Innan det är dags att kalkera har Ulrika Vass och hennes elever diskuterat hur kraftfulla varumärken kan vara och hur de kan påverka oss människor. På bilden hjälper Ulrika Vass eleven Benjamin. Foto: Fredrik Karlsson
Till startsidan
Ulrika Vass är bild-, slöjd- och SO-lärare på Hammarlundens skola, årskurs 7–9, i Hammarö kommun utanför Karlstad. Här med en parafras på Gekås Ullareds logotyp. Foto: Fredrik Karlsson
Lektionstipset Ibland måste man ”lura” sina elever till kunskap, menar bild- och slöjdläraren Ulrika Vass. Ett sätt att göra det på är att låta eleverna förvandla sina namn till kända logotyper. Uppgiften är extra tacksam eftersom den är både konkret och ger snabbt resultat.
Uthållighet, noggrannhet och finmotorik är tyvärr egenskaper som blir allt sämre hos eleverna för varje år som går. Det menar bild- och slöjdläraren Ulrika Vass som arbetar på Hammarlundens skola i Hammarö kommun utanför Karlstad. Hon slås dagligen av vilken stark dragningskraft och påverkan mobiltelefonerna har på eleverna. Ibland måste praktiska moment bara nötas och nötas. Men det finns förstås även kortare uppgifter som kan bidra med kunskap – utan att eleverna ens märker det. Ett exempel är Ulrika Vass arbete med logotyper.
– Eleverna brukar gå in i den här uppgiften med hull och hår. Vi inleder med att prata om vad en logotyp är, dess syfte, slagkraftighet och hur vi ofta känner igen dem utan att ens se texten. Sedan ska eleverna omforma en känd logotyp, fast med sina egna namn, säger Ulrika Vass och förklarar att det här är ett av många sätt att arbeta med symboler och bildanalys i årskurs sex.
När samtliga elever har valt sin logotyp är de på det klara med att det som bedöms är noggrannhet och förmågan att få fram rätt färger, typsnitt och form.
Ulrika Vass har arbetat som lärare i 27 år och tycker att det blir allt svårare att få elever att använda sin fantasi, men i just den här uppgiften ligger inte fokus på det. Eleverna kommer snabbt igång och får börja med att kalkera av originallogotypen mot ett fönster eller ljusbord.
– I och med att de får kalkera så ser det ju jätteproffsigt ut. Dessutom blir det snabbt resultat, och då blir de nöjda. Quickfix är tyvärr det som är grejen i dag. Samtidigt har jag liksom lurat dem till att vara noggranna, att blanda rätt färgnyanser, använda rätt typsnitt och att vara lite kreativa när de skapar sina bokstäver, säger hon.
Innan det är dags att kalkera har Ulrika Vass och hennes elever diskuterat hur kraftfulla varumärken kan vara och hur de kan påverka oss människor. På bilden hjälper Ulrika Vass eleven Benjamin. Foto: Fredrik Karlsson
För Ulrika Vass del är relationsskapande bland det viktigaste i läraryrket. Hon har 330 elever och vet vad alla heter och i de flesta fall även vad de ägnar sig åt på fritiden.
– Jag är ett socialt monster. Det är min superkraft som lärare. Och så är jag nog lite nördig också, säger hon och fortsätter:
– I slöjden har vi veckans ord. Exempelvis ”säkerhetsnål”. Då visar jag en lite nördig film om hur man tillverkar säkerhetsnålar. Och det gillar eleverna.
Ulrika Vass tycker att det är viktigt att eleverna lär sig att använda rätt ord.
– Det är inte okej att bara säga ”och sedan tog jag en grejemoj och gjorde så här”. Eleverna ska kunna säga att de tvärnålade med knappnålar när de sydde en fåll. Det ger tyngd åt det man gör. Att använda rätt ord ger power.
LÄS ÄVEN
Bildläraren om hur slumpen lyfter eleverna
Experter ska vässa lärare i bildanalys
Så lyfter elever i bild med genomtänkt återkoppling
Bildläraren: Bättre arbetsvillkor i gruvan än i många klassrum
Bildlärarens gamla målningar visar att mycket är sig likt i skolans värld
Debatt ”Beige kritan får bära hela mänsklighetens spektrum av hudtoner.”
