Nya mål om npf en ”svår ekvation”

Diana Berthén på Stockholms universitet befarar att andra mål kommer att få stå tillbaka när npf förs in i utbildningen. Foto: Eva Dalin

Drygt fem procent av landets barn har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf, såsom adhd och autismspekt­rumtillstånd. Samtidigt visar flera rapporter att lärare saknar kunskap om hur de ska bemöta dessa elever.

Därför föreslår regeringen att nya mål införs i utbildningarna till specialpedagog och speciallärare. De nya delarna ska omfatta motsvarande 15 högskolepoäng på de 90 poäng långa utbildningarna. Det blir upp till varje lärosäte att stuva om i innehållet.

En svår ekvation, konstaterar Diana Berthén, prefekt på special-pedagogiska institutionen på Stockholms universitet. Att byta ut en sjättedel av utbildningen är ett stort ingrepp:

– Många andra mål måste kanske stryka på foten. Alla examensmål är viktiga så det blir inte lätt.

Det finns flera andra utmaningar, såsom nyanländas lärande och andraspråkslärande, som också saknar mål i utbildningarna, påpekar Diana Berthén. Därför finns det anledning att slå samman ett eventuellt införande av nya examensmål med en större översyn. Hon tycker också att tidsplanen, som siktar på juli 2018, är för snäv.

Anders Garpelin, professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Mälardalens högskola, ser inget större problem med att föra in det nya innehållet på specialpedagogprogrammet, även om han tycker att antalet poäng behöver diskuteras. På utbildningen vid på Mälardalens högskola ingår redan en del npf-kunskap. Speciallärarna behöver också npf-kunskap, anser Anders Garpelin, men han kallar det ”magstarkt” att byta ut 15 högskolepoäng på speciallärarutbildningen. Npf-kunskapen behöver i så fall föras in under de första 30 poängen innan specialiseringarna, mot exempelvis matematik, tar vid.

– Vi vill inte röra studenternas specialiseringar. Det finns inte utrymme, helt enkelt. I så fall måste speciallärarutbildningen förlängas, säger han.

Regeringens förslag var väntat och det svarar på skolornas uttalade behov, framhåller Roger Åkerman, programansvarig för specialpedagog- och speciallärarprogrammen på Malmö högskola.

– Som myndighet ska vi ställa upp på skolsamhällets önskemål. Vi kan inte blunda för att det finns elever som inte får det stöd de har rätt till och att skolledare och pedagoger behöver hjälp att hantera dessa utmaningar.

Den utredning som ligger till grund för regeringens förslag kom redan 2014. I Malmö har man sedan dess fört in moment och kurslitteratur som berör elever med npf.

– Vi är redan en bra bit på väg mot de 15 högskolepoäng som föreslås. Det blir svårt om man ser det som att vi ska plocka bort annat och föra in ett block om npf. Vi vill hellre se det som att vi fördjupar, som ett slags återkommande specialdidaktisk strimma genom utbildningen.

Lena Pettersson är specialpedagog med fokus på npf i Alingsås. Hon konstaterar att det vilar ett tungt ansvar på enskilda pedagoger att möta elever som utmanar. Den föreslagna förändringen tydliggör att lärarna ska få stöd av specialpedagogen och specialläraren, menar hon.

De nya npf-momenten behöver fokusera på förhållningssätt och metoder, men Lena Pettersson framhåller att det är bra om utbildningarna också ger kunskap om hur funktionsnedsättningen påverkar barnets kognition och perception.

– Om jag i handledning av lärare går direkt på pedagogiska redskap så finns en risk att redskapet blir målet i sig. Då blir det mycket yta. Läraren behöver förstå vad funktionsnedsättningen innebär för att på allvar kunna ta till sig ett nytt arbetssätt.