var det bara för Camilla Johnsson att spinna vidare på det arbetssätt hon redan börjat införa i läs- och skrivundervisningen på Frölundaskolan Bräcke, en anpassad grundskola i Göteborg.

– Jag har velat få in mer interaktivitet i läsningen. Att göra eleverna delaktiga kan vara det enda sättet att ge dem en upplevelse av böcker, jämfört med om vi bara skulle läsa för dem.

Till Frölundaskolan Bräcke kommer de elever som har mest behov av anpassningar. Hälften av eleverna behöver rullstol, det finns liftar i taket i alla klassrum och britsar på toaletterna. Här finns elever som är på en tidig utvecklingsnivå och saknar tal, men också elever som kan läsa ämnen enligt läroplanen för anpassad grundskola.

Camilla Johnsson utbildade sig till speciallärare efter femton år som grundskollärare. Nu har hon varit speciallärare nästan lika länge, de senaste fyra åren på Frölundaskolan Bräcke.

– Jag brinner för de här barnen, särskilt de som är på en tidig utvecklingsnivå. De är ofta osynliggjorda i samhället och vi får inte missa deras rätt till kunskap.

Här passar hon också på att ge en känga åt läroplanen för anpassad grundskola, som hon tycker siktar både för högt och för lågt. För de flesta eleverna på skolan är det läroplanen för ämnesområden som är aktuell medan ett fåtal kan följa läroplanen för några enstaka ämnen.

– Vi har elever som är på sinnes­förnimmelsenivå som inte kan söka information i källor, vilket är en del av det centrala innehållet för ämnesområdet kommunikation. Men å andra sidan kan vi inte missa deras rätt till kunskap, säger Camilla Johnsson.

Hon menar samtidigt att bedömningskriterierna i läroplanen har för låg ambitionsnivå. Även om det inte går att jobba med det centrala innehållet fullt ut menar hon att kraven borde vara högre på vilka insatser och möjligheter eleverna ska få. 

– Som lärare kan jag ha en jättelåg nivå och ändå ha gjort mitt jobb. Det står att eleverna ska lära sig bokstäver och ljud utifrån intresse men inget om särskilda insatser. Det är inte ”good enough”. Vi måste titta på varje elev och se vilka möjligheter som finns.

Som förstelärare har Camilla Johnsson främst en handledande roll gentemot sina kollegor och är ofta ute i undervisningsgrupper och modellerar lektioner, det vill säga visar hur lärarna kan jobba mer interaktivt med läsning och få med alla sinnen. På sitt arbetsrum har hon ett skåp med eteriska oljor med olika dofter för olika böcker. Hon har prasselböcker för att barnen på den tidigaste utvecklingsnivån åtminstone ska kunna känna och tugga på en bok. Hon har en fläkt som kan blåsa i ansiktet på eleverna när det blåser i berättelsen de just läser. 

Därför blev det också självklart att bygga upp det nya skolbiblioteket utifrån ett multimodalt perspektiv med nästan alla sinnen representerade. 

– Smak är ju svårt. Att lägga något ätbart här funkar nog inte, men vi skulle ju kunna bjuda på en kaka om vi läser om när Pippi går på kafferep!

Förutom barnboksfigurer i tyg, dofter och ljudknappar är också läspennan ett populärt inslag i biblioteket. Ali och Muhammad är redan bekanta med pennan och vill gärna använda den innan de ska fortsätta ut i korridoren på en bokpromenad. En alfabetsplansch på väggen är programmerad med tryckfunktioner.

– Vilken är din bokstav? frågar Camilla Muhammad.

Han pekar på M:et som då låter ”mmm” och därefter en röst som säger ”Bokstaven M låter som när munnen är stängd och man äter något gott, Mmm”.

Här kan barnen själva prova sig fram med de olika bokstäverna eller läsa en saga med pennans hjälp. En av berättelserna är ”Pino och paketet”. Bredvid boken hänger en mjuk Pino-docka och när man trycker på bilderna i boken kompletteras de med ljud från hissen som plingar, musen som piper och hunden som blåser bubblor. 

Vi har elever som vill tillbringa all tid på biblioteket och inte går härifrån.

Än har skolan ingen statistik över om läsintresset ökat, men Camilla Johnsson är övertygad om att fler elever frågar efter böcker nu. Eftersom arbetssättet med interaktivt läsande redan fanns på plats, men eleverna nu också själva kan söka upp böckerna, blir biblioteket en naturlig plats att gå till. 

– Vi har elever som vill tillbringa hela sin fritidstid på biblioteket och som inte vill gå därifrån. Många av våra elever har specialintressen och det är ju så vi byggt upp biblioteket också. 

Populära områden är djur, Alfons, serieböcker, fordon. Biblioteket följer också ett årshjul med planerade teman. I höstas var temat just hösten. I januari var temat hälsa och kroppen och nu i februari blir det kärlek och vänskap.

Innan vi lämnar Ali och Muhammad får de avsluta lektionen med en bokpromenad i korridoren utanför biblioteket. Boksidorna från Alfons och Mållgan hänger på väggen med jämna mellanrum och med sig får de en Mållgandocka att hålla i. Den här gången har Camilla Johnsson också med sig en läsplatta med det elektroniska bildstödet Widgit. Här finns klickbara personer från berättelsen men också sinnesstämningar som ”glad” eller ”sur”. I takt med att Camilla Johnsson läser sagan kan de klicka på läsplattan utifrån hennes frågor och på så vis ta aktiv del i vad som händer. 

– Då var det klart! säger Camilla när lektionen är slut och hon visar samtidigt ”klart” med teckenspråk.

Då har de två tioåringarna varit helt uppmärksamma i en timme och fått vara med i tre olika berättelser. För det är alldeles tydligt att de varit ”i” berättelserna och inte bara stått utanför och lyssnat.

LÄS ÄVEN

Ny anpassad skola – då anpassar sig läraren

Anpassad skola: Lära för vuxenlivet

Anpassad skola: Mer kunskap – men inte mindre omsorg

Anpassad skola: Tydliggörande pedagogik lyfter klassrummet

Anpassad skola: Metodik som utvecklar skrivandet

Anpassad skola: Emma & Olle jobbar kämpar för förändring