”Läraren sa att jag aldrig skulle bli något”
Särskilt stöd Jonay Pineda Skallak är bråkstaken med myror i brallan som blev skådespelare och vann en Guldbagge. Skolan med specialpedagogiskt fokus räddade honom.
LÄS MER ”Regeringens lösning på skolproblemen – ta bort problemlösarna”
Han debuterade i Netflix nyinspelning av ”Vinterviken” 2021. Rollen som Sluggo gav honom en Guldbagge för Bästa manliga biroll. Sedan dess har han bland annat Kristallen-nominerats för sin huvudroll i SVT-serien ”Taelgia” och spelat på Dramaten i Alexandra Pascalidous ”Papporna”. Just nu är han bioaktuell i dramafilmen ”Kevlarsjäl”.
De första åren jobbade han som flyttgubbe och montör mellan inspelningarna. Byggde fysik och kondition, men lugnade också hjärnan lite.
– Jag hade inget jobb där jag behövde sitta still, jag bar möbler och jag satte ihop möbler och jag behövde inte tänka på detaljer mer än att akta så hörnen inte gick i något, liksom, säger han och rycker leende på axlarna.
– När jag var liten och lärarna sa åt mig vad jag skulle göra tyckte jag att det var skitjobbigt. Men nu, om jag jobbar i ett projekt och har en regissör som säger åt mig vad jag ska göra, är det inte alls samma sak. Jag tror det handlar mycket om att jag har valt det själv, att jag gör saker jag vill göra.
”Min dröm innan jag började med skådespeleriet var faktiskt att bli elevassistent. Jag vill också hjälpa ungdomar.”
Ett tag var det verkligen inte så. Han fick diagnosen adhd någon gång i trean, och medicin hjälpte ett tag med fokus, men vid det laget hade han redan vant sig vid att gilla uppmärksamhet, rollen som -klassens clown.
– Det var mycket bråk, mycket slagsmål och bus, allt möjligt, så jag blev stämplad att om det var nåt i skolan så var det ”Jonays fel”. Mamma berättade för ett tag sedan om en händelse när jag var hemma magsjuk, och skolan ringde från ingenstans, jag var ju sjukanmäld och så, men då säger de att ”i dag har Jonay slagit ner en annan elev i skolan”. Trots att jag var sjukanmäld! Lärarna hade bara antagit att det var jag som hade gjort det. Mamma flippade totalt, hon kände sig så förnedrad.
Mot slutet av sexan tappade han definitivt förtroende för lärarna i Hökarängsskolan, inte minst den som sa honom rakt i ansiktet att han aldrig skulle bli någonting. Men första dagen i sjuan bestämdes det att han skulle byta till Skolgrunden, en resursskola med särskilt fokus på specialpedagogik.
På väg till Skolgrunden går vi nära platsen där rapparen Einár mördades för några år sedan, vid 19 års ålder. Året yngre än Jonay, men de var nära vänner. Han vill inte gå in på detaljer, men erkänner att det förstås varit tungt.
Det finns många ungdomar som inte får chansen han fick. Första året på nya skolan var tufft, men sen fick han kompisar och ”en alldeles egen elevassistent”, Egon, som han säger att han skulle krama hundra gånger om ifall han sprang på honom på gatan.
Utöver Egon, som han säger var jättebra på att förklara både skolämnena och de mer personliga konflikterna, var det flera saker som funkade mycket bättre. Mindre grupper, ett belöningsprogram till exempel om alla skötte sig en viss period, inga hemläxor utan läxhjälp på plats och så vidare. Men det där att ha någon som förstår en och som man kan se upp till lite, det var stort.
– Min dröm, innan jag började med skådespeleriet, det var faktiskt att bli elevassistent. Jag vill också hjälpa ungdomar. Men det finns säkert utrymme att göra det på något annat sätt.
Han har redan fått respons som inspiration, att visa att det går – en skådespelare på en inspelning sa att om han inte hade sett Jonay få den där Guldbaggen hade han aldrig vågat själv.
– Jag vill verkligen säga det till folk. Ge aldrig upp. Jag hade en väldigt stökig barndom, alltså väldigt stökig, men kolla var jag är nu.
LÄS ÄVEN
Praktiska tips om specialdidaktik
Elin Z: ”Ge politikerna åtgärdsprogram, de behöver särskilt stöd!”