Debatt Idrottsläraren reder ut de vanligaste missuppfattningarna.
Debatt Bildläraren: En plats där det är tillåtet att tänka annorlunda.
Krönika Slöjdläraren har tröttnat på att vara hjälpämneslärare: ”Lita på professionen i varje ämne”.
Debatt Musikläraren om att skolan och kulturskolan borde samarbeta – för elevernas skull.
Lön Ny statistik: Här tjänar lärare i praktisk-estetiska ämnen och kulturskola bäst och sämst.
Reportage Här lyfter de praktisk-estetiska ämnena mest i Sverige.
Behörighet Erfarna musikläraren: ”Ogenomtänkt och respektlöst.”
Kulturskolan Har dubblerat antalet deltagare på kort tid.
Debatt Musikläraren: ”Vi skruvar ned musiken där den behövs som mest”.
Praktiska tips Så ser praktisk-estetiska lärare till att reglerna faktiskt följs.
Forskning ”Handlar inte om att eleverna ska få sin vilja igenom.”
Lektionstipset Medieläraren snackar samarbete med kulturutövare – och använder det i undervisningen.
Fokus Musikläraren: ”Det är otroligt stärkande”
Musik ”Viktigt att unga musiktalanger får möjlighet att utvecklas tidigt.”
Krönika ”Jag har lagt ner det arbetet sedan ett bra tag nu.”
Praktiska tips Slöjdläraren: ”Det räcker inte att bara be dem beskriva vad de gjort.”
Debatt ”Ge musikämnet rätt till halvklass – annars tystnar skolans hjärta.”
Krönika ”Att aktivera sina händer är ju att också aktivera sin hjärna.”
Krönika Musikläraren: Ibland har man god lust att svara ”för att jag sa det!”
Debatt Motkravet: Ge oss rimliga förutsättningar först!
Debatt ”Just därför är den ovärderlig.”
Krönika Slöjdläraren: ”Många av dessa timmar som försvinner i tomma intet.”
Debatt ”Ändå saknas slöjdens perspektiv i beredskapsdebatten.”
Debatt Idrottsläraren: Videogranskningar skapa en mer rättvis och engagerande idrottsmiljö.
Debatt ”Redovisningar är en process – inte en punktinsats.”
Debatt ”Höga betyg verkar vara lösningen för att dämpa både kritik och granskning.”
Debatt ”När flera produktioner staplas på varandra blir arbetsbördan extrem.”
Krönika Slöjdläraren: Sänk inte trösklarna – hjälp elever över dem.
Kulturskolan ”I teater har det helt och hållet varit upp till den enskilda läraren.”
Reportage ”Musiken är tilldelad mycket resurser här.”
Forskning Professorn: Betyget ges under en utvecklingsmässigt känslig period.
Undervisning Så undviker praktisk-estetiska lärare elevfrågan: ”Vad ska jag göra nu?”
Forskning Forskaren: Svårt att skapa trygghet som betygsättande bildlärare.
Debatt Musikläraren: ”En farlig förenkling.”
Lektionstipset Slöjdläraren om uppgiften som fördjupar metallarbetet på ett enkelt sätt.
Debatt Slöjdläraren: Dags att granska granskarna!
Debatt ”För många elever var det de där timmarna som gjorde skillnaden.”
Debatt ”Detta är en nedmontering av praktisk-estetiska ämnen.”
Debatt ”Bevisen på varför estetiska ämnen är oumbärliga.”
Debatt Musikläraren: ”Det är praktiskt omöjligt.”
Undervisning ”Naturlig brygga att ta in styrkelyft i mina ämnen.”
Krönika Slöjdläraren: Jag tror helt enkelt inte att jag kan lura barn på det sättet.
Debatt Musikläraren: ”Jag vill påstå att detta är direkt livsfarligt.”
Debatt ”Kulturskolan har ett helt annat uppdrag än skolan.”
Debatt ”Varje barn som stängs ute riskerar att hamna i utanförskap.”
Debatt Idrottsläraren: ”Så här kan vi inte ha det!”
Debatt Debatt: ”Stor sorg att det inte tas på större allvar.”
Debatt Musikläraren: Varje vecka tvingas vi tumma på det vi tror på.
Krönika ”Varje gång jag hittar arbetsfokus rycks jag bort och får börja om.”